Språkpolisen meddelar

Det heter chèvre (schäävr) och inte chevré (schevré) för fan! Fixar man inte det kan man säga getost.

Jóga

Det här klippet är inte från Stockholm, tyvärr, även om hon körde den där med. Det är den absolut vackraste jag vet av Björks låtar. Ane Brun gjorde för övrigt en fantastisk version av den på Polar Music Prize 2010 som absolut är värd att kolla upp!

Possibly Maybe

Den andra låten där teslagrejen (tesla coil, instrument som det blixtrar om) användes. "Vi kan ju inte resa runt med den bara för en låt." Björks klara röst, finstämd kör och så blixtarna som stundtals överröstar allt annat.

Náttúra

Ett par minuter ur Björks Náttúra från i söndags. Ett av de mer fantastiska numren, tillägnat Eyjafjallajökull. Att se det såhär utskuret i ett litet klipp som inte fångar upp hela scenen eller ens i närheten av rätt ljud, det framstår kanske bara som rubbat. Men vänta till 1:10 och se guldregnet. Tänk er bas som vibrerar i hela kroppen. Det var otroligt mäktigt och fick mina ögon att tåras.

Stockholm Music & Arts

Detta har jag sett:

Fredag

Frida Hyvönen
Marianne Faithful
Patti Smith & her band
Antony & the Johnsons + delar av Sveriges Radios Symfoniorkester


Lördag

Ane Brun
Emmylou Harris
Tinariwen med José Gonzáles
Laleh


Söndag

iamamiwhoami
Buffy Sainte-Marie
Björk


Skippade en del eftermiddagsspelningar så de står såklart inte med här. Faithful och iamiamwhoami sågs inte så aktivt. Antony lämnade jag en kvart innan han var klar, för att hinna med tåget.

Fri

Idag är en sådan dag då det är mycket skönt att vara singel, barnlös, bo i andrahandslya och fortfarande ha semester för att det nya tidsbegränsade arbetet inte har börjat än.

Är emotionellt bakis efter helgens fantastiska begivenheter och botar det med mer musik och planering av konsertåterställare.

Björk

Björk avslutade ett fantastiskt Stockholm Music & Arts, och hon knockade mig! Känslorna och tårarna rann över. Spelningen var en upplevelse och jag är omtumlad.

Festival

Imorgon ska jag se Patti Smith! Festival i tre dagar så det är massa annat bra också förstås. Limpan kommer upp och gör mig sällskap, bara det! Jag ska även få träffa Nina & Maria. Nina som jag inte träffat på flera år och Maria har jag aldrig träffat.

Men innan allt detta ljuvliga ska jag skriva på anställningspapper.

Det här med att flytta

Det här med att flytta tar på krafterna. Tänk att man glömmer bort så fort fullt hur slitigt det är? Det är bara kul i början när man spanar in nya plejset och flyttar in en lampa här, några böcker där... Den här flytten var dock lindrigare än sist. Man ska packa bra och man ska vara många som bär. Det senare är svårt i en stad en tid där alla man känner antingen har flyttat från stan, är bortresta på semester eller är gravida/har nyfödda. Mina päron ställer alltid upp men den ena är lite halt och lytt efter en olycka i vintras och kan inte gå för mycket eller bära för tungt. Den andra hade ont i en fot efter en incident med ett sorkhål tidigare i somras. Men det gick! Själv gick jag ner två kilo på hela flyttprocessen, så det kanske är något man borde göra oftare trots allt?

Matt

Armarna är matta. Vaderna är matta och känns, som mamma sa, för korta. På naglarna har jag ett matt lack. Turkost och matt. Hade glömt bort att jag köpt ett sådant och trodde det var en annan färg jag fiskade upp ur kartongen i badrummet. Kartong...jag har ju flyttat precis. Badrummet har ont om förvaring. Satt på balkongen och lyssnade på kentkonsert på avstånd medan jag målade mina naglar. Drack en cola gjorde jag också. Lite lite kyligt var det men det gjorde inget.

Ahh

Det var grått ute, jag var less på flyttstöket, jag kände mig pms-ig och dygnet är lite för vridet. Inte förvridet, för vridet. Ja och så var det måndag också men det spelar ju mindre roll på semestern. Hursomhelst fick jag i alla fall något gjort i ungefär en timme på eftermiddagen och sedan träffade jag två fd kollegor för mat och öl. Det senare var precis vad jag behövde! Sedan åkte jag hem och googlade funkiskök och funkisbadrum och blev glad av all denna skönhet.

Nu är klockan alldeles för sent igen och jag har myggbett.

Nytt

Sitter i mitt nya hem. Min nya lya. Kylskåpet snattrar, eller gnyr. Kanske pratar det med mig? Det låter som att det bor en and i det när det jobbar. Man vänjer sig...

Ute är det nästan becksvart och det får mig att sakna norrlandskustens sommarhimmel. Det är inte juniljust där heller, men det är ljusare.

Ljus har jag ändå fått i min lägenhet. Lampan i rummet har kommit upp men eftersom rummet är försett med en dimmer så funkar det inte med vanliga simpla lågenergilampor. Dimmern måste vara anpassad för lågenergilampor och lågenergilampan måste vara anpassad till dimmer. Nu sitter det en 40W glödlampa där. En klar. Klara 60W säljs inte längre. Men matta då? Var är de?

Nu ska jag dricka mer citronlemonad. Och lyssna på ett sommarprat. Imorrn blir det loppis!

Säng säng säng

Ny säng. Check! Orangutangarmar med tränginsvärk. Check! Blir stressad och känner mig smått autistisk av att bo på två ställen samtidigt. Men snart ska det väl inte bos så mycket på gamla adressen hoppas jag.

Högsommar

Almanackan säger högsommar, vädret säger annorlunda. Jag är åter på slätten efter nästan två veckor längs norrlandskusten. Hade gärna stannat kvar längre men har ju saker att ta itu med här. Flytt och sådär. Med lånad bil är det tänkt att jag ska skjutsa lite kartonger med pryttlar innan päronen kommer hit och hjälper mig med det sista om en och en halv vecka.

Imorrn kommer hyresvärd A-K hit för att hämta lite saker och träffa mäklare. Jag måste upp skittidigt vilket kommer bli jobbigt då mitt dygn är helt vridet nu. Och så måste väl lägenheten se okej ut inför mäklarens granskande blick och eventuell fotografering. Sängen tar hon med sig också A-K. Det hade jag inte räknat med men någonstans i bakhuvudet ändå befarat. Så tills jag lyckats prova ut och beställa hem ny säng från stora möbelvaruhuset så är det tältsäng som gäller...

Ny lya

Igår fick jag nycklarna och skrev kontrakt på nya andrahandslyan. Idag har jag varit där och packat upp lite prylar och känt in lägenheten lite. Den är av äldre modell och lite sliten men samtidigt fräsch och kan nog bli riktigt mysig. Lite större än nuvarande. Badrummet är renoverat och köket original men uppfräschat. Det enda jag nojar lite över är att toaletten har några rejäla sprickor, någon måste ha tappat något i den någon gång. Men jag antar att det är lugnt så länge det inte knakar...

Mitt i natten

Antibes 24
Uppsala 12
Sundsvall 6


För en vecka sedan befann jag mig i det övre alternativet. Just nu befinner jag mig i mittenalternativet. Om en vecka befinner jag mig i det sista alternativet. Om det inte händer något drastiskt med vädret och temperaturen vet jag inte riktigt hur jag ska ställa mig till det hela.

Onsdag?

Jag börjar bli dagvill, vet inte vilken vecka det är men än så länge vet jag vilket datum det är. Jag får lön idag, det är nog därför. Det är så skönt det här med att släppa! Det var en jättebra idé att åka iväg direkt efter terminsslut.

Idag har jag ätit afrikanskt med Klara. Etiopiskt typ, injera med goda röror. Sen köpte jag jordgubbar på vägen hem. Mmm... Kul att träffa Klara!

Försöker flyttpacka lite, lösa pinaler typ, och fundera på i vilket skick jag ska lämna nuvarande lägenhet när jag åker norrut ett par veckor. Under tiden jag är borta ska den fotas för försäljning och kanske även visas upp. Jag tänker inte överarbeta något eftersom det inte är min lägenhet, och för att jag inte har tid heller, men ska göra mitt bästa för att den ska se presentabel ut. Då gäller det ju att tänka lite. "Med några enkla knep..." som det brukar heta. På lördag får jag nycklar och skriver kontrakt på min nya lya. Längtar faktiskt! Ser fram emot att börja flytta in, vilket jag tänker börja göra så smått så fort det bara går.

Skagen

Åt en skagenmacka på ett ställe jag gärna besöker. Lite förrättsaktigt, men nog har de börjat snåla på den. Brödet syntes inte under röran och det beror inte på att röran ökat i omfång. Generöst med sallad och rödlök på sidan om dock... Ska hålla mig till fisksoppan i fortsättningen. Då vet man vad man får och man blir mätt, även om den är dyr.

Hursomhelst var jag där med en gammal kursare/lärarkollega. Vi har varit på gång att ses i flera månader. Varje gång har vi fått ställa in med kort varsel. Det har varit förkylning och det har varit transportproblem och fan vet allt. Imorse vaknade jag med mensvärk och tänkte att det vore själva fan om det skulle slå till med full kraft. Men det funkade! Dock ringer hennes man efter en dryg timme och meddelar att sonen nog brutit armen, så efter ytterligare en halvtimme blir hon upphämtad för vidare färd till barnakuten. Vi hann ses en stund, men så jävla typiskt! Och stackarn hade visst brutit armen på två ställen.

Regn

Skyfall och elände. Jag behöver sol! Den här dagen hade några små solglimtar i alla fall. Den största av dem var att jag fick träffa lilla Stina som är tre veckor gammal. Hon var fin, gjorde roliga miner och hade mörkt tjockt hår. Bonus för att hon inte gallskrek när jag lyfte upp henne utan tvärtom var rätt nöjd.

Förövrigt kan jag säga att allt tjat om tv-serien "Girls" är berättigat. Klart sevärd! Jag såg åtta avsnitt på raken igår och två till idag. Serien handlar om ett gäng 24-åringar (typ) i Brooklyn (typ) och ganska opolerat, kul, pinsamt, stört och ärligt. Tjejen som spelar huvudrollen är också upphovskvinna, exekutiv producent och regissör. Och hon är 26 år. Hur coolt är inte det? Fyra olika karaktärer men mer vanliga än Sex and the city-brudarna liksom, vilket blir tydligt redan i först avsnittet. Och det är ju bara att konstatera: Att vara 32 är ibland väldigt likt att vara 24, samtidigt som jag är rätt glad att jag inte är 24.

La Côte d'Azur

Hemma efter en härlig vecka på rivieran hos brorsan. Ville inte åka hem. Ville bara stå och titta på havet i minst en vecka till.

Bästa inköpet innan var resväskan "Karamellen" och min Fjällräven Kånken. Nu är de hemma igen, lite mindre sprillans nya, men använda med mycket nöje.

Bästa inköpen under veckan var lyxiga (Alltså inte superlyx utan överkomlig lyx.) produkter från L'Occitane en Provence.

Bäst under veckan var vädret, havet, promenaden vid muren, de gamla kvarteren i Antibes, Nice och Villefranche, bilresan till Italien, att återse Nomade, restaurangmiddag med fötterna i sanden i Juan-les-Pins, att kliva in och ut ur gränden som om jag bodde där på riktigt samt att jag hittade och kände igen nu liksom att jag använde lite lite mer franska. Ja, och så att träffa brorsan (och hans tjej) såklart!

Gjorde en del och såg en del som jag inte sett förut. Den enda staden jag inte besökte nu men som jag var till förra gången var Cannes. Cannes gamla stad, i dagsljus, står fortfarande på att-göra-listan. Det gör också att gå upp till borgen i Nice till exempel. Sen finns ju alla museerna till eventuellt regniga besök. För att komma tillbaka, det kommer jag att göra...oavsett om min bror bor kvar eller inte. Favoritplatsen i hörnet på promenaden över havet måste besökas fler gånger i livet. Att komma upp där och se havet bre ut sig samtidigt som man känner värmen och solen är fullkomligt underbart.

Äntligen!

Ni vet när man har köpt en produkt som man inte är helt nöjd med men ändå inte vill kasta eftersom det vore slösaktigt? Jag har haft en kroppsscrub som luktat som ett rengöringsmedel använt på någon form av kommunal inrättning. Äntligen är den slut!

+ 1 uppsalabo

I förrgår föddes en alldeles speciell ny uppsalabo. Pitelena och Haparandahenke fick sitt barn. Nästan tre veckor för tidigt, så det var ett ganska litet pyre tydligen.

Hurra hurra för barn två av sisådär åtta i min bekantskapskrets som föds i år!

Jobbet

Fler lärare än tjänster. Det fixas och trixas och lovas. Men inte för mig. Inga oegentligheter egentligen men jag känner mig som en bänkspelare, som att bli sist vald och ständigt komma i andra hand. Som att ingen riktigt bryr sig om jag stannar eller inte. Ingen för min kamp för mig, med mig. Suger gör det.

La livet #2

Idag förlorade kompisar till mina föräldrar sitt ena barnbarn i cancer. Tror han var nio år, och han hade en hjärntumör som inte gick att göra något åt. Månaderna från besked till död umgicks de mycket med familj och släkt. Och så var de till Thailand, för dit ville han så gärna åka. Tidigt sa hans syster att hon inte skulle gråta så länge hennes lillebror var i livet. Det är en tung dag för den lille killens familj idag.

Ett dagsverke

Nämen då har man gjort ytterligare ett dagsverke då. Idag bestod det mestadels av att leka med kollegorna, ja...eller spexa för eleverna. Ett mycket tjusigt melodifestivalmedley framfördes. Säkert det snyggaste den där lokalen sett på år och dar.

Applåder och beröm fick vi.

Exkursion

Idag har jag varit med mina treor på exkursion i stan. Jag tror den största aha-upplevelsen för dem var att konstverket Näckens polska är så att säga..."erotiskt". Det var alltså först idag de såg Näckens stora snopp. Well, glad att kunna bidra med nya kunskaper!

Ett steg

Ett steg närmre ett nytt andrahandskontrakt. Från rött kök till blått kök. Från trägolv till svartvitrutigt. Från Svartbäcken till Luthagen. Känns lite som mina hoods faktiskt fast jag aldrig bott riktigt i det som luthagsborna skulle kalla för Luthagen, men väl i dess utkanter. Det är med lite separationsångest jag förbereder mig för att lämna lilla lyan och fina Svartbäcken dock. Svartbäcken, I hope we meet again! Det var fint här bland allt det gröna och lummiga och med raka spåret till tågstationen här intill den gamla galgbacken.

Less

Jag är sjukt less på de här otrygga anställningsförhållandena med undermåligt betalt. Fyra år i yrket och det är fortfarande samma skit. När är det min tur?

2005 revisited

Kollade på lite gamla foton och kom fram till att 2005 var jag snygg. 2005 var för övrigt ett händelserikt år. Och året då jag startade den här bloggen.

La livet

Såg att en tjej, några år yngre än mig, hemifrån ön hade dött. Jag kände henne inte men jag kände igen henne. Framförallt såg jag henne som en annan persons lillasyster. Vi gick aldrig på samma skola eller så då hon var lite för ung, men systern spelade i ett äldre lag i samma klubb som mig så de dök båda upp i sportsammanhang. Jag började luska i vad som hänt och fick till slut reda på att hon varit sjuk i ALS. Jag har aldrig hört om någon så ung som fått det. Fruktansvärt!

Kollade sedan senaste månadens dödsannonser i hemortens tidning. Tack och lov inga fler unga människor jag visste vilka det var, men några bekanta namn eller bekanta namn bland de anhöriga. Kunde bland annat notera att en gammal granne jag redan trodde var död har dött och att gymnasiets suraste receptionstant kastat in handduken.

Men ALS, sån vidrig sjukdom...

Okej....

Vad vill ni läsa om då? Seriöst, igår hittade en människa hit genom att söka på "glaskroppsavlossning". Vet ni ens vad det är? Jag vet vad det är. Uppenbarligen har jag även nämnt det någon gång under åren. Har dock inga planer på att skriva om det igen, så kom igen nu!

Echo echo echo

Det är så tomt här inne. Jag hör bara ekot av mina egna fotsteg.

Det hela ter sig således en smula meningslöst.

Lördag

Först Feministiskt forum.

Sedan Jesus Christ Superstar.

Där kajorna flyger

Där kajorna flyger upp och ner kan vadsomhelst hända. På jobbet har jag fått i uppdrag att gestalta Thorsten Flinck. Det kommer att bli storartat.

Där kajorna flyger somvanligt men i tusental kan visst vadsomhelst också hända då jag kanske kanske kanske har en ny andrahandslya på gång. Håll tummarna!

Jag reser mig igen...

Långhelgen till ända

Långhelgen är till ända, dessvärre, och jag är åter i stan. Har haft några fina dagar hos päronen. Solen har skinit och jag har hjälpt till att greja en del på tomten, bl.a. med att byta däck på ena bilen och flytta lite grejer och sånt som pappa inte fixar med skadat ben och som mamma inte hunnit med eftersom hon gör precis allt annat och dessutom jobbar skitmycket.

Idag hann jag även hälsa på A & T som flyttat till stan. Jag tittade in en snabbis mitt i deras renoverande av klädkammare. Sedan åkte jag vidare till S & D och tog en kopp kaffe ute i solen, hejade på lille Nils och på lite större Gustav. Den förste skrek, sov och åt. Den andre åt nyvaket äppelpaj, plockade scilla och smakade på en kotte.

Det har varit en intensiv helg, både innan jag åkte norrut och när jag väl var där. Började helgen i fredags med uteserveringspremiär med Em och på lördagen hjälpte jag E att flytta. Det har varit full rulle men samtidigt väldigt skönt och avkopplande. Nu ska jag konstruera ett prov inför morgondagen och det känns inte alls lockande. Jag har effektivt ignorerat jobb hela helgen fast jag hade med mig en del hem.

Släpp fångarne loss det är vår!

Äntligen är våren här, lagom till Valborg! Själv drar jag från stan faktiskt. Första gången sedan 1998 som jag inte är här. De sista åren har det inte firats så mycket men ändå. Jag tänker tillbaka på tidigare valborgar och ser rejäl fest, nationer, antiklimax, spontana förfester, konstiga fester, sillunchar på balkong, brutna fötter, sol, regn, blåst, grillning, skräp, avslagen fest, eftermiddagspizza, walk of shame, mer antiklimax, antifirande på penthousebalkongen, trevliga middagar och även minst ett totalignorerande av valborg efter att faktiskt ha jobbat den dagen.

I år drar jag hem till päronen eftersom jag ärligt talat inte har något bättre för mig. Då passar jag på att träffa dem lite och eftersom pappa ändå har ett ännu inte helt tillfrisknat ben så ska jag passa på att göra lite nytta också på tomten och i garaget.

Idag har jag hjälpt E. att flytta och därmed även flyttat en del av mina egna saker. Fy fan vad mör jag är! Nu ska jag vila tio minuter innan det är dags att tvätta.

Frågor & svar

Istället för ett surt inlägg om tillvaron som blöt yllefilt använder jag idag förtryckt mall.

1. Har du lätt för att få nya vänner?
Både ja och nej.

 2. Om du har barn, har du något genomtänkt plan för hur du ska uppfostra dina barn?
Har inga barn och fan vet om det någonsin blir några heller.

3. Har du gjort något som än idag får dig att vilja gömma dig bakom en skämskudde size BigBoy? Om du vågar får du gärna berätta.
Jo nog har jag det, och jag skäms och har skämts för saker som egentligen inte är så stora. Jobbar numera på att glömma sådant så fort det inträffat så jag tänker inte leta i minnet.

4. Vilken bok från barndomen minns du bäst?
Jag läste otroligt mycket som barn, och innan jag kunde läsa fick jag åtskilliga böcker lästa för mig, så det är omöjligt att nämna en enda bok.

5. Vad var du rädd för som barn?
Läskiga saker i mörkret, även om jag inte var direkt mörkrädd. Gläfsiga hundar. Vet inte om jag var särskilt rädd av mig, däremot hade jag väl periodvis något slags separationsångest som ju måste bottnat i någon rädsla.

6. Vad tycker du egentligen om Håkan Hellström?
Jag älskar hans musik, men det tog några år att komma dit.

7. Nämn en film du sett mer än 2 gånger.
Almost Famous

8. Hur många bh:ar har du?
För få som jag använder. Att vara tjock och samtidigt ha stora bröst gör bh-inköpen svåra, bl.a. för att utbudet är mycket begränsat.

9. Vilken kaka är godast i hela världen?
Banankaka, drömmar, kolakaka och en viss typ av syltkaka tar sig till final i alla fall.

10.Vad gör du helst en helt oplanerad lördag?
Sover länge, lyssnar på musik, träffar nån kompis, dricker vin, snackar skit.

11. Om du bara fick lyssna på en grupp/artist i hela ditt liv, vad skulle du lyssna på då.
Anna Ternheim

Verklighetsflykt

Jag är trött, ledsen och irriterad alldeles för ofta just nu. Riktigt grinig känner jag mig emellanåt. Jobbet tär, fast det liksom är helt okej och jag tycket det är kul att gå dit. Det är den allmänna stämningen och den sedvanliga ovissheten som får mig att bli låg. Jag får sköta mig själv och köra mitt race, till skillnad från periodvis förra året, och det är så jävla skönt. Men det är så mycket annat jox på jobbet nu. Alla är osäkra inför hösten och det är för mycket saker som inte fungerar. Vissa hanterar det bättre än andra. Som jag skrev igår så vill jag inte ha nån annans jävla ångest i form av små utfall. Den här tiden på våren är en av de perioder som är riktigt krävande på jobbet, rolig och ljusnande men samtidigt riktigt stressig. Sommaren närmar sig på gott och ont. För mig så innebär det ju också att det strax är slut på det roliga och läge att söka jobb igen.

Och vintern håller sig kvar till varje pris. Det är vår men det snöar. Snart är jag utan jobb och lägenhet och det stressar mig. Eller kommer snart att stressa mig i alla fall. Ge mig en och en halv miljon eller tio extra köår i bostadsköerna och det hela skulle vara löst!

Jag behöver mer verklighetsflykt. Och kärlek. Verklighetsflykt och kärlek!

I onsdags stod Ane Brun för verklighetsflykten. Nu lyssnar jag på Ternheim från i januari och drömmer.

Känsligt

Jag orsakade en liten scen i personalrummet idag. Ja, eller min kollega gjorde. Samma jävla diskussion med samma jävla insinuationer och tvetydigheter till lunch på sistone. Jag pallar inte! Försökte hålla mig borta från diskussionen men misslyckades. Uppfattas säkert som dryg men det stora problemet verkar vara att kollegan tar det personligt och känner sig ifrågasatt, vilket gör att hon blir defensiv, inkonsekvent och jävligt självcentrerad. Hon stör sig på sättet jag ställer frågor och använder motargument. Jag uppfattar henne som en såndär person som tycker att den är så tolerant men i själva verket inte riktigt är det.

Det är nog annat också som ligger under ytan. Hon ser mig som ett hot tror jag, rädd att jag ska ta något ifrån henne. Vilket bara är löjligt. Vem är det som är visstidsanställd egentligen?

Jag frågade i alla fall henne vad som hände, varför hon reagerar som hon gör, varför hon lägger ord i munnen på mig. Jag var lugn men sjukt irriterad. Har mailat henne också. Jag vill inte behöva titta efter vem som äter lunch innan jag gör det men jag är så sjukt less på att hamna i hennes diskussioner. Och imorrn orkar jag fan inte.

Alltså, folk!

Igår

Ane

Imorgon (idag) ska jag se Ane. Vacker musik, vackra Ane.

Klägg

Avslutar surmåndagen med att rensa avloppet i tvättstället och duschen. Jag har inte gjort det sedan jag flyttade in och det har nått the point of no return.



Tips: Googla inte "äckligt".

Mods

För ett tag sedan köpte jag Stefan Jarls modstrilogi. Jag har tänkt göra det i sådär tio år. Jag hade inte sett filmerna innan. Möjligtvis att jag sett den första filmen för så längesedan att jag glömt bort den. Igår och idag har jag så sett De kallar oss mods (1968), Ett anständigt liv (1979) och Det sociala arvet (1993) två gånger. Varför två gånger? Jo, först en gång och sedan en gång med kommentarer av Stefan Jarl och Kenta. Kommentarerna ger en oerhörd fördjupning och så värdefullt att de gjorde innan Kenta dog 2003, även om det mest är Jarl som har kollen på detaljerna. Sedan såg jag även den korta Epilog.

Filmerna är ju klassiker och fantastiska på så många sätt. Människoödena, tidsdokumentet, ungdomskulturen, stockholmsbilderna och det nyskapande regisserade dokumentärfilmandet. Visst gör de ont att se dem, man blir riktigt berörd.

Allt började med att Stefan Jarl lärde känna tonåringarna och polarna Kenta och Stoffe (Gustav) inför en dokumentärtv-serie 1966. Det ledde sedan fram till filmerna. Allt detta ägde rum i de där sista åren av sextiotalet då det hände så mycket i samhället. Det var ungdomsrevolt och politisk revolution i luften. Stockholm växte och nya förorter byggdes samtidigt som de gamla slitna klarakvarteren jämnades med marken. Droger blir vanligare och vanligare, nya sorter väller in över gränserna och allt verkar passera det då nybyggda Sergels torg. Det är där Kenta, Stoffe och "modsen" hänger. Bor gör de i rivningskåk i gamla Klara. Hos Jarl faktiskt, som förbarmar sig över dem. Den nya tiden i kombination med mer eller mindre miserabla uppväxtförhållanden gör att det går riktigt åt helvete för de flesta i de här kretsarna under sextio- och sjuttiotalen. Hemma hos Stoffe var toaletten sönderslagen och som liten fick han försöka göra läxorna i skogen, för hemma var det ju bara ett jävla liv. Jarl och Kenta pratar om 500-600 mods och max tolv överlevande till 2000-talet. De ville något annat. Inte var det att dö men det var det de gjorde, som flugor. Folkmord, menar Jarl.

Det var arbetarklassens barn som offrades i ett samhälle där man inte riktigt visste vad man skulle göra med läget. Riksdagen höll vid den här tiden till vid Sergels torg medan ordinarie riksdagshus renoverades, men oftast var det enklast att bara låta "slöddren" överdosera på T-Centralens toaletter. Så småningom blev det dock till ett så stort problem att toaletterna togs bort. Idag finns inga toaletter i Stockholms tunnelbana. (Vet förresten att jag sett en fin dokumentär en gång om kvinnorna som städade och tog betalt på T-Centralens toaletter. Undrar om den går att få tag på?) Tidigt gjordes försök med att dela ut droger gratis till de tyngsta narkomanerna. Tanken var att knarket inte skulle sprida sig utan att de skulle hålla sig för sig själva. Självklart gjorde det bara saken värre.

De kallar oss mods fick ett enormt mottagande och i ett romantiskt skimmer blev killarna, framförallt söte Stoffe, idoler. Till andra filmen hade Kenta och Stoffe glidit ifrån varandra. Kenta hade blivit pappa, tillsammans med Eva som först var Stoffes tjej, och Stoffe hade börjat gå på heroin. Under inspelandet av filmen dör Stoffe av en överdos, och då har även han hunnit bli pappa. Ett anständigt liv är en smärtsam film. Den gjorde också ett enormt intryck. Olof Palme pratade om den i pågående valkampanj. Han hade väl ändå hajat vad det här handlade om. Det handlade om "hans" arbetarklass. ("Hans" därför att även om Palme själv kämpade för arbetarklassen så kom han ju själv från en helt annan bakgrund.)

Tredje filmen, Det sociala arvet, är tillägnad modsens barn. Jarl hade förutsatt att det skulle gå åt helvete för dem men de verkar ha klarat sig fint. Filmen handlar mest om Kentas son Patrik, och om Jajjes (en av de andra modsen) dotter Carina. Carina kommer in som ett substitut, men ett mycket lyckat sådant, för Stoffes son Janne. Janne är bara 14-15 år och bor hos fosterfamilj i Småland, hans psykiskt sjuka mamma har hotat Jarl till livet. Jarl beslutar sig för att Janne är för ung för att ta ett beslut om att medverka. Visst har de sina issues, barnen, men tack och lov verkar det ha gått bra för dem. För Patrik tack vare en hyfsat stabil mamma och en Kenta som i alla fall ibland finns där och som lät missbruket stanna vid alkohol och hasch. För Carina och Janne tack vare att de fosterhemsplacerades.

Ja det finns mycket att säga om filmerna såklart. Jag gillar dem, de är snyggt gjorda. Den första är fantastisk för tidsandan, stockholmsvyerna och den positiva känsla som trots allt finns i början. Den andra är fantastisk för att den är så vidrig men viktig, för att den gör så ont. Den tredje för att den knyter ihop och ändå visar att barnen klarade sig. Se om ni inte redan sett! (Hela första filmen finns på youtube i ett enda klipp i alla fall.)

Jag har planer på att använda De kallar oss mods i undervisning framöver, den gång jag får min drömkurs om ungdomskulturer. (Må det hända någon gång under mitt yrkesliv i alla fall.) Ett anständigt liv skulle jag nog tveka inför att tvinga någon att se. Det skulle bero väldigt mycket på vad det var för grupp.

Den här typen av dokumentärer älskar jag. Nu hoppas jag bara att boxen med Rainer Hartlebs filmer om "jordbrobarnen" snart går att köpa igen. Det är nästa svenska dokumentärprojekt, med skillnaden att där har jag redan sett alla.


Introt till De kallar oss mods, filmat med fisheyeobjektivet Stefan Jarl hade provlånat under förespeglingen att han skulle köpa det.


Stoffes låt till lille sonen Janne.

Folk

Var på konsert med två kompisar. I garderobskön såg jag en gammal dejt som jag glömt namnet på. Sedan såg jag en kompis som jag passade på att heja på och byta några ord med. Sedan såg jag en gammal flirt/olycklig kärlekshistoria som jag brukar prata med då och då, och på sistone relativt mycket, men inte riktigt iddes vara social med idag. Mest för att jag ville hem och sova. Och han såg nog ändå inte mig när jag såg honom liksom. Ibland i mörk lokal tar det dessutom några sekunder att urskilja olika skäggiga rockers i keps. Jag undrar verkligen vad det var den där dejten hette. Han var förresten definitivt inte rockig och skäggig. Mer poppig och tunnhårig. Johan? Jonas? Peter? Hoppas han inte såg mig. Hoppas speciellt han inte såg mina odiskreta vänner när jag diskret pekade ut honom.

Men konserten var bra. Utom när den var småseg, vilket den oftast inte var.

Påskbord

Påskmiddag hos E & F. Det är bara västerbottensostpajen som inte kommit på plats här. Ja, och så efterrätten förstås.

I köket

Hänger i köket. Fixar middag och laddar för att göra första etappen påskmat inför morgondagen. Ska till E & F på knytispåskmiddag och ska göra en västerbottensostpaj och en inlagd sill. Till efterrätt tar jag med mig glass, maränger och chokladsås.

Katten sover i sängen och jag blir sömnig bara av att titta på henne.

Kräk

Åkte och tränade. Katten sov på sängen. Kom hem och såg att det lilla livet kräkts på mattan. Häromdan var jag så nöjd att hon kräktes på golvet, lättare att torka upp då liksom. Började göra rent mattan bara för att upptäcka att det inte var där hon börjat. Hon hade kräkts i min säng... Så nu tvättar jag täcket. Kommer behöva tjuvköra torktumlaren. Grannarna ovanpå gillar det inte, men vad göra? Påslakanet, och mattan när jag ändå håller på, ligger på balkongen och väntar på en tidig tvättid imorgonbitti.

Katter kräks ju då och då. Hon får väl i sig en del päls men jag undrar om jag inte ska vara bättre på att ta undan resterna av den blötmat hon får på morgonen när den börjar se sunkig ut... Hon äter den nämligen även när den stått framme flera timmar.

Tur det är lätt att få tvättid här!

Kräkkatten...

Påsklov

Katt

Det bor en katt hemma hos mig för tillfället. Jag är kattvakt hela påsken. Hon är söt, hon lät mig få sovmorgon imorse och hon är gosig. Det behövs dock inte särskilt mycket gos för att det ska bli för mycket för lilla fröken och hon nafsar en i handen eller stortån. Just nu ligger hon på rygg på min röda matta, mattan som drar åt sig precis allt damm och skräp, och ser ut att ha det ganska gott. Annars alternerar hon mest mellan att ligga i fönstret i rummet och att krypa in bakom lådorna under sängen.

Konsert konsert!

Nu igen! En i veckan är finfint och håller S. på bra humör!

På tapeten imorgon: TAW

Sociala S.

Tar igen mig efter en social vecka. Har inte varit hemma en hel kväll på hela veckan. Har haft skojigare grejer för mig, men idag behövdes en lång sovmorgon. Såhär strax före fyra har jag visserligen varit uppe ett antal timmar men jag hasar fortfarande runt i kläderna jag sov i samt skitigt hår. Tänkte greja på balkongen och putsa fönstret i balkongdörren men nu försvann ju solen. Too bad...

Veckan har varit fylld med jobb somvanligt men även med bokcirkel, kattfika, bio, konsert och häng med kollegor. Nu i helgen har jag inte en enda plan. Tvättid imorgon och träning om jag hinner, orkar och det finns plats. Annars skrotar jag runt här hemma. Ska städa, fylla på kylskåpet och kanske se till att spika upp några tavlor på väggen. Vi får väl se hur det blir med den saken. Tror jag ska beställa lite skor också. Kanske faktiskt bland annat de kängor jag spanat på i 1½ år nu...

Thatcher

Såg Järnladyn. Sevärd, men hollywood såklart. Fokuserar som bekant även mest på den åldrande personen och personan. Streep gör det bra, såklart. Gillar speciellt hur hon rör sig som en gammal kvinna. Många av de autentiska bilderna är exakt samma som i This Is England, en film med en helt annan utgångspunkt. Hon tog sig fram bland massa konservativa gubbar, hon hade många oneliners. Men skrattet fastnar i halsen och priset var högt, så väldigt högt. Hon bör inte betraktas som någon förebild, och att en av våra ministrar och tillika partiledare har det är bara obehagligt. Förehavanden med dignitärer och diktatorer och hur hon offrade den engelska arbetarklassen totalt skoningslöst och såg dem som slackers och i vägen för en ekonomisk utveckling... Thatcher väcker så otroligt starka känslor i Storbritannien än idag. Många gillar henne såklart, men otroligt många hatar henne. De hatar henne så pass mycket att de demonstrerade mot filmen. En kollega skulle gå på bio med sin pappa nyligen. Pappan är britt. Min kollega ville gärna se Järnladyn, men hennes far vägrade gå på bio och se en film med henne. Spår, hon har satt spår. Djupa sår.

Effektivitet och eftertänksamhet

Idag var jag effektiv, sen var jag inte så effektiv längre. Jag har sålt ett skåp, flyttat hem en hallmöbel, pumpat cykeln, fixat pelargonsticklingar, handlat kläder, handlat mat och sen kom jag hem och fastnade i min orangea fåtölj.

Träffade idag en bekant jag inte träffat på över två och ett halvt år. Kom att tänka på tider som var, både bra och dåligt, och hur tiden går. Har även tidigare i helgen haft liknande funderingar. Tänkt på människor man inte längre har kontakt med och sådana man har sporadisk kontakt med. En del för att de är ex, en del för att de är vänner som är vansinnigt dåliga på att höra av sig, en del för att de inte längre vill vara vänner och en del gånger för att jag själv är den där som inte tänker på att höra av mig. En del människor saknar jag inte, en del saknar jag. En del är det synd att dom försvann, andra är det väl lika bra att dom försvann.

Och tiden går, jävlar vad den går.

År ut och år in

Uppskattningen av besök på konserter "år ut och år in" är visst ömsesidig, även om jag misstänker att den är lite större från ena sidan.

Lögardagen

Lögardagen. Fast jag pysslar nog mer med byk än lögning idag. Tvättid med andra ord. Ute är det grått och trist, jag som hade hoppats på sol. Igårkväll hamnade jag hos E och drack vin. Det tar ju bara några minuter att trampa bort till henne. Snart flyttar hon längre bort dock.

Ikväll blir det lite pyssel här hemma och This Is England '88 hade jag tänkt. Skönt att inte göra så mycket.

Flyttar gör ju även L med familj alldeles strax. Har precis sålt mitt badrumsskåp som stått där på vinden och en bekant kommer och hämtar det imorgon eller så. Jag gillar skåpet som jag en gång köpte begagnat men jag har inte plats för det, och vem vet när jag kommer ha det? Jävligt jobbigt att transportera är det också. Transporteras ska min hallmöbel göra också för den gör jag mig inte av med utan ska försöka mosa in i förrådet.

Flyttar och får barn, ibland känns det som att det är det folk håller på med i olika omgångar. Fyra av mina vänner får barn i år, fyra av dem flyttar. Inte samma personer i samtliga fall dock.

Nä, dags att ladda en maskin tvätt till!

Better than sex

Musiknörderier som ger fjärilar i magen.

Historienörderier där man hämningslöst kan berätta vad man snöat in på för tillfället utan att framstå som ett ufo.

En riktigt bra jävla loppis.


Eller så är det bara jag som behöver mig ett nyp. Det ena behöver i och för sig inte utesluta det andra.

20

Tjugonde gången gillt.

Gissa vad!

Peppar, peppar

Två dygn har snart passerat sedan jag vinkade hejdå till den magsjuka. So far so good. Men det är ändå peanuts jämfört med min pappa som bröt benet på fjället under ett extremt väderomslag. Nu ligger han på sjukhuset med gips upp på låret och väntar på att få opereras. Av olika anledningar så blir inte operationen förrän tidigast en dryg vecka, istället för idag som planert. Tills dess får han ligga och vänta samtidigt som han får försöka att inte tänka alltför mycket på påskens skidåkning, aprils resa till Frankrike och den kommande mc-säsongen. Det blir väl sisådär med allt det där. Huvudsaken är ju dock att hans ben blir bra!

Inte så lovande

Saker man inte vill höra från folk man spenderat kvällen innan med: "Jag har maginfluensa".

Och timmarna går...

TGIF

Fredag igen då. Slött helgbloggande på sistone... Lite piggare vecka det här dock, trots att jag jobbat sena kvällar. Alldeles för sena i början på veckan. Ikväll tvättar jag och slökollar på TV. Som den historienörd jag är råkade jag dessutom fastna på Statens fastighetsverks hemsida och kollade in deras olika byggnader. Perfekt fredagkväll eller?

All tvätt är nu hämtad. Det blir lite spring upp och ner när man bor på tredje våningen och tvättstugan är i källaren. Sa jag att det inte fanns hiss? Det ansågs uppenbarligen inte nödvändigt för vanligt folk som bara bodde max tre trappor upp 1945. Det är ju ingen flådig stadsdel jag bor i heller. Ganska smala trapphus, många små lägenheter. Med "ingen flådig" menar jag att stadsdelen först låg i stans utkant. Jag bor alldeles intill en gammal avrättningsplats, en av stans galgbackar. Stadsdelen är populär idag, och det finns många stora fina hus här liksom ganska ordinära egnahem och landets första radhus. Stadsdelen har dock aldrig varit lika fin och populär som grannstadsdelen och en del andra delar av stan. Det har varit arbetarbostäder och fattighus. När järnvägen kom till drogs en sträckning på vardera sidan.

Ibland undrar jag hur många som bodde i min lägenhet när huset byggdes. Det bor en gubbe här i föreningen som bott här sedan huset var nytt också. Hans föräldrar köpte tydligen lägenheten och sedan har han väl bott kvar. Fin på något vis. Fin är däremot det sista som den gubbens peruk är. Den har han nog också ärvt av sina föräldrar...

Hm, vad mer? Jo, jag vaknade upp med ett rejält rivmärke på näsan härom morgonen. Har sminkat över det lite men det tenderar ju att komma fram under dan. Det ser verkligen inte klokt ut! Ett par centimeter längs med näsryggen. Intressant när man hittar sånt och inser att man rivit sig själv i ansiktet precis som små bäbisar kan göra.

Nu ska jag ta en kopp te och en kopp nyponsoppa. Kunde inte bestämma mig för vilket. Sedan ska jag väl eh...vika tvätt eller nåt. Kanske se en film? Imorrn kväll drar jag till Sthlm för att hänga med Limpan, Malin och lilla B. Sista hornstullshänget på mycket länge har jag en känsla av. Limpan ska bli skåning på obestämd framtid. Kul men tråkigt. Skåne är långt borta, blåsigt och långt borta.

Frisk

Alltså, jag är frisk nu!

Jobbat sedan i tisdags och varit som folk sedan åtminstone torsdag. Med att vara som folk menar jag att jag inte varit dödligt trött och att jag fått matlusten tillbaka och därmed sluppit varit illamående för att jag är hungrig.

Minst fem av oss åtta (+ en bäbis, så nio då) från bokcirkeln som sågs förra fredagen blev sjuka, varav åtminstone fyra fick en släng av magsjuka. Smittsam jäkel det där!

Idag skiner solen, jag hasar runt i morgonrock och äter frukost samtidigt som jag försöker rycka upp mitt hem lite.

Sjuk

Och sen blev jag sjuk. Ont i magen, ont i musklerna, ont i huden, illamående och feber på det. En liten släng sådär. Det var säkert en sju år sedan jag kräktes sist så det var väl dags nu då. Jag har varit fruktansvärt trött och idag har jag bara varit hemma för att vila upp mig och se till att jag inte smittar. Två dar i sängen och min rygg är helt förstörd. Nu ska jag utmana ödet och gå till affären. Tänkte äta något annat än nyponsoppa. Sen igårmorse har jag ätit lite banan, en halv liter nyponsoppa, två pyttesmå kexchoklad och en apelsin. Jag är fortfarande trött, och huvudet är inte riktigt med. Satsar dock på att jobba imorrn.

Gokväll

Lovet lider mot sitt slut. Jag har tränat en gång, jag har varit några dar hemma hos päronen, jag har köpt en fin plastmatta och lite porslin, jag har nostalgitrippat bland gamla bilder, jag har varit på rosa fest, jag har känt våren i luften och jag har inte jobbat ett skit.

Tränat

Jag har tränat, jag är bäst! Precis såhär såg det ut:

Påskplaner

Nu är det sportlov, men påsklovet det kommer jag eventuellt att tillbringa som kattvakt. Har sagt att jag ska fundera på saken lite men det känns väldigt lockande att få låna en katt i tio dagar. Katten är innekatt, förutom på sommaren, och nöjd med det. Enligt uppgift är hon väluppfostrad, klöser inte där hon inte får, äter upp sin mat och gillar att dricka vatten i duschen.

Transport

Denna vecka är en transportsträcka mot ledigheten.

Statusstatus

Denna söndags facebookstatusar domineras av barn samt vinteraktiviteter i stil med pulkaåkning, uthomhusfika, skridskor och skidor. Gärna i kombination.

Ganska långt ifrån min söndag.

Vila i frid

Jag gillar inte massanvändandet av "R.I.P" när man skriver på svenska, det ser ut som att folk försöker vara så amerikanskt ghetto. Vila i frid ser så mycket vackrare ut. För det är ju det det betyder, requiescat in pace (pl. requiescant). Ja, eller rest in peace då om man föredrar det.

Vila i frid, Whitney.

Tragik

Sent igår kväll började jag kolla på filmen Vi barn från Bahnhof Zoo. För den som inte vet är det lite av en klassiker. Det är en tysk film från 1981 känd bland annat för att David Bowie gjort musiken och även medverkar som sig själv i en konsertscen. Filmen bygger på en (själv)biografi om tonårstjejen Christiane F. som lever ett hårt liv bland droger och prostitution i det sena 70-talets Berlin. Det är precis lika hårt och kallt som det låter.

Jag har länge tänkt se filmen men det var inte förrän härom veckan jag tog och köpte den. Filmen pendlar mellan b-film och fantastisk, och den är samtida och känns faktiskt som en rätt realistisk skildring av det destruktiva livet kring Bahnhof Zoo, den tidens största t-banestation i Västberlin. En lite nedklippt historia som ändå är dryga två timmars elände. Den skildrar missbruk men också en tid, en plats och något av en ungdomskultur. Filmen blev kult och verklighetens Christiane F. blev kändis och till och med något av en förebild. (Det får mig att tänka på Berny Pålsson här i Sverige på senare år.)

Det är ingen Trainspotting även om det finns gemensamma nämnare, Vi barn från Bahnhof Zoo är ändå vacker emellanåt i sin totala misär. Eller så är det kanske bara Christiane själv som är ett vackert och oskuldsfullt barn mitt i allt elände.

Filmen berörde mig i alla fall och jag började söka lite på nätet efter hur det stod till med verklighetens Christiane F. idag. Det verkar ha varit både upp och ner under åren och läsningen var inte så munter.

Precis innan jag skulle stänga datorn och gå och lägga mig såg jag ett par rader om att Whitney Houston var död. Det hela var inte bekräftat en men efter några minuters letande kunde jag se att det nog dessvärre var sant. Ytterligare en stund senare stod det även i svenska medier. Inte oväntat alls att hon skulle dö alltför tidigt men så himla tragiskt. Jag gick och la mig med en känsla av två helt olika historier som ändå är rätt lika.

Memory lane

Jag står i ena änden av Memory lane, blickar tillbaka över axeln. Lyssnar på ljud som är nya men ändå bekanta. Vänder mig inte om helt. Vemod men lätta steg, ljuset i ansiktet och en ljum vind mot mig. Det är så lätt att kliva snett men jag gör nog inte det den här gången.

Te

Lyssnar på Anna, äter pepparkakor och dricker te. Vanligt earl grey med mjölk kan vara så himla törstsläckande. Tristaste teet av alla är min absoluta favvo!

Jag var nog sju när jag lärde mig dricka te. Mina föräldrar dricker alltid te till frukost på helgerna, nu liksom då, men jag lärde mig nog egentligen att dricka te hos min granne. Efter skolan i ettan var jag dagbarn hos ett par grannar eftersom det inte fanns någon fritidsplats att få. När deras dotter Ann var hemma var det kul, annars mest ganska långtråkigt. Ann var sex år äldre än mig, blandade rött läppstift i den vita niveacremen och var superduktig på att rita. Varje eftermiddag skulle det i alla fall drickas te ur bruna keramikmuggar. Earl grey med honung. Minns inte om jag fick mjölk men hemma fick jag mjölk i teet i alla fall och det vill jag helst ha i mitt te än idag. Jag minns bestörtningen hos kvinnan, Pia, över att jag inte drack te. Så det var ju bara att börja...

Måste

Träningskort. Sjukt jobbigt måste. Steg 1: Gå till gymmet och köpa ett kort. Har varit på väg några veckor. Snart... Ska bara.

Moi mukulat!

Moi mukulat - hej små knattar!

Konserten i måndags var fantastisk. Så jävla bra är hon och det blir bara bättre och bättre. Fick inte skivan signerad dessvärre så nu har den åkt två vändor till Stockholm utan resultat. Så mycket har jag aldrig jobbat för det förr. Siktar på UKK.

Annars har veckan rullat på och det har varit nåt efter jobbet varje dag. Konsert, fika med Anna & Anna (näääe, inte den Anna hehe), tvätt (mindre kul) och idag skulle jag klippa mig men det blev inställt och blir av imorgon istället med en annan frisör än vanligt. Ikväll är jag så trött att jag gäspar käkarna ur led nästan men jag avstyrde just en sen tupplur. Ska äta lite mackor och dricka te samt se ett avsnitt Dexter innan det är dags för Antikrundan.

Imorrn är det helg!

Plan

Trodde ju att jag hade pluggat klart liksom, men inte då! Jag har nu gjort upp en plan för min vidareutbildning som sträcker sig fram till årsskiftet 2014/2015. Med 2015 som viss tidsbuffert. Jag kommer ha det jag gör. Varför då? För att ge mig legitimation i de ämnen och nivåer jag vill undervisa i/på. I planen ingår att genomföra detta men samtidigt undvika ytterligare en c-uppsats. Det innebär lite krångel vad gäller kurser. Måste hitta tillräckligt djupa kurser men samtidigt undvika uppsats. Och kurserna bör vara på deltid och helt nätbaserade.

När den delen av planen är avklarad återstår min gamla sten i form av d-uppsats och pm från d-nivå i mitt huvudämne. Mitt mål och min önskan är att hinna med dem också, men det ligger sist i prioriteringsordningen.

Det kommer att bli tufft och jag kommer ha det jag gör. Jag vet ju precis hur bra (eller inte) det går att läsa relativt enkla kurser samtidigt som jag jobbar heltid. Tur jag är singel och inte har nåt barnalstrande eller dylikt som kan rubba tidsplaneringen inskrivet i almanackan under de närmaste åren.

Den som har flest poäng när den dör vinner!

På måndag, på måndag

Inte vill jag att den nyss påbörjade helgen ska ta slut men jag längtar till på måndag ändå.

Rosa

Min bokcirkel ska ha temafest om en månad. Temat utgår från nästa bok vi ska läsa. Boken heter Rosa, temat för festen blir rosa. Jag avskyr rosa, i princip, men har för avsikt att gå all in. Med denna inställning svängde jag in på Indiska ikväll och provade en lite annorlunda och ganska fin liten sak. Jag såg verkligen ut som en gris i den!

Inte nog med att jag är tjock men färgen, färgen! Jag kan inte ha blekrosa, speciellt inte i kombination med ljust beige och blekaste blekgrön. Jag såg helt enkelt inte klok ut. Gick vidare in på Åhléns och kom därifrån med en rätt ful reatunika. Den hade kostat trehundra spänn, vilket är helt galet, men var på rea för 49. Ska jag se ut som en gris gör jag det hellre för 49 än för tre-fyrahundra spänn. Färgen var ännu mer grisrosa än finklänningen. Ska jag ha rosa måste det vara i trakterna kring gammelrosa och cerise, lite mer intensivt. Men plaggen i rosa jag äger är få, mycket få.

Men gristunika blir det! Grisen ska sedan pimpas med lite tillbehör. Ska're va så ska're va! I rosa kläder ska vi sedan äta rosa och dricka rosa i en allmänt rosa miljö.

Weeds

Inatt drömde jag att jag klämde på Mary Louise Parkers bröst. Analys: Att se nio avsnitt Weeds i ett svep igår kanske var några för många, eller? Lika bra att se de resterande fyra nu ändå tror jag...

This Is England '86

Köpte och såg This Is England '86, serien som följer upp filmen This Is England. Den var över förväntan! Efter att ha sett filmen så otroligt många gånger, framförallt för att jag använder den i jobbet, så var det faktiskt skönt att få något nytt och att få en del svar. Den går ju inte att jämföra med filmen men det är ju just en uppföljare och en verkligt bra uppföljare. Ganska tung. Jag ser fram emot att se This Is England '88. Visste inte att den fanns men såg det när jag beställde '86. Den verkar släppas på dvd inom en vecka så jag ska beställa den så fort den kommer!

Lol är nog min favorit och hon har en stor roll i serien.

Plysch

I Seinfeld säger George Costanza i ett avsnitt "I would dress myself in velvet if it was socially acceptable". Jag börjar förstå vad han menar. Igår köpte jag en halvlång morgonrock i svart plysch. Nu är ju inte plysch sammet men close enough. Helt spontant sådär köpte jag den. Den är lite volangig men det balanseras upp av det svarta. Den är fruktansvärt skön. Påminner mig lite om den röda plyschmorgonrock, dock hellång och utan volanger, som min mor hade när jag var liten. När jag tänker på det hade pappa en brun med vita ränder, haha. Hursomhelst tänkte jag att den här skulle jag bo i. Så skön är den! Helst skulle jag nog gå i den till jobbet. Men det var det där med socialt accepterat.

Krämnörderi

Jag har just unnat mitt ansikte en ansiktskräm i en grön liten burk från L'Occitane de Provence. Sedan fick mina naglar och nagelband sig en omgång med en nagelbandskräm som också är från L'Occitane. Resten av kroppen smörjde jag in med en kroppsmjölk från Biotherm som luktar apelsin och är min favorit. Sånt som är mjölkigt och tunt brukar vara värdelöst när det kommer till att smörja in kroppen, men den här är superb. Och dryg. Mina fötter ska nu få umgås med Bodyshops pepparmintfotkräm.

Alltså ACO i all ära men ibland är det schyst att få lyxa till det ännu lite mer. Det är kul att se något annat än vanligt när man öppnar badrumsskåpet. Två av ovan nämnda var julklappar. Utsikten för lyxig hudvård brukar vara som bäst den här tiden på året.

TGIF!

Imorrn är det fredag och första arbetsveckan efter jul är avklarad. Äntligen! Betygsdeadline på måndag för höstens kurser, i mitt fall endast en. Och planerandet, jävlar vad det planeras just nu. Och oj vad det blir knepigt att hinna med allt som ska hinnas med numera.

Okejrå

Okejrå, lite återblick då. Förra årets konserter. Skulle kunna ha varit fler, förrförra året var påvert men detta är ännu sämre rent kvalitativt. Helt okej dock. Utbudet på favvostället har inte varit vad det borde vara. Kvalitativt var det ett väldigt bra år förstås. Första gången jag såg Säkert! (och inte Hello Saferide), två avskedskonserter med The Ark där speciellt den första var fantastisk, en magisk liten sommarkonsert med Stadling, återseenden av Lasse, Ane och Anna. Ja och så Håkan förstås även om jag såg honom förrförra året med.


Säkert! + Ludwig Bell @ Katalin, Uppsala
The Ark @ Katalin, Uppsala
Pernilla Andersson + Anna Stadling @ Katalin, Uppsala
Håkan Hellström @ Cirkus, Stockholm
The Ark @ Stadsträdgården, Uppsala
Oskar Linnros, Håkan Hellström, Sahara Hotnights, Timbuktu @ Gatufesten, Sundsvall
Anna Stadling & Pecka Hammarstedt @ Spikarö kapell, Spikarna, Alnö
Ane Brun + Linnea Olsson @ Cirkus, Stockholm
Lars Winnerbäck @ Cirkus, Stockholm
Anna Ternheim @ Södra teatern, Stockholm

Utöver detta tog jag och Elin på oss kulturkoftorna och gick på teater två gånger. Sofi Oksanens Utrensning och Hair blev det. Helt olika uppsättningar, men rätt naket båda två...

Inplanerade konserter just nu är Anna Ternheim x2 och TAW. Lurar lite på Ane, Pernilla Andersson och Kaizers Orchestra också. Och så ska ju jag och E. se Jesus Christ Superstar också, men det är ju musikal. Hm, det kanske tar sig det här. Känner dock att det behövs lite ny input.

PM. Check.

PM:et skickades in natten innan deadline. Hoppas det duger.

Konstaterar i detta nu att klockan är nästan halv fyra och än är det inte becksvart ute. Det tar sig... Synd bara att det är blåst och grön gräsmatta jag ser när jag tittar ut. I övrigt är det tvättdag idag. Kokar nudlar och kaffe och ska föra in lite resultat innan jag tar itu med lite mer jobb. Vore skönt att bli helt klar med det jag släpade hem så jag kan ta lite mer lov sedan. Nu måste jag lägga i nudlarna.

So long!

2012

Nytt år, nya möjligheter. 2011 var ett rätt bra år. Ett minimum av arbetslöshet och en fantastisk tur till Frankrike bland annat. Mer än så tänker jag inte summera det gamla året. Jag ser framåt istället. Närmast mot pm-deadline på tisdag mitt på dagen. Den närmaste tiden återfinns jag i min kalla lägenhet läsandes och skrivandes i panik skulle jag gissa.

Juletid

Snart så, om några dagar, är det julafton. Först är det ju årets viktigaste dag förstås: Min födelsedag. Innan dess ska jag hinna städa, handla, baka, rätta och så vidare och så vidare.

Igår sket jag i en seminarieuppgift och åkte till Stockholm och träffade Limpan istället. Vi var på Fotografiska och gick sedan på Söders Hjärta och käkade och tog ett glas vin. Mycket bra.

I fredags spelade jag rösträttsspelet med bokcirkeln. Mycket bra det med.

Nu ska jag diska. Mindre bra.

In i kammarn, efter hammarn

Jag har ont i ena stortån och funderar emellanåt på att göra som Pelle Plutt och dra en spik i fanskapet. Tveksam metod dock så jag har kontaktat vårdcentralen. Det kan man göra via nätet numera, via ett fancy system istället för att maila lite godtyckligt. Så då var jag tvungen att skaffa mig e-legitimation först. Nä, jag hade ju ingen sådan sedan innan eftersom tekniken krånglat varje gång jag försökt. Nu fungerade det dock! Så då ska jag visst få besked om tid inom några dagar då. Den digitala papperskvarnen ska mala lite först. Tåskrället sitter väl kvar tills dess så det är väl ingen brådska. Har jag tur kanske jag till och med får en tid jag kan.

Dagens mission var att hitta min ljusslinga. Har inte använt den sedan jag hade den i ett fönster i min förrförra lägenhet men så hittade jag den i somras när jag flyttade och tänkte jag skulle sätta upp den till jul. Nu är det omöjligt att hitta den! Eftersom jag ville ha med den hit så antar jag att jag inte la den i någon av kartongerna som förpassades till andras förråd. Eller?

Jag hittar den säkert till påsk eller nåt.

The End

Såg just I taket lyser stjärnorna och tycker att den verkligen gjorde boken rättvisa. Den är fin utan att vara smetig, och den känns. Och så tänker jag på att jag har minst en elev just nu som faktiskt lever med en svårt sjuk förälder. De har det inte lätt, kidsen.

På tal om döden så kommer jag att inleda julhelgen med en begravning. Min fasters man dog i måndags efter några år på en demensavdelning på ett äldreboende. Sista tiden har han varit riktigt dålig tydligen. Jag hade ingen egentlig relation till honom så jag sörjer inte. Jag känner ingenting, förutom sympatier och en viss oro för min faster. Jag går på begravningen för hennes skull, och jag hoppas att hon kan resa sig och gå vidare. Det har varit tunga år för henne.

Mina minnen av min fasters man handlar egentligen om tre saker. När jag var några år skulle jag och min faster gå på bio och se Saltkråkan. Vi glömde våra geléhallon hemma. Min fasters man åt upp dem och när jag fick reda på det kallade jag honom för "gottegris", vilket han och min faster tyckte var väldigt roligt. Jag har fått höra det mer än en gång. Sedan kommer jag ihåg att han rökte pipa ibland när jag var riktigt liten. Då satt han i en fåtölj framför kaminen och så luktade det piptobak i vardagsrummet. Det luktade gott. Han hade tatuering på armarna. Den första jag såg som hade tatueringar. Det tredje är det som tagit över under åren. Han var en riktig surkart! Han ser ut som han tänker "Ta mig härifrån!" på i stort sett varenda foto han finns med på. Ibland såg jag honom skratta, men inte var det ofta och när det hände var det kanske nio gånger av tio lite hånfullt. Han gav sällan något om han inte själv tjänade något på det. Trots det var han dålig på att göra affärer, tog alltid för lite betalt när han skulle sälja något, en älskad bil till exempel.

Det är klart att han måste ha haft sina fina sidor. Mina föräldrar seglade med min faster och hennes man en del på sjuttiotalet och jag vet att de hade väldigt roligt. Min faster var tillsammans med honom i över fytiofem år. De reste en hel del medan han var frisk, till Kanarieöarna och Mallorca men även till Israel, Cypern och USA. Strax innan Sällskapsresan spelades in på Kanarieöarna drog de med mina päron på deras första charter. De var på grisfest, men mamma tog med sig pappa på disco istället, precis som tjejerna i filmen tar med sig "giraffen på Tongatonga". Pappa var lika lång och smal som Lasse Åberg, fast hade coolare kläder. Min faster och hennes man tyckte att grisfest var jätteroligt. De hade varit på flera stycken.

Ändå önskar jag så att hon hade valt någon bättre att leva sitt liv med. Någon som hade kunnat vara den hon förtjänar, någon annan än en surkart från en håla i Ångermanland som förmodligen på något sätt var cool i min fasters ögon någon gång på sextiotalet. Han hade cool bil, han hade tatueringar, han var lite äldre än henne och han var ingen svärmorsdröm som henne ex.

Det var en stackars människospillra kvar av honom och jag tycker det är skönt för både hans och min fasters skull att det är slut nu, även om det är ledsamt.

Scrubs

Kollar på lite Scrubs medan jag borstar tänderna. För precis två år sedan snyftade jag framför Scrubs och Anne på Grönkulla medan jag tyckte de kom med sanning efter sanning. De var min relationsguide och riktning i tillvaron. Och då överdriver jag inte ens särskilt mycket. Det dröjde ända fram till vårkanten innan jag kunde ge mig på att se om Six Feet Under, trots att boxen lånades ut till mig samtidigt som Anne på Grönkulla i slutet av oktober för att jag verkligen behövde det. Det var fint då, men det är både ganska skönt och ganska sunt att kunna se på Scrubs utan att gråta.

All in

Funderade just på att gå all in när det gäller julen. Sen tänkte jag "nja" och nöjde mig med att "all in" i det här fallet får vara att 1. Ta fram adventsljusstakar och adventsstjärna redan idag och 2. Att ta fram även rena julprylar, dvs mer tomtiga attiraljer, samtidigt.

Adventsljusstaken som jag loppisfyndade i en lada en varm sommardag är på plats i vardagsrumsfönstret. Mest nöjd är jag dock med en fin julbonad av 50-60-talssnitt som inte går att sätta upp på något bra sätt eller bra ställe, eller ens användas som duk på något passande bord, och som jag sedan kom på den ultimata lösningen på. Starka magneter och en ytterdörr som är en säkerhetsdörr. Tada!

Soool

Solen skiner och fönstrena ser skitiga ut. Ska jag? Det är ju lite av sista chansen. Borde också fixa lite med cykeln. Åka och pumpa den samt ge den lite olja. Ska jag? Imorrn skulle det kanske regna.

Just nu sitter jag och dricker te, har skitigt hår och har bara halvvägs kommit ur pyjamasen. Ganska skönt faktiskt.

Ikväll lutar det åt någon form av vindrickande. Elin har fått nytt jobb och det bör firas. Så jag har sagt ja, men vet inte riktigt till vad. Det visar sig väl.

Nu ska jag äta en macka.

Tröttheten

Det känns att jag jobbade i lördags och skrev tenta i söndags. Mina tupplurar på tåget morgon och kväll är viktiga. Jag märker när jag inte fått tuppluren, speciellt den senare. Nu är jag så trött att jag överväger att gå och lägga mig halv tio. Sånt händer inte om jag inte är sjuk eller nåt.

Men jag ska nog krypa ner snart. Med en bok eller så. Läser en om svenska kommunslogans. Hysteriskt roligt!

Tentasöndag

Idag har jag suttit sex-sju timmar med en tenta i en kurs jag innan bara hunnit läsa tjugo sidor i. Tentan är nu inskickad och jag hoppas verkligen att den är godkänd. Om inte annat är rest bättre än att inte ha gjort den alls i alla fall. Två ogjorda seminarier har jag också, och kursen är bara halvvägs.

Nu fryser jag om näsan, lagar lax och lyssnar på Eva Dahlgren.

Fredag (men jobb imorrn)

Rubrikerna blir allt mer originella...

Fredag och jag är hemma. Satt nyss här och väntade på något som skulle börja på TV klockan åtta. Kunde bara inte komma på vad det var jag väntade på. Visst hade jag väl läst nåt i tablån, nåt bra, som skulle börja åtta? Jag gick och hämtade en kaka.

Sedan insåg jag att det var Dobidoo som började klockan åtta. Besvikelsen...

Men kakan var god!

Hemvändare

Jag åker norrut om ett par timmar. Första gången på tre månader nästan som jag åker hem till ön. Det ska bli skönt. Trattkantareller, slappa, loppis, en tur till Faster M. och kanske en tur till S. om hon har tid och lust. Det senare verkar lite osäkert.

Nu ska jag packa och städa lite.

Ha det fint!

Release me

I måndags var jag på releasespelningen och det var så fantastiskt bra! Före hann jag och Mia ta en öl och efter hann vi det också. I två olika barer på samma ställe. Både otippad och tippad kändisspotting fick vi oss också. Det var inte läge att få skivan signerad kände jag men jag hann säga vad jag tyckte om skiva och spelning i alla fall.

Sedan blev det tisdag. Då satt jag i tre möten. På ett möte diskuterade vi om vi skulle diskutera. Sen ville jag gå hem och dö lite.

Snart november

Nu är det lördag igen, den sista lördagen i november. Solen skiner, jag dricker te och ska snart gå ner i tvättstugan och ladda om en maskin. Solen skiner in på parketten och jag påminner mig om att jag måste köpa en dammsugare. Så jobbigt bara när man inte har bil.

Igår eftermiddag/kväll var jag till Stockholm med några kollegor. Det är skönt att kunna dra iväg sådär trots att det ibland känns som om man jobbar vid världs ände. Vi tog ett direkttåg. Dyrare, när man redan har annat kort, men skönt att komma direkt fram på drygt en timme. Vi kollade Nick Brandts naturbilder och sedan lite snabbt två utställningar till. Jag gillade Helen Levitts Urban Lyrics med bilder från framförallt New Yorks gator från 30-talet till 90-talet. Bilderna var tyvärr väldigt små men å andra sidan var de många. Mina kollegor naturlärarna och naturfotografen var inte lika impade. En av dem tittade inte ens. Jag sa att jag rent generellt gillar såntdär bättre än naturfotografier, eftersom det känns som att det finns en historia bakom varje bild och varje människa. "Men den kan ju inte du veta något om!" sa en kollega. Nä, just det...

Jag gillade Brandts bilder också, många av dem. Speciellt de fina på lejon och geparder. Och en av elefantbilderna. Men jag är egentligen inte särskilt förtjust i effekterna som får bilderna att se ut som bilder på vilda djur från sent 1800-tal. Sepia, "archival print" och softat. Djuren är modeller. Å andra sidan är det något annat än konventionella naturbilder i färg.

Igår släpptes Anna Ternheims nya skiva The Night Visitor också. Jag hade inte räknat med att det tjocka brevet skulle gå ner i mitt postfack men jorå, skivan låg där och väntade när jag kom hem. Där låg också ett kuvert från Annas bokningsbolag med två biljetter till releasespelning på måndag. Biljetter som jag vunnit och som jag är mycket nöjd med. Jag tar med mig tjejen som gav mig sin gamla iPod när min blev stulen för några år sedan och som köpte mig en Winnerbäck-dvd som bara såldes på en turné. Den enda turnén med honom jag inte var på på många många år. För det skulle hon ha en öl och den där ölen har inte blivit av. Nu blir det konsert! Mia hade själv tävlat men haft sämre tur. För tio år sedan var vi på en konsert ihop och såg Winnerbäck på Katalin. Det ska bli kul att ses på Södra teatern på måndag!

Imorrn blir det fika med Lena och MalinWi, det ser jag också fram emot. Och nästa vecka är den av lärare omhuldade v. 44. Höstlov! Novemberlov! Elevfritt! Och så två lediga dagar... Jag planerar att dra hem till päronen och äta trattkantarellsoppa nästa helg.

Lördag!

Vaknar dödstrött efter tio timmars sömn. Somnade sent, men ändå. Anar eventuellt en liten förkylning, hoppas kroppen bara luras. Det i kombination med att jag inte har någon dammsugare sedan ett tag tillbaka och inte har orkat sopa och torka golven sedan dess.

Bestämmer mig för att banga en fest ikväll. Jag orkar bara inte.

Ett plötsligt behov av att spela gitarr. Jag har gjort det längsta uppehållet på länge, flera månader, och nu efter flytten gick en sträng av. Jag måste köpa nya strängar. Det är ju så att strängar man om bör man ta alla på en gång, så det inte blir olika klang på grund av att några är äldre. Jag måste köpa strängar! Nu!

Hej

Bloggen självdör. Det kanske är dags att släppa den? Eller så vaknar den till liv. Jag vet inte.

Jag har i alla fall vaknat till liv lite mellan varven. Två konserter och en musikal på sistone. Det är jag mycket nöjd med. I övrigt är det alldeles för mycket jag stör mig på. Men livet är helt okej.

Ingenting

Jag gör i stort sett ingenting alls idag. Har massor med planer på vad jag skulle kunna göra men kommer helt enkelt inte till skott. Vanligt lördagsfenomen. Hela veckan tar ut sin rätt.

Idag vaknade jag flera gånger under morgonen och vid elva bestämde jag mig för att det var slutsovet. Hämtade gårdagens tidning, som låg i hallen, tände lampan och sedan blev jag så förtvivlat trött och somnade om och vaknade en och en halv timme senare.

Nu är klockan halv fyra och jag har ätit lite frukost, duschat, klätt på mig, läst lite i förrförra veckans söndagstidning, spelat wordfeud och tänkt på massa bra saker jag ska göra. I köket började jag fixa kaffe för ett tag sedan. Borde kanske avsluta det, för kaffe behövs.

Sedan ska jag nog höststäda på balkongen. Det blir nog inte så mycket mer häng där ute i år.

Soffa

Linda har hittat en soffa åt mig. Den skulle ju faktiskt vara jättefin hemma hos mig! Måste provsitta... Och sen får jag leva med mina fåtöljer ett tag längre än beräknat om jag ska köpa den där. Den är inte snordyr, men dyrare än den IKEA-soffa jag spanat in.

Där igen

Då var vi där igen - söndag eftermiddag. De senaste dagarnas sol gömmer sig bakom gråa moln. Det är heller inte vindstilla längre. Ganska varmt däremot tror jag. I helgen har jag tagit igen lite sömn, men somnat lite väl sent så jag är jättetrött i alla fall. Jag har också hunnit med att dricka öl på uteservering (!) och shoppat på IKEA. Just nu överväger jag en cykeltur till IKEA för att byta en låda som var skev, och kanske köpa den större dörrmattan som jag hade planerat att köpa men ändå inte köpte. Kanske lika bra att göra slag i saken...