Fredag igen då. Slött helgbloggande på sistone... Lite piggare vecka det här dock, trots att jag jobbat sena kvällar. Alldeles för sena i början på veckan. Ikväll tvättar jag och slökollar på TV. Som den historienörd jag är råkade jag dessutom fastna på Statens fastighetsverks hemsida och kollade in deras olika byggnader. Perfekt fredagkväll eller?
All tvätt är nu hämtad. Det blir lite spring upp och ner när man bor på tredje våningen och tvättstugan är i källaren. Sa jag att det inte fanns hiss? Det ansågs uppenbarligen inte nödvändigt för vanligt folk som bara bodde max tre trappor upp 1945. Det är ju ingen flådig stadsdel jag bor i heller. Ganska smala trapphus, många små lägenheter. Med "ingen flådig" menar jag att stadsdelen först låg i stans utkant. Jag bor alldeles intill en gammal avrättningsplats, en av stans galgbackar. Stadsdelen är populär idag, och det finns många stora fina hus här liksom ganska ordinära egnahem och landets första radhus. Stadsdelen har dock aldrig varit lika fin och populär som grannstadsdelen och en del andra delar av stan. Det har varit arbetarbostäder och fattighus. När järnvägen kom till drogs en sträckning på vardera sidan.
Ibland undrar jag hur många som bodde i min lägenhet när huset byggdes. Det bor en gubbe här i föreningen som bott här sedan huset var nytt också. Hans föräldrar köpte tydligen lägenheten och sedan har han väl bott kvar. Fin på något vis. Fin är däremot det sista som den gubbens peruk är. Den har han nog också ärvt av sina föräldrar...
Hm, vad mer? Jo, jag vaknade upp med ett rejält rivmärke på näsan härom morgonen. Har sminkat över det lite men det tenderar ju att komma fram under dan. Det ser verkligen inte klokt ut! Ett par centimeter längs med näsryggen. Intressant när man hittar sånt och inser att man rivit sig själv i ansiktet precis som små bäbisar kan göra.
Nu ska jag ta en kopp te och en kopp nyponsoppa. Kunde inte bestämma mig för vilket. Sedan ska jag väl eh...vika tvätt eller nåt. Kanske se en film? Imorrn kväll drar jag till Sthlm för att hänga med Limpan, Malin och lilla B. Sista hornstullshänget på mycket länge har jag en känsla av. Limpan ska bli skåning på obestämd framtid. Kul men tråkigt. Skåne är långt borta, blåsigt och långt borta.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar