fredag, december 31, 2010

Dag 22: Det här upprör mig

Ojojoj, det som upprör mig skulle kunna fylla en hel bok! Jag skulle kunna dela upp upprördheten i kategorier som Världens orättvisor, Idioter och Puckon. De täcker rätt mycket, basic stuff liksom. Sedan tillkommer sådant som vatten i skorna och Murphy's law.

Idag har jag blivit upprörd på puckon i trafiken, som kör som galningar och parkerar som om de vore ensamma i världen, och på puckon i affärer som kör vagnar och trängs precis som ovan nämnda puckon i trafiken.

Det som provocerar mig mest är nog idiotiska åsikter och uttryckande av dem. Sverigedemokrater, moderater, antifeminister och sånt mög. Människor som har en vidrig människosyn och som är arroganta när de vädrar sina åsikter. Konflikträdda människor och människor som vänder mig ryggen i en diskussion kan också göra mig vansinnig. Väldigt arbetsgivriga arbetsgivare upprör mig också.

Igår blev jag upprörd över Sarkozy på TV.

Det finns alltid något att bli upprörd över, mer eller mindre. Jag har dock blivit bättre på att välja mina strider.

onsdag, december 29, 2010

Planerad kultur

Några godbitar att se fram emot har jag redan skaffat mig för 2011. I februari är det dags för Säkert! och i mars blir det The Ark. Ser fram emot båda fantastiskt mycket! Klubbspelning med Ark kommer bli speciellt. Det var längesedan jag såg dem och det ges ju inte så många chanser till heller. Det bandet kommer alltid att ha en speciell plats i mitt hjärta, av lite olika anledningar.

Någon håkanbiljett blev det dessvärre inte, på grund av osynk och dålig kommunikation, men jag såg ju honom nyss och får väl lägga mina stackars slantar på något annat.

Sedan ska jag gå på Stockholms stadsteater och se deras uppsättning av Sofi Oksanens Utrensning. Det ska också bli väldigt spännande. Senare under våren tänker vi oss, jag och mitt teatersällskap E, att vi ska se den finska originalversionen av samma pjäs som Riksteatern ska turnera med.

Så oavsett hur 2011 tänkte bete sig mot mig så har jag några godbitar inplanerade redan nu.

Dag 21: Ett annat ögonblick

Mitt huvud är ju fullt av ögonblick. Mitt minne är ju stundvis absurt på det viset. Små ögonblicksbilder överallt, oavsett vilken sten jag lyfter på. Eller som någon annan lyfter på för den delen. Vilket ska jag skriva om? Jag bläddrar lite. Tänk er ungefär som ett roulettehjul eller en enarmad bandit. Drrrrrr, ping!

Det var på väg att skymma och himlen var blårosa över sundet. Gruset knastrar under mina fötter. Det är småkallt ute eftersom våren inte riktigt är här på allvar än. Jag har fortfarande vinterkappan på mig, den jag småfrusit i hela vintern. Mammas gamla mockakappa, eller mockapäls som hon kallar den, med stor pälskrage som hårar av sig. Den är lite trång men jag kan ha den och jag älskar den. På fötterna har jag mina lika älskade och lika småkalla svarta kängor. Jag ska inte skiljas från dem än på flera år.

Jag är på väg till bussen, till hållplatsen som ligger knappa tio minuters promenad hemifrån. Den vägen jag sprungit så många mornar och släpat mig uppför så många eftermiddagar. Jag ska in till stan och träffa min klass, vi ska på någon debatt eller något föredrag med vår samhällskunskapslärare. Jag drar åt min grå halsduk lite hårdare och kör ner händerna med de stickade vantarna i fickorna och skyndar på stegen.

Medan jag går nynnar jag på My heart will go on från titanicsoundtracket. Jag har sett filmen på bio två gånger, den andra gången mest för att en kompis kompis inte hade sett den. Låten är bra tycker jag och Leo är ju så himla snygg. Den som ändå kunde få ha sex med honom i en gammal T-Ford...

Jag tar ett djupt andetag av den krispiga luften, sträcker på ryggen och äger världen för en stund.

tisdag, december 28, 2010

Dag 20: Den här månaden

December är en av mina favoritmånader. Jag fyller år, decembersnön är fin och det är jul. Snön ska knarra under skorna, himlen ska vara svart och luften kall. Snöflingorna ska singla ner medan röken från min andedräkt stiger uppåt.

Nu är det ju inte alltid december ser ut såhär och den där snön blir man ju less på förr eller senare. Men december är vackert, vitt och oförstört.

Dessvärre är det ju ofta en stressig månad med tung arbetsbörda och en oviss framtid på jobbet. Så har det varit, mer eller mindre, varje december de senaste åren. Det har hänt mer än en gång att jag också haft en jobbig kärlekshistoria att hämta mig ifrån. På den fronten har den här månaden i år varit mycket bättre än förra årets även om en viss bitterhet stundvis kan slå mig även nu.

Nyår inträffar också i december och det är ju en helg som skulle kunna vara enbart rolig. Rolig om den inte gjorde mig så sentimental och om jag inte kände mig så oönskad eller överflödig i alla nyårsfirarsammanhang. Sentimentaliteten är ju fin om man bara har roliga saker att väga upp det med. En nyårsafton med champagneskål och glädje skulle vara fint. Förra året gjorde jag ett tappert försök och hade en väldigt trevlig och fin kväll även om jag var rätt ledsen framåt småtimmarna när jag gick från festen. Ledsenheten hade dock inte så mycket med själva festen att göra, det handlade om andra saker.

I år har december varit stressig, snöig och just nu väldigt slö. Jag har släppt det mesta några dagar och mest ätit, sovit, tittat på TV och spelat spel med familjen eller på iPhonen. Sakta börjar jag krypa tillbaka ut i verkligheten. Behöver stimulans och behöver få ett och annat gjort.

Men ja, jag gillar december. Januari däremot, är en helt annan femma...

måndag, december 27, 2010

Dag 19: Detta ångrar jag

Ligger lite efter med det här dagvisa bloggandet. Jag har inte ens som ambition längre att upprätthålla det. Jag har tagit paus från det mesta här hemma på ön.

Jag är ganska bra på att älta sådant som varit. Sådant fint som var, sådant jag ångrar och som kanske var pinsamt och sådant som aldrig blev. Jag försöker att låta bli med det där. Det finns saker jag önskar var annorlunda men det är inte samma sak som att ångra. Jag tror inte så mycket på att ångra. Vad blir det för liv liksom att leva med att bara ångra sånt man gjorde eller inte gjorde? Det finns dock några saker jag ångrar, och det kan ha varit en eller annan ogenomtänkt kommentar som nått öron de inte var avsedda för, eller öron de faktiskt var avsedda för.

Det finns ett par jag verkligen ångrar. Som när jag på högstadiet, det måste ha varit i åttan, högt uttryckte mitt förakt för en kille i nian. Sekunden efter upptäckte jag att han satt vid ett bord strax bakom och förmodligen hade hört min kommentar. Det var så onödigt, för inte hade han gjort mig något mer än att bara råka finnas till. Några år senare lyckades jag med ungefär samma sak men då gällde det en lärare, en av dem där min något onyanserade kritik kanske inte riktigt stod i proportion till situationen.

Andra saker jag ångrar låter jag vara osagda. Dels vill jag inte dela med mig av dem här och nu, dels vill jag inte ge dem mer uppmärksamhet än de redan får.

måndag, december 20, 2010

Dag 18: Min favoritfödelsedag

Om tjugo minuter är det min födelsedag. 02.02 den 21 december alldeles i slutet av 70-talet föddes jag.

När jag var liten innebar födelsedag kalas med familjen, mormor och morfar, farmor och farfar och min faster. Ibland var min fasters gubbe med också. Några dagar innan vankades det barnkalas. Då åts det tårta, bullar, kakor, chokladbollar och dracks saft. Och så visades det hyrfilm! Det var högtidligt ska jag tala om. Till filmen serverades popcorn och chips. När jag fyllde tio eller så såg vi inte tecknat utan en lite mer vuxen film - Jönssonligan på Mallorca.

När jag fyllde tio hade jag maskerad. Själv var jag en señorita. Det delades ut pris till de bäst utklädda. Grannen tvärs över gatan var Pippi och två andra kompisar kom som fint herrskapspar. De tre fick pris.

Efter kalaset berättade mamma och pappa att vi skulle åka och titta på en katt. Som jag hade tjatat om en katt! Det var inte en present till mig riktigt utan mer bara föll sig så att vi skulle åka just den söndagen. Vi körde ner till Hälsingland där den närmsta birmauppfödaren fanns då och tittade på en kull kattungar. I den kullen plockade vi ut den katt som sedan kom att heta Linus och som fanns med oss i över sexton år. Det var en lång väntan till den dag i januari då vi fick åka ner igen, i snöstorm, och hämta hem honom. Han pep hela vägen hem i en kartong från jordgloben jag hade fått i julklapp av mormor och morfar. I kartongen låg ett mjukt täcke och en tygråtta jag sytt själv till det lilla kattlivet.

En annan fin födelsedag var när jag fyllde 18. Egentligen kom jag inte ihåg vad jag gjorde på själva födelsedagen. Kanske firade jag med lite stillsamt fikakalas. Det var så jävla skönt att äntligen fylla 18 när alla andra redan gjort det och fick gå på krogen.

Kvällen innan 18-årsdagen spenderades på en stor fest. Jag hade ett par svarta snygga byxor och en lila tröja. Jag hade nyss fått reda på att en killkompis var dödskär i mig. Samtidigt som det gjorde mig smickrad så gjorde det mig enormt stressad. Jag var säker på att jag inte var intresserad tillbaka och tillät mig inte ens känna efter eller ha lite roligt med det hela eftersom hela situationen var så stressande och han så himla himla kär. Han var den första som gratulerade mig på min 18-årsdag efter tolvslaget. Han gav mig en röd ros och tittade på mig med sina hundögon. Jag blev så stressad och besvärad och smickrad och generad så att jag inte visste var jag skulle ta vägen.

När jag tänker efter kanske efterföljande kväll spenderades på krogen. Var det då jag dansade med honom till Lisa Nilssons och Stephen Simmonds Tears never dry och kände hans nervösa hjärta banka? Då vi skulle prata i snön? Då jag hade svarta byxor, svart linne och en tunn genomskinlig blå top med batikmönster? Jag minns inte. Kommer inte ihåg veckodagarna riktigt och när det egentligen var dags för krogpremiär. Det kan ha varit trettonhelgen. Nyårshelgen söps bort i Vemdalen i alla fall. Jag minns vad jag gjorde dagen efter min 18-årsdag i alla fall. Då var jag och ett gäng kompisar och firade en klasskompis 18-årsdag på ett stort kalas med massa frikyrkomänniskor. Tvära kast.

Så även om jag inte minns min 18-årsdag exakt, så var det en väldigt viktig och bra födelsedag.

Födelsedagen när jag fick min dockvagn, när jag fyllde tre, var nog också bra. Min 25-årsdag var jäkligt trevlig också till exempel. 30-årsdagen med även om den blev lugnare än jag trott. Ja, eller den firades ett par dagar tidigare. På själva födelsedagen jobbade jag och fick tårta på jobbet. Många födelsedagar har inte känts så speciella, en del lite halvdeppiga antiklimax.

Klart är i alla fall att min födelsedag självklart är mest speciell av alla födelsedagar i världen. Om fyra minuter är det dags igen. Klockan är i skrivande stund 23.56. För trettioett år sedan föddes jag och jag vägde lika mycket (lite) som det årets julskinka. På BB fick jag en röd liten tomteluva i rött kräppapper.

Grattis på mig!

Dag 17: Mitt favoritminne

Mitt favoritminne. Ojojoj vilket svårt val för någon som för det första har ett på många sätt extremt bra minne och dessutom har viss beslutsångest. Skulle jag alltså kunna välja ut något minne som är bäst, som är bättre än alla andra?

Det skulle kunna vara något semesterminne från barndomen. Ett minne med torrt gräs, varm sol, svalt vatten och underbart sällskap. Det skulle kunna vara något skrattigt minne med kära vänner och bra musik. Det skulle kunna vara en såndär kort stund av lycka och kärlek som känns för bra för att vara sant och som försvann lika fort som det kom. Det skulle kunna vara något varmt och tryggt vardagsminne från barndomen. Det skulle kunna vara en fantastisk konsert. Det finns så många minnen av olika typ.

Men förmodligen var det soligt, varmt, pratigt och skrattigt. Solen måste ha skinit mig i ansiktet.

söndag, december 19, 2010

Det kommer mera...

Jag tog bara lite paus i helgen, även om det inte var riktigt meningen. Ska skriva ikapp.

torsdag, december 16, 2010

Dag 16: Min första kyss

Min första kyss kom senare än önskat och den var onykter och slafsig. Det var en varm mörk sommarnatt och jag har ingen aning om vad personen ifråga hette. Eventuellt visste jag det då men det försvann nog rätt snabbt.

Dag 15: Mina drömmar

Jag vet inte om någon märkte det men jag hann inte blogga igår. Drömmar, vad har jag att säga om det? Jag tänkte ta det lite bokstavligt. Mer specifikt tänkte jag på stressdrömmar.

För inte så längesedan drömde jag två nätter i rad att jag var och stressade på flygplatser. I den första drömmen låg flygplatsen i ett sandtag och en elev hade orsakat försening för både henne och mig. Vi hörde runt hela sandgropen i en bil för att hitta rätt plan. De lyfte nere från botten på sandtaget, vissa från kanterna. Det var omöjligt att hitta rätt. Vi försökte gena genom skogen men det gick inte så bra ändå. Min elev var inte sån himla bra bilförare heller.

Natten efter var jag inne på flygplatsen och den här gången tillsammans med en kompis. Nu var det hennes fel att vi var sena och inte hittade. Vi sprang runt över hela flygplatsen, upp och ner för rulltrappor och i kö till olika informations- och incheckningsdiskar.

Den roligaste stressdrömmen jag hört talas om var en före detta kollega till mig, lätt pedantisk, som drömde att hennes ex kom hem till henne och åt knäckebröd i hennes säng.

tisdag, december 14, 2010

Dag 14: Vad hade jag på mig idag?

Dagens tema kan ju tyckas väldigt likt ett tema som var för några dagar sedan. Jag antar att nyanserna ligger i frågetecknet.

Ibland frågar jag mig själv verkligen vad jag har på mig. Trötta morgnar när man inte hunnit tänka igenom vilka kläder som ska på. Det är då jag kan komma i storprickiga strumpor som inte syntes i vinterskorna men väl i de skor jag har på mig inne på jobbet. Till dessa storprickiga strumpor i svart, vitt och rött hade jag häromdagen en svart och vinröd randig klänning. Det kan också vara en sådan dag jag frågar mig varför jag har på mig den där bruna t-shirten som hade små hål redan för längesedan och som jag inte borde ha utanför de här hemmets fyra väggar. Ibland är det den där urringningen som jag måste komma ihåg att inte luta mig fram för mycket i, eller för den del lägga armarna i kors alltför mycket. Bara för att det är onödigt liksom.

De där omatchade, lite trasiga eller skrynkliga kläderna är det faktiskt bara att rycka på axlarna åt. Eller kanske till och med gilla det faktum att det blev lite halvtokigt. Bottennoteringen såhär långt är ändå måndagsexemplaret till kjol som föll sönder i bitar på avslutningen i våras. Men det ordnade sig det med med en häftapparat och en lunchpromenad i reklamationens tecken.

Idag har jag haft svart manchesterkjol, ljungfärgade strumpbyxor, svart långärmad top och svart lång kofta.

Häpp!

måndag, december 13, 2010

Dag 13: Den här veckan

Den här veckan är sista veckan på mitt ena jobb.

Den här veckan hade jag trott att jag skulle få skriva på nya anställningspapper.

Den här veckan, och ett tag till, kommer jag få sväva i ovisshet.

Den här veckan är det lucia (idag).

Den här veckan ska jag se Robyn.

Den här veckan ska jag gå på dop. En av gurrorna ska döpas.

Den här veckan känner jag mig inte inspirerad till att jobba.

Den här veckan är det fortsatt kallt och snöigt.

Den här veckan borde jag lämna in cykeln för vinterdäck och diverse.

Den här veckan ska jag nog köpa lite fler julklappar.

Den här veckan borde jag plugga arslet av mig.

Den här veckan är det Musikhjälpen på radio!

söndag, december 12, 2010

Dag 12: I min handväska

Min svarta axelväska från Granit är numera väldigt sliten. Det är min andra i ordningen och det är nog snart dags för en tredje. I den hittar man lite smått och gott. Liten hårborste, lypsyl, plånbok, almanacka, glasögonfodral med glasögon i, jobbnycklar/-kort, iPhonelurar, min favoritpenna, annan penna och ett överlevnadskit. Överlevnadskitet består av en fin liten necessär från 10-gruppen innehållande sådant som hårsnodd, hårnålar, plåster, tamponger, värktabletter och fickspegel. Sedan finns det sånt som flyttas i och ur väskan varje dag. Dit hör iPhonen, hemnycklarna och handkräm. Det där är basicgrejerna. Sedan kan man ibland hitta annat, som en våtservett från en takeawaymacka eller kanske verktyg.

lördag, december 11, 2010

Dag 11: Mina syskon

När min bror kom hem till oss skrek han bara. Jag hade saknat mamma och äntligen kom hon hem. Den där lillebrodern som jag träffat på BB hade jag också förväntansfullt sett fram emot att få hem. Och så bara skrek han. Jag satt på toalocket och tittade på när det byttes på det skrikande skrynkliga lilla livet. Då fick jag nog och sa irriterat och bestämt: "Släng ut han i snön!" Man skulle kunna säga att jag sedan fått höra det mer än en gång under min uppväxt.

Rickard föddes i kalla februari den vintern jag hade fyllt fyra. Det var skottår men på BB knep alla på skottdagen. Tittar man på årtalen är jag fem år äldre, men jag är född i slutet av året och han i början så i praktiken är det inte så mycket. Den där februaridagen när det var dags för BB ville jag så gärna bygga klart min snögubbe men var tvungen att skynda mig för jag skulle åka till mormor och morfar. Det gjorde kanske inte så mycket det där med snögubben för sedan byggde jag och morfar en snökoja.

När min bror var liten var han ibland jättesöt, snäll och rolig att leka med. Ibland var han sådär jobbig och irriterande som bara en lillebror kan vara, speciellt när jag var i tonåren. Jag var precis sådär dominant som bara en storasyster kan vara.

Min bror och jag är nog både lika och olika, som det väl brukar vara när det gäller syskon. Han är lugnare, lite coolare, än vad jag är. Han vågar nog kasta sig ut i saker lite mer än vad jag gör också. För några månader flyttade han till exempel till ett annat land utan att kunna språket och utan att egentligen veta riktigt vad som väntade. Han har pluggat till it-ingenjör min bror så han han har valt en lite annan studieväg än vad jag har. Hans väg kommer att betala sig betydligt bättre än min rent ekonomiskt. Längre än mig är han också nuförtiden och består mestadels av muskler. Det gör inte jag.

Min bror har humor och ett stort musikintresse. Och så är han smart. Det har vi gemensamt. Han spelar i band och har bättre gehör än vad jag har. Vi lyssnar till största delen på olika typer av musik, han mest på hårdrock, men vi har en del gemensam musiksmak också. Ibland följer han med mig och ser Lars Winnerbäck fast det inte är något han brukar lyssna på.

Jag är väldigt glad att jag har min bror och snart är det jul och då får jag träffa honom för första gången på flera månader.

fredag, december 10, 2010

Dag 10: Det här hade jag på mig idag

Det är tvättdag imorgon och det är kallt ute. Jag jobbar och måste se hyfsat respektabel ut. Eller presentabel i alla fall. Okej, såhär såg jag ut idag: Svart långärmad topp, över det en lila kofta. En svart lite noppig kjol nertill och till det ett par svarta strumpbyxor med glitter. De plagg du inte ser men som finns därunder är också svarta. Ute har jag haft svarta vinterskor, svart kappa, svart mössa, grön palestinasjal och ett par beigegråa vantar med katter på. Inne har jag haft ett par andra svarta skor. Och så hade jag örhängen i form av silverstjärnor.

torsdag, december 09, 2010

Dag 9: Min tro

Jag är en döpt och konfirmerad ateist. Jag har väl aldrig haft någon vidare gudstro men valde att konfirmera mig för jag kände att jag inte hade något att förlora på det. Om jag skulle ha låtit bli hade jag kanske ångrat mig. Intressant var det, kul gemenskap och själva konfirmationen var fin trots prästmiffot. Efter konfirmationen blev det väl allt eftersom rätt klart att det inte finns någon gud. Det handlade inte om något stort grubblande för mig. En av de dubbelmoraler jag besitter är att jag fortfarande är medlem i Svenska kyrkan.

Kyrkorummet gillar jag. Kyrkor är ofta vackra och som den historielärare jag är tycker jag att arkitekturen, historian och symboliken i utsmyckningarna är intressant. Mitt första sommarjobb var trots allt i medeltidskyrkan hemma. Det är numera sällan jag befinner mig i kyrkor i gudstjänstsammanhang, men när jag gör det så läser jag inte Fader vår och inte heller trosbekännelsen. Speciellt inte trosbekännelsen. Besserwissern i mig kan tycka att det är lite jobbigt eftersom hon är rätt nöjd med att hon kan dem. Psalmerna brukar jag sjunga med i, och tycker många är fina, även om de ofta går så sjukt högt att jag har svårt att sjunga med.

Jag har svårt att tänka mig att jag skulle gifta mig i kyrkan eller döpa något barn, om det inte vore väldigt viktigt för min partner. Jag både förstår och inte förstår när icke-troende personer väljer att göra de där sakerna. Men jag moraliserar inte, oftast inte i alla fall. Jag kan förstå och acceptera att de här grejerna för de flesta inte betyder mer än att det är traditioner.

Skulle jag nu ha fel så tror jag inte att det är någon risk för att få skit för det på den yttersta dagen. Och kanske är det i så fall som Jonas Gardell säger: Att gud är en svart lesbisk kvinna som går runt i himlen och serverar makaroner till alla som vill ha.

onsdag, december 08, 2010

Dag 8: Ett ögonblick

Ett ögonblick. Först tänkte jag berätta om ett svart, varmt och vackert minne med en i efterhand vemodig inramning. För att det är ett fint minne, för att det var så mycket känslor och för att inramningen var så klyschigt vacker men inte sockersöt. För att det skulle gjort sig så bra i skrift. För att jag skulle ha kunnat måla ut det.

Men fan heller! Enough is enhough. Det här ska handla om mig, bara mig.

Om det så må vara att ögonblicket är detta nu. Ögonblicket då jag sitter i soffan hög på socker. Då manchesterkjolen hasat upp över midjan och låren och sitter riktigt obekvämt. Då huvudet gör lite ont. Jag fryser lite om fötterna, strumpbyxorna är tunna. Dynorna i soffan har hasat ut en bit och den rutiga yllefilten, den som brukade ligga i baksätet på min mormor och morfars gamla folkabubbla, ligger i en knöl bredvid mig. Detta nu när jag är lite kissnödig men inte riktigt orkar resa mig ur soffan, inte riktigt än. Ögonblicket då disken stirrar på mig från diskbänken men jag är för trött för att orka röra en fena. När den där antologin om människor under första världskriget tittar på mig från soffbordet.

Ett ögonblick en sketen onsdagkväll efter en tuff dag på jobbet. Ett ögonblick efter en såndär dag då jag gick hem genom snön och var irriterad. En ganska vanlig onsdag.

Jag ska nog fixa lite te.

tisdag, december 07, 2010

Dag 7: Min bästa vän

Jag har ingen bästa vän. Jag har flera fina vänner, en del närmre än andra...nära, men ingen såndär "bästa vän". Ibland känns det som att det är ett visst avstånd till alla mina vänner, som att de har andra närmre. Må så vara vänner eller parterns. Dåliga dagar känns sånt påtagligt. Jag kan sakna det där att ha någon jag umgås med på nåt slags självklart sätt, alltså inte bara självklart när man väl ses utan självklart att man ses. Det är något jag kan sakna när det kommer till att vara singel också. På ett sätt hade jag det där med personen jag senast var i en relation med, både när vi var tillsammans/dejtade och periodvis som vänner.

Men det går ju i perioder det där, vilka man umgås med och vilka som är nära. Vissa finns där alltid, andra kommer och går. Jag har mest haft relativt få men ganska nära vänner, snarare än att jag varit en del av något stort gäng. Jag tycker det är fint det där, att det under hela livet kan dyka upp nya vänner, nära vänner.

När man var liten skulle man liksom ha en bästis, speciellt som tjej. På mellanstadiet och högstadiet kunde det där vara riktigt jobbigt ibland, för det var ofta så snabba svängar. Jag har aldrig varit bra på de där snabba svängarna. Att bli vänner, visst, men inte när det går åt andra hållet. Jag minns ett samtal jag och en vän hade när vi var 12-13. Vi sa att tänk om man ändå hade ett sånt kompisgäng som i Beverly Hills, som gjorde allt ihop, vilken dröm!

Min första bästa vän hette Ellinor och bodde granne med mig mina första år i livet. Hennes morfar och min mormor var förresten kusiner. Sedan när vi flyttade och när jag började skolan kom nya människor in i mitt liv. Några som jag räknat som bästa vänner har jag haft under årens gång. Inte alltid helt okomplicerat. Någon har mer eller mindre försvunnit, andra finns kvar men kanske inte på samma sätt. Det går ju i perioder det där. En del har man koll på, mycket tack vare nätet, andra vet man kommer finnas där på ett eller annat sätt alltid alltid. De där man tar vid med där man var sist även om det går tid emellan gångerna man hörs. Ibland blir det naturligt att man rör sig ifrån någon, ibland gör det ont.

De senaste åren har jag nog inte pratat om att ha en bästa vän. Jag har vänner och jag har nära vänner, som jag älskar. Det här var inte helt lätt att skriva. Det känns som ett lite känsligt ämne på något sätt, och jag tycker att det är svårt att hålla mig till ämnet. Det hade varit lättare att skriva om "Mina vänner". (Oooh, Mina vänner-böckerna, kommer ni ihåg?) Det kanske inte alltid är lätt, eller ens önskvärt, att välja ut en vän. Det är också en intressant fråga vad vi egentligen lägger i begreppet "bästa vän". Eller hur? Hur mycket av det är präglat av böcker, film och TV? Precis som vår syn på den perfekta partnern tänker jag. Och så är jag jättetrött idag, så de små grå rör sig långsamt.

Jag skulle i alla fall gärna träffa flera av mina vänner mer. Och jag skulle gärna lära känna lite mer folk. Och när jag ändå håller på att önska mig så kan jag tänka mig en partner i julklapp också. Tills dess ser jag fram emot en eventuell bio med en Malin, eftersom vi verkar vara de enda som inte sett cornelisfilmen samt en adventsfika på söndag då jag får träffa L. med familj och kära Hannapanna!


Jag och Mi.


I telefon med Malla.

måndag, december 06, 2010

Dag 6: Min dag

Jag ville verkligen inte ha måndag idag, jag ville bara fortsätta sova. Släpade mig upp så sent som möjligt och cyklade iväg i snömodden. Snömodd är det värsta, näst blankis, att cykla på. Avverkade två lektioner på närmsta jobbet. Eleverna var pratiga, tekniken strulade och jag blev på dåligt humör. Andra lektionen var dock lite bättre än första. Mitt tilltag att rita upp första världskriget som en mindmap på tavlan visade sig ganska lyckat.

Kastade mig sedan ut i snömodden igen och hann bli rejält irriterad på snömodden och den på sina håll högst bristfälliga snöröjningen. Kom till jobb nummer två och lånade pengar av Madde till lunch eftersom jag saknade både kontanter och matkuponger. Fisk och skarpsås. Det fick mig i alla fall på lite bra humör. Snackade med Madde och en annan kollega ett tag innan det var dags för lektion. Eleverna var spårlöst försvunna men efter en kvart visade det sist att de suttit utanför fel klassrum... Vi ägnade oss åt massmedier. Lite bilder, lite genomgång, lite film. Det funkade rätt bra. Det återstår att se hur morgonlektionen på fredag funkar efter att de varit bortresta två dagar.

Jobbade lite mer och sladdade hemåt i modden vid femsnåret. Handlade och var rätt effektiv, så pass effektiv att jag slapp känna att jag ville döda folk. Kom hem, grejade lite. Nu äter jag fil till middag. Det blir ett par mackor också. Ska försöka hålla mig vaken. Ska nog ta itu med disken också innan den går ut själv.

Måndag alltså.

söndag, december 05, 2010

Dag 5: Vad är kärlek?

Kärlek. Jag tyckte jag skrev om det häromdagen. Kärlek kan vara på så många olika sätt, det vet ni ju. Och DEN DÄR kärleken går vi väl liksom alla och väntar på på något sätt. När vet man att man träffat på den? Det funderade jag på ett tag. Svaret är väl kanske så fånigt som att när man har det så vet man. Men om man liksom är på väg då, men inte riktigt är där, hur vet man då? Vänta och se. Hur vet man att det man känner är tillräckligt? Inte lätt det heller. Speciellt inte om den andra personen är helt på det klara med att han eller hon är kär. Been there done that. Jag har också varit i omvänd situation, helt säker på vad jag känner men att den andra inte varit riktigt med på noterna. Någon gång ska man väl få synka, mer än bara en liten stund, hoppas jag.



Dag 4: Det här åt jag idag

Jag glömde ju blogga innan jag drog igårkväll. Skulle ju bara äta först...

Igår åt jag te och mackor till frukost. Rågbröd med ost. Sedan åkte jag iväg och fikade med Erika. Då blev det två koppar kaffe och en halvtorr linnébulle. Till middag körde jag nachos med ost, köttfärs, vitlöksdipp och salsa. Och gurka. Till det en Cherry Coke Zero. Delikat. Det nyttiga spåret fortsatte på födelsedagskalas med vin, glögg, och litauisk likör med pepparkakor och mögelost. Sedan hamnade vi på krogen också och innan jag var hemma hade det blivit både öl, cola och ett MAX-mål. Avrundade kvällen med ett glas Resorb.

fredag, december 03, 2010

Dag 3: Mina föräldrar

Mina föräldrar träffades en påskafton i början på 70-talet i en folkpark. En julafton något senare förlovade de sig. Arton år och två barn senare gifte de sig en pingst. Idag är de fortfarande gifta, bor i huset de köpte 1983 och åker helst motorcykel när de är lediga och det är säsong.

Mamma föddes några år in på femtiotalet och växte upp i ett litet brukssamhälle en bit norr om Sundsvall med sin äldre bror och sina två föräldrar. Mormor var uppvuxen inte långt därifrån efter att hon kommit från inlandet med sin ensamstående mor. Morfar hade växt upp i sågverksmiljö på den ö jag räknar som min. Mamma växte upp i ett modernt femtiotalshus med tjusiga inredningsdetaljer som sedermera renoverades bort av fixarmorfar. Min morfar var elektriker. Min mormor var hemma i många år men hade jobbat som barnflicka, piga, någon typ av kökspersonal och sjukhusbiträde. Hon hann även med en sväng i en kiosk.

Mammas mormor var vaktmästare på baptistkapellet och den mesta verksamheten för bygdens ungdomar arrangerades av frikyrkor. Min mamma gick i söndagsskola, juniorer och åkte på läger. När en ungdomsledare undrade om hon ville bli frälst svarade mamma förskräckt "Nej!" och sedan tror jag att intressena popmusik och pojkar fick ta allt mer tid i anspråk.

Sjutton år gammal flyttade min skoltrötta mamma till Stockholm för att gå på tandsköterskeskola. Då hade hon gjort praktik ett år och sedan fått dispens för att få söka trots sin ringa ålder. Inkvarterad i en rivningsetta (Som fyrtio år senare fortfarande finns kvar.) på Söder låg sedan världen för hennes fötter.

Min pappa föddes under fyrtiotalets sista vår. Han växte upp ett par mil sydväst om Sundsvall i en by på landsbygden. Spännande saker som hände under uppväxten var när det grävdes ner vattenledning så hela byn var full av gångar att springa i samt när det hälldes gift i tjärnen så alla fiskar dog. Det fanns något syfte med det där med fisken, vilket minns jag inte. Tidningen var dock där och fotograferade när halva byn stod på bryggan och glodde.

Precis som mamma fick pappa flytta in i ett nytt hus när han inte var alltför gammal. Det var dock inget toppmodernt femtiotalshus utan ett högst ordinärt rött trähus med vita knutar. Invändigt var huset inte klart men den gamla hyresvärden var galen så familjen flyttade in så fort det bara gick. Huset låg i en stenig och lite skuggig skogsbacke. Farfar var yngste sonen och fick därmed inget hemman utan hålla tillgodo med en stenig skogsbacke och ett livstidskontrakt på bysmedjan. Min farfar jobbade som sågare och smed och hade aldrig ett fast jobb under sitt nittioåriga liv. Min farmor kom som piga till farfars familj, och på den vägen var det.

In i sitt nybyggda hus flyttade de, min farmor och farfar, med pappa och hans storasyster. Pappa och hans storasyster är födda på samma datum men på olika år. Efter mopedbudsjobb, yrkesskola med el-/teleinriktning, en motorcykelolycka med brutet ben och lumpen som malaj i mässen (På grund av benet.) och jobb på en televerkstad (Pappas faster trodde alltid att han jobbade på en tegelverkstad.) träffade han så mamma och tycke uppstod.

Ett tag fick de åka fram och tillbaka mellan huvudstaden och hemstaden men så småningom flyttade mamma hem igen. De flyttade ihop i en hyrd liten lägenhet i en villa. Ett rum och kök plus ett delat badrum tror jag det var. Badrummet delade de med några tjejer som i princip bodde i garderoben. Efter ett par år fick de möjlighet att ta över min morbrors lägenhet i Sveriges största bostadsrättsförening. I den lägenheten bodde även jag mina första år. Där jag bor nu har jag den sjuttiotalsmålade hallmöbel som min morbror lämnade efter sig när han flyttade ifrån den där lägenheten.

När jag skulle fylla fyra var min bror på väg och vi behövde fler rum. Ett lite för dyrt hus med vacker utsikt blev det och vi åt ganska mycket havregrynsgröt och blodpudding i några år. Jag älskar det där huset och jag älskar såklart mina föräldrar. De har gett mig en trygg barndom även om jag är och har varit ett nervöst knippe ibland. De har läst böcker för mig och min bror och uppmuntrat oss i våra studier. Vi har båda mer utbildning än våra föräldrar och har väl gjort, eller i alla fall påbörjat, någon form av klassresa även om det är svårt att se när jag sitter här utan fast jobb, med låg lön och med ett andrahandsboende. Utan dem skulle jag dock inte ha klarat mig ekonomiskt under de senaste åren. Mamma och pappa har skjutsat till träningar och matcher, till kompisar och runt i Sverige och ut i Europa. Ibland är vi för lika och ibland för olika. Ibland ryker jag ihop med speciellt min far, i våldsamma diskussioner men saker och ting kan inte, och bör inte, vara alltför perfekt. Eller hur?

Mina föräldrar har gett mig en känsla och en medvetenhet inför vad och var jag kommer ifrån. Det handlar om värderingar och det handlar om historia. Nu är pappa sextioett år gammal och går i pension om några veckor. Han tjuvkollar kattannonser på Blocket när han tror att ingen ser. Han saknar nog vår gamla katt, liksom vi alla gör. Mamma är femtiosju och står på toppen av sin karriär, den nya karriär hon påbörjade för snart tio år sedan. När asfalten torkat tar de fram hojarna ur garaget, slänger ner lite grejer i packväskorna och drar iväg. De har också planer på att åka motorcykel i USA, Australien eller Sydafrika. Det finns så mycket att välja på, men det finns ingenting som är omöjligt.


torsdag, december 02, 2010

Dag 2: Min första kärlek

Min första kärlek. En rubrik som förväntas ha ett visst svar. Antingen ska man skriva om den himlastormande tonårsförälskelsen eller om någon söt historia om hur man som femåring var kär i grannbarnet. Har man inga sådana historier så är det tillåtet att fega med historier av typen musiken/tennsoldaterna/hästarna/backhoppningen var min första kärlek.

Jag har alltid avskytt frågor i stil med "Vem är du kär i?" (i yngre år) och "Hur går det med kärleken då?" (i något äldre år). Frågor av den senare typen har jag numera ofta nåt mer eller mindre olyckligt gammalt minne som inte vill lossna att besvara med. Frågan är inte längre lika jobbig eftersom jag alltid kan svara att det går åt helvete alternativt inte går alls. Få är de stunder där jag tindrat med ögonen, i den mån jag alls gör det, och sagt något om att jag är kär. Det har dock hänt.

Någon typisk första kärlek har jag inte. Jag minns en skoluppgift när jag var 11-12 där vi skulle skriva om vår första kärlek. Vi skulle lämna in berättelserna anonymt och sedan skulle vi i halvklass sätta oss på golvet, på podiet faktiskt eftersom min gamla skola hade såna, och så skulle fröken läsa upp berättelserna. Jag hade ljugit ihop en i mitt tycke ganska poetisk historia om en grannpojke och en grön boll. Fröken missade att läsa min så jag var tvungen att säga att "Du läste inte min..." För jag ville ju att hon skulle läsa. Röd i ansiktet satt jag där medan hon läste. Ingen annan tyckte att den var poetisk. Dock passerade den nog som sannolik. Förmodligen var jag kär i en kille i klassen under den här perioden, något jag definitivt inte talade om för någon. Han låg inte högst på de andra tjejernas listor, och jag låg definitivt knappt på några av killarnas listor alls. Kärlek definierades nog ganska mycket efter vad andra tyckte om en.

I sexan var jag och Mi kära i samma kille. Vi visste vem han var och spanade på avstånd. Kanske kanske att vi hade bytt ett ord med honom, eller en stavelse i alla fall. När vi började sjuan stod han och hans flickvän alltid och hånglade precis där jag hade mitt skåp så jag var tvungen att be dem flytta sig för att jag skulle kunna hämta mina böcker. Hm, vänta...det här känns symptomatiskt på något sätt. På högstadiet var det annars ett jävla tjat om vem man var "kär" i. Jag var sällan så himla intresserad av nån men jag hade en jag spanade på i åttan, men självklart sa jag inte till någon att jag gjorde det. Det fanns dessutom en annan som hade rätt att spana på honom.

Jag blir inte så lätt intresserad av folk till höger och vänster bara sådär. Och jag gillar inte att blotta mig. Ja, alltså hjärtat och själen och sådär... Och världen är orättvis. Alltså, ingen konkret första kärlek i unga år.

Under mindre unga år har det varit flera första. Varje ny relation har fört med sig nått nytt första tror jag. Den senaste förde till exempel tankarna framåt på ett sätt som aldrig skett förut. Men den där klassiska typiska första kärleken, som den är i film och böcker och som "alla andra" verkar ha, den har inte jag. Det är liksom gråskala. Men det kändes fegt att skriva om musiken...

onsdag, december 01, 2010

Dag 1: Om mig

Ja jag hade ju tänkt göra den här utmaningsgrejen med ett inlägg på ett visst tema varje dag. Kanske kan det få lite fart på mitt skrivande och kanske läser nån också. Jag vet ju att ni är några som läser i alla fall. Jag vet inte riktigt vad jag kan lova, mer än ett inlägg om dan och en ojämn kvalitet.

Ikväll är fel kväll att skriva om mig själv. Jag är trött och seg och vill faktiskt gå och lägga mig trots att klockan knappt är tolv. Inte kan jag skylla på november heller för nu är det ju den första december. December är månaden då jag föddes för snart trettioett år sedan. Jag brukar säga att jag är stolt sjuttiotalist om än med liten marginal. Sjuttiotalet var nästan slut när jag föddes ungefär en månad före utsatt datum. Jag var lite tvärsför redan innan födseln och gjorde entré på mitt eget vis. Efter sjuttiotalet kom åttiotalet och nittiotalet och jag växte upp på en norrländsk ö med mina föräldrar och min bror. Och en katt. Jag älskar katter. Jag brukar prata med katter jag möter ute, speciellt om det är natt och jag är lite full.

Vad mer? Jag är en väldigt pratglad person, det brukar inte undgå någon. Tvärtemot vad alla tror kan jag dock vara tyst emellanåt. Några andra av mina fina egenskaper är att jag är intelligent, rolig och morgontrött.

Musik utgör en stor del av mitt liv. Utan musik skulle jag nog inte överleva. Ibland är musiken i bakgrunden, ibland är den överallt. Ibland behöver jag total tystnad. En riktigt bra konsert med en favoritartist är bland det bästa som finns. Jag gillar att tala om för artister jag beundrar att det är fantastiskt det de gör. Ibland önskar jag att jag inte var underbetald lärare utan istället en fena på att spela gitarr och skriva saker som gör andra människor knäsvaga. Det tåget gick för minst ett decennium sedan, om det ens stannade vid min perrong, och jag trivs bra med det yrke jag har. Detta trots arbetslöshet och att funderingar kring yrkets framtid ger mig ont i magen.

Jag tycker att jag mest är en glad människa som skrattar mycket och som bryr mig om andra. Det finns dock en mörk sida som inte alltid är så charmig. Jag gillar vemod och jag har ett hett temperament men det svarta handlar om något annat. Olycklig kärlek, ett äckligt bra minne och lite stress på det och det kommer som ett brev på posten även om bottennoteringen är av ett ganska gammalt datum. Posten förresten, där har jag också jobbat.

Just nu vill jag ha lite kärlek, en mer säker jobbsituation, högre lön och ett långt andrahandskontrakt på en mysig lägenhet med centralt läge. Förstahandskontrakt går också bra.

Lite sömn skulle sitta fint också. Gonatt!

söndag, november 28, 2010

onsdag, november 24, 2010

Tröttast

Denna massiva trötthet alltså... Och apropå lönen. Imorrn får jag lite, resten kommer på fredag. Tänkte inte på det där med diffen i utbetalningsdatum. Lämnade jobbet på jobbet idag i alla fall. Skönt. Har sjunkit ihop som en säck potatis i soffan.

tisdag, november 23, 2010

Mörkt och kallt

Det är mörkt och kallt ute nu och energin räcker inte riktigt till. Jag sover närhelst jag får chansen, utom vid den tid på kvällen då de flesta människor verkar tycka att det är en bra idé att gå och lägga sig.

Jag behöver mer energi i form av mer tid med fina vänner och mer tid med bra musik, helst livemusik. Är sugen på att se Kjellvander och vill gärna ha sällskap men kanske går själv om jag inte får det. På torsdag är det biljettsläpp för Håkans vårturné. Jag har ju just sett honom men om jag vill se honom om tre-fyra månader så gäller det att hänga på. Värst är dock Ane Brun. Hon släpper biljetter så sjukt tidigt att jag aldrig kommer mig för att köpa och därmed inte har sett henne på flera år. Hon har precis släppt biljetter till sina spelningar nästa höst!

På torsdag får jag lön lön lön!

söndag, november 21, 2010

Fullt upp

November är ju inte den mest energigivande månaden och för andra året irad börjar jag nytt jobb då. Jag är trött och har inte så mycket energi men vill jag skaffa mig perspektiv så kan jag ju alltid fundera på hur det var förra året. Förra året spenderade jag tre timmar om dagen med att ta mig till och från jobbet. Förra året var jag alldeles nydumpad och olycklig när jag skulle börja mitt nya jobb. Nu slipper jag pendla och jag är inte nydumpad och olycklig.

Jag har också försökt fylla november med fina saker. Jag har sett Eva Dahlgrens monolog, jag har sett Håkan Hellström och igår såg jag Anna Stadling. Jag har hängt med fina vänner.

Nu sitter jag med en hemtenta i religionsvetenskap som jag i alla fall ska ge en chans. Den ska vara inne idag. Jag har inte hunnit göra något i kursen på tre veckor och allt det tänkte jag ta igen idag. Plus planera någon lektion. Jo, eller hur...

Anna igår var fantastisk i alla fall. Mysig och bra konsert, supertrevlig Anna.


tisdag, november 16, 2010

Slöbloggning

De coola bloggarna med massa läsare kör temabloggning sen ett tag tillbaka. Kanske kunde vara nåt. Om det är nån som läser alltså?

Dag 01 – Om mig
Dag 02 – Min första kärlek
Dag 03 – Mina föräldrar
Dag 04 – Det här åt jag i dag
Dag 05 – Vad är kärlek?
Dag 06 – Min dag
Dag 07 – Min bästa vän
Dag 08 – Ett ögonblick
Dag 09 – Min tro
Dag 10 – Det här hade jag på mig i dag
Dag 11 – Mina syskon
Dag 12 – I min handväska
Dag 13 – Den här veckan
Dag 14 – Vad hade jag på mig i dag?
Dag 15 – Mina drömmar
Dag 16 – Min första kyss
Dag 17 – Mitt favoritminne
Dag 18 – Min favoritfödelsedag
Dag 19 – Detta ångrar jag
Dag 20 – Den här månaden
Dag 21 – Ett annat ögonblick
Dag 22 – Det här upprör mig
Dag 23 – Det här får mig att må bättre
Dag 24 – Det här får mig att gråta
Dag 25 – En första
Dag 26 – Mina rädslor
Dag 27 – Min favoritplats
Dag 28 – Det här saknar jag
Dag 29 – Mina ambitioner
Dag 30 – Ett sista ögonblick

söndag, november 14, 2010

fredag, november 12, 2010

Survivor

Överlevt första veckan på nya jobbet, första veckan med två jobb. Stort ställe gör att det tar längre tid att känna sig hemma och sådär. När jag började nytt jobb för ett år sedan så kände jag mig hemma efter bara nån vecka. Här kommer det ta längre tid. Men mitt rum och min korridor har jag fått kläm på. Rummet är i samma korridor som salen där jag har alla mina lektioner. Fantastiskt! Nyrenoverat är det och till salen tar jag bara med mig min dator och en fjärr och så finns projektor, högtalare och nödvändiga sladdar i klassrummet. Eleverna verkar trevliga och kollegorna är nog det också även om jag inte fått sån kläm på dem än. Nu ett par veckor finns även en gammal kursare på plats. Hon är ute på praktik nu och det är trevligt tycker jag.

Nycklar behövs inte på mitt jobb, förutom om man råkar sätta igång larmet på en branddörr. Det gjorde jag, för min klassrumsdörr är en sådan. Då hade jag ingen nyckel. Det har jag nu. Allt annat sköts med kort, som man inte ens behöver dra utan bara håller upp. Jag känner mig enormt hi-tech varje gång jag går in genom dörren till mitt arbetsrum.

Utvecklingssamtal har jag haft också. Chockstart. Men det mesta går bra. Resten löser sig.

tisdag, november 09, 2010

Lasagna

Jag gör så jävla god lasagne!


söndag, november 07, 2010

Fri

Nog finns det saker som fortfarande gör mig lite ledsen, sådant som varit eller aldrig blev. Saker som gör ont. Samtidigt bara slog det mig; att jag är mer fri från allt sådant än jag varit på mycket länge.

Fri.

lördag, november 06, 2010

Long time no see

Ibland händer det att när man tänkt på en person man inte träffat på länge, kanske drömt om personen ifråga, så dyker den bara upp där rätt som det är. En person jag hade något slags relation med under en period, och som jag var kär i, har lyst med sin frånvaro ett tag. En tanke, en dröm, ett pyttelitet livstecken och sen idag när jag tittade upp från mitt cykellås utanför affären så stod han bara där i mörkret. Det tog några sekunder innan jag såg ordentligt men visst var det han. Han tittade mot mig och började sedan gå åt ett annat håll, med en gravid tjej vid sin arm. Där stod jag med cykellåset.

onsdag, november 03, 2010

Regn och rusk

Det regnar och blåser och jag har inte alls någon lust att gå och handla. Jag behöver dock lite frukost och jag har böcker att hämta ut på tobaksaffärsposten också.

Schemat är nu okejat och det innebär att ett stressmoment är borta. Ganska många kvar men jag betar av. Ska förbi jobb 2 imorgon igen för att fixa passerkort, dator och lite inloggningar. Femtioelva olika personer som har hand om olika saker. Idag har jag förutom programrektorn träffat en receptionist, vaktmästare, schemaläggare, IT samt ansvarig för min ämnessektor (och så lite annat löst folk). Imorrn blir det mera vaktmästare och mera IT. Det drar iväg på min "lediga" tid men jag föredrar att ha allt fixat innan måndag faktiskt när jag ändå bor så nära att det är enkelt att slinka förbi.

Nu tycker jag faktiskt det kan sluta storma!

tisdag, november 02, 2010

No stress

Stressnivån sköt i höjden och inatt somnade jag inte förrän vid tresnåret. Jobb, jobb, jobb...runt runt i huvudet. Schemasynkningarna mellan mina två jobb är inte klara än. De är knappt påbörjade eftersom någon haft svårt att få tummen ur arslet. Detta gör mig jättestressad. Jag ser framför mig hur glada alla elever och kollegor på jobb nummer ett kan komma att bli på måndag morgon när schemat är ändrat utan att någon vet om det. Speciellt glad lär väl kollegan bli som eventuellt blir av med sin sovmorgon. OM dessa ändringar görs i morgon förmiddag har ju kollegorna en chans att få reda på ändringarna i alla fall. Eleverna har jag bett hålla utkik efter ändringar och har jag tur kanske hälften kommer ihåg det. Det är ju lovvecka nu, och på torsdag går även lärarna på ledighet.

Att inte veta var jag ska vara på måndag morgon gör mig också skitstressad fast det nästan är en vecka kvar. Det är en hel del grejer som jag behöver lösa också både vad gäller mina egna elever och klasser jag har vikarierat i sista veckorna. Jag är van att kasta mig in i nya jobb och nya situationer men det går så mycket bättre när jag har ramarna klara så att jag bara kan göra min grej och inte behöver oroa mig för allt annat.

Jag försöker nu strukturera veckan med att göra-listor och prickar av allt eftersom. Försöker sätta mig in i min nya mentorsklass inför kommande utvecklingssamtal, sätta mig in i de andra klasserna och kurserna. Och så ska jag rätta prov i klasser jag vikarierat för och fixa lite inför prov i min klass. Sedan måste jag hinna plugga religion där någonstans också.

Andaaas...

söndag, oktober 31, 2010

Pjuck

Jag är mycket nöjd med mina nya pjuck även om de inte är helt överens med mina fötter. Inte än i alla fall. Dokumenterade dem med en smått dekadent bild inatt påväg hem från huvudstaden där jag först tittat förbi hemma hos H och sedan ätit middag med Limpan, Lilla M och Billie the kid.


onsdag, oktober 27, 2010

Trött

Alltså jag är så trött och det går liksom inte över. Klart jag somnar för sent och så men jag har bara en riktigt tidig morgon och jag har ändå sovit hyfsat mycket. Men det är november, fast det inte är november än. Nästa vecka är det novemberlov, lugnet före stormen, och sen börjar jag mitt andra jobb också och det blir full rulle för ett bra tag framöver. Men, jag pendlar ju inte i alla fall. Jag måste försöka komma iväg och träna också, istället för att bara kura ihop mig i soffan varje kväll. Imorrn är jag i alla fall ledig och då ska jag dra till Stockholm och prova skor och träffa H.



Såna kanske?

måndag, oktober 25, 2010

Nu

Nu, ikväll, är det nog mer sådär som Gardell säger.

Det är läggdags men jag sitter uppe och skriver en planering, äter polarkaka med renmjukost och dricker en rödvinsslatt. Jorå, det funkar.

Jag lyssnar på Anna Ternheim för att själen längtar efter det. Det? Ja, både hennes musik och det den handlar om. Det suger i bröstet och tankarna far iväg längs minnen som till vardags är ganska bleka. Även de nyaste ondaste är bleka. Till exempel det om hur ett visst videoklipp med en viss låt tog mig igenom många mörka kvällar förra vintern. Det var mörkt ute och det var mörkt i själen. Jag minns även andra saker, ljusa saker... Och en del minnen är liksom lite av varje.

Hennes musik har följt mig i sex år nu. Fantastiska spelningar, kärlekshistorier, uppbrott, passion, djupa samtal, fladder i bröstet, ensamdans på vardagsrumsgolvet, gråt, stirr i taket, ljusa sommarkvällar, vänskap, samförstånd, magiska ord i mail och i mitt öra, tröst, tåg, desperation, glädje, knädarr, magpirr, försoning, varmt mörker, skönhet, hud, blossande kinder, lycka... Kärlek. Ja herre gud. Livet faktiskt. Någon gång kanske jag borde skriva ner allt.

Jag vet inte om någon musik omsluter mig som hennes. Enstaka låtar kanske, men inte som helhet. Den virar in mig, vaggar mig, tränger igenom mitt bröst. Efter sex år träffar den mig fortfarande med sån precision.


Senaste alstret.

söndag, oktober 24, 2010

Ph...


Alltså den här bilden, som jag såg i en annons igår, gör att jag skulle kunna tänka mig att ligga med Ph. Lätt!

Jonas

Det är en sådan här dag.

Någon borde hångla upp mig bortom kontroll.

Någon borde hångla upp mig så att jag aldrig hittar ut igen.


- Jonas Gardell


Det kanske inte är en såndär dag just idag, men ibland stämmer det så jävla väl. Och det är fint sagt på nåt vis. Läste också att Gardell skriver på en roman igen. Det får mitt hjärta att jubla. Jag älskar hans romaner och har läst samtliga minst en gång. Jag hade dock tappat förhoppningarna på ytterligare en då han sagt att det nog inte blir fler romaner.


fredag, oktober 22, 2010

Mitt!

Jag fick jobbet!

Deltid + deltid blir...deltid, men deltid som går att leva på. Yay!

Frusen och fattig

Frusen och fattig. Det är väl dagsläget det. Såhär på sen eftermiddag försöker jag läsa till hemtenan som ska vara inne om mindre än två dygn. Jag får ont i käkarna av att jag spänner mig när jag fokuserar, ont i ögonen får jag också trots glasögon och så blir jag trött och vill bara somna i soffan. Eller så vill jag städa. Då blir jag varm i alla fall. Håhå jaja... Gääääsp!

Och inget har jag hört om jobbet heller. Jag avskyr verkligen när det sägs att man ska få besked vid en viss tidpunkt och så får man inte det utan man får vänta flera dar till, i regel tills man hör av sig själv. Suck... Dessutom vet jag ju sen förut vad det innebär att inte få höra något när man hoppats på att höra något: chansen att man fått jobbet är då minimal. Mindre än minimal. Satan.

Men det är ändå skönt att det är fredag.

tisdag, oktober 19, 2010

Livet, del femtioelva

Vaknar tröttare än tröttast trots sovmorgon. Det spöregnar ute och jag konstaterar att mascaran och concealern får vara. Numera åker de på varje dag i ett försök att dölja trötthet och de ljusa fläckarna på mina ögonlock. Ja jag har ju ett par skumma hudförändringar där. Inte för att de alls går att dölja, men tona ner lite i alla fall. Nångång när jag har råd ska jag gå och få dem bortkarvade till förmån för dekorativa ärr.

Hur somhelst: Det är då, och när man tagit den där kjolen som kanske sitter lite för tajt, som en elev frågar om det är okej att fota mig under lektionen, till ett skolprojekt. Och snäll som man är... Undra sa flundra om bilderna hamnar på någon vägg.

Har ni hållit tummarna? Jag gjorde mitt bästa, nåja så gott det går en regnig tisdag eftermiddag, och i övermorgon får jag veta om jag ska stressa arslet av mig till juni eller om jag får harva på med okej antal sovmorgnar och fattigdom ett tag till.

söndag, oktober 17, 2010

Linssoppan

Härom dagen tänkte jag att det kanske var dags för linssoppa igen.

Soppan stod där på spisen och kokade alltför länge. Då, sist. Jag reste mig och tog en paus i det vi höll på med. Slog av värmen, drog soppan från plattan. Flera timmar senare tittade jag på den och ville kräkas. Jag ställde in hela stora kastrullen i kylskåpet. Plats fanns i min singelkyl. Singel. Jag orkade inte hälla upp den i plastlådor men hällde inte heller bort den eftersom jag visste att jag inte skulle kunna förmå mig till att laga mat dagen därpå. Äta skulle jag däremot behöva hur lite jag än kände för det.

Följande dag åt jag lite av den beiga sörjan. Morötterna simmade runt i den och såg ledsna ut. Jag svor att jag inte skulle äta linssoppa på mycket länge och dagen efter hällde jag ut återstoden av soppa i slasken.

Det är snart ett år sedan. Ett helt år. Jag har inte ätit linssoppa sen dess. Det var ingen maträtt jag brukade äta särskilt ofta men jag hade liksom upptäckt den, eller återupptäckt den. Och den var personspecifik. Jag har inte tänkt just på soppan så mycket men jag har inte heller varit sugen på den.

En gång i tiden levde jag nästan på potatis- och purjolökssoppa. Nu äter jag det sällan. Det beror nog mest på att jag blev less på det, och på att jag är för lat för att skiva potatis, mer än att jag har gråtit över en sådan soppa en gång också. Vad är det med sopporna?! En av de jobbigaste dygnen i mitt liv envisades jag med att laga en potatissoppa. Den ville aldrig bli klar.

Åter till den där linssoppan. Är det dags för en sådan? Ska linssoppan reclaimas? Är den ens värd det? En soppa som ser ut som diskvatten. En soppa som kanske hör hemma i mitt förflutna. Kanske. Ikväll har jag ätit en färdigpasta. Sen har jag druckit vin. Huden i mitt ansikte hatar mig för att jag dricker rödvin, den hettar och svider. Men själen gillar det.

torsdag, oktober 14, 2010

Storm

Jag är ledig idag, ja eller arbetslös men ledig låter bättre. Solen skiner så fint på alla höstfärger så det är förbannat synd att det blåser så hemskt. Planen är ändå att ta det lugnt i eftermiddag men en prommis hade varit fint. Vaknade för två timmar sedan men än har det inte hänt så mycket. Jag har duschat och lyssnat på radio, ska till att äta frukost. Har inte så mycket hemma men nåt ska jag väl lyckas sno ihop.

Väntar fortfarande på ett samtal om vicket jag fick tips om. Ska nog kasta iväg ett mail. Jag blir så nervös av att vänta på att telefonen ska ringa utan att veta om den ens kommer att göra det.

Planen för eftermiddagen är tvätt, lite städ, skriva en opponering på ett pm från kursen och ta mig iväg och handla. Det vore skönt om jag hann läsa lite i bokcirkelboken också. Vi läser Kajsa Ekis Ekmans rätt omtalade Varat och varan just nu. Jag gillar den. Den handlar om prostitution och surrogatmödraskap. Jag skrev ju en uppsats en gång i tiden om den svenska prostitutionsdebatten i media, så det är intressant att uppdatera sig och känna igen namn. Framförallt känns det så jävla skönt att läsa något på ämnet som inte är ur Petra Östergren eller hennes meningsfränders perspektiv.

Nu blir det smultronte och tyskt halvtorrt surdegsbröd! Med den här i huvudet:

tisdag, oktober 12, 2010

Tumhållning

Det är läget att hålla tummarna nu. Det var ett tag sen sist men jag ser ett litet litet ljus på jobbhorisonten. Absolut inget på G men jag har fått ett tips som jag har tagit tillvara på så får vi väl se om jag blir uppringd och om det kan leda nånstans. Håll!

måndag, oktober 11, 2010

Rodd

Jag rodde det iland, veckan är avklarad! Skriva ut några saker, fundera över en sak, ta en dusch...och sen är det läggdags.


söndag, oktober 10, 2010

101010

Veckan har varit ganska intensiv. Jag har jobbat lite mer än vanligt, jag blev tvungen att lämna in cykeln på reparation, jag har sovit för lite somvanligt och inte heller har jag hunnit plugga i önskad utsträckning. Helgen har därför varit mycket intensiv. Fredagkvällen spenderades med att läsa på inför ett studiebesök/deltagande observation i en synagoga. På lördagen drog jag tidigt iväg mot huvudstaden för själva besöket. Det tog sin tid och sedan mötte jag upp H. för lite promenad, fika och museibesök. Vi hade en skön eftermiddag i kylig men fin höst. Väl hemma vid middagstid var det bara till att börja skriva rapporten. Har skrivit klart den precis och jag hoppas att den duger. Innan kvällen är slut ska jag dessutom ha hunnit vara lite social, skrivit en seminarierapport samt läst lite mer bokcirkelbok och hunnit bokcirkla mig också. Imorgonbitti är det jobb igen. Jag ser redan fram emot helg.

lördag, oktober 02, 2010

Långhelg

Jag fick en långhelg och drog hem till ön. Inte så att jag är riktigt ledig på riktigt, jag har en hel del att göra, men jag låtsas som att jag är ledig. Ibland är det gott nog.

Kom upp igår och hann med en kort sväng på stan med spontaninköp av en kappa innan jag sedan åkte med modern hem från stan. Idag träffade jag min namne och hennes lille Gustav som jag aldrig träffat förut. Två månader är han och har stora fina ögon som han betraktar världen med. Present fick han också, en lila mössa med en ekorre på och så världens bästa barnskiva - Goda' goda' med Jojje Wadenius. Skivan har fyrtioett år på nacken men är fortfarande fantastisk. Lyssna själv!


onsdag, september 29, 2010

Äventyr

"Internationell ekonomi med äventyr" eller "Internationell samhällskunskap med äventyr" kan man läsa på en skola i norra Stockholm. Jag undrar vad äventyret består i. En före detta kollega till mig som åkte på den infamösa kursen Arbetsmiljö och säkerhet körde en examination som kom att gå under namnet "G eller dö". Det kanske är något i den stilen?

måndag, september 27, 2010

Barbahuset



...där skulle man bo!

lördag, september 25, 2010

On set

Snart i en film nära dig.

Helg

En Stenmark såhär till helgen:

torsdag, september 23, 2010

Sekterism

Förrförra veckan var det sikher. Den här veckan hänger jag mig (nåja) åt Familjen, tidigare känd som Guds barn. På 70-talet blev de kända som incestuösa sexgalningar. Idag profilerar de sig som vilken missionerande amerikaniserad frikyrka somhelst. Nyreligiösa rörelser är temat.

Samtidigt försöker jag förbereda lite lektioner och hålla kursen i undervisningen nu genom valstormarna och allt.

Har sovit dåligt sista dagarna och blir därför himla trött. Bara för några dagar sedan tänkte jag att jag sov så himla gott. Det var nog dumt att tänka den tanken.

Nu är det dags för en kopp chaite. Har hittat ett grönt sådant som jag gillar. Ibland nördar jag in på olika saker under perioder. För någon vecka sedan snöade jag in på te igen och borde nu försöka dricka upp mer än jag köper. Jag har både grönt och svart i olika varianter hemma. Rött te är jag inte så förtjust i. Jag har dock något rosa honeybushte någonstans också. Bortskänkes till lägstbjudande.

söndag, september 19, 2010

Ledsen

Sverige känns kallt. Jag grät på väg hem från det födelsedagskalas/valvaka jag var på. Det känns inte bra alls. Jag är livrädd för vad Alliansen kommer att ställa till med under de närmaste fyra åren. Att vi fått ett rasistiskt nationalistiskt parti i vårt parlament gör mig illamående. Jag vill ha ett tydligt avståndstagande från Alliansen, istället för allt detta jubel och Asks taskiga uttalande. Jag respekterar Ohly för hans markering, och de andra rödgröna ledarna för deras uttalanden.

lördag, september 18, 2010

Det regnar


Idag är det läge för paraply.

onsdag, september 15, 2010

Dystopi

En dystopi börjar göra sig tydlig, den kryper upp ur ett mörker vid horisonten. Sverigedemokraterna är i de senaste mätningen Sveriges tredje största parti med 7,5%. Alla Allianspartier har inte tagit definitivt avstånd från ett samarbete. Inser ni vad en röst på Alliansen kan innebära?

Jag ber er alla att tänka efter och rösta efter vilken förd politik ni vill ha och vilket samhälle ni vill ha. Låt inte smågrejer eller personer, enskilda politiker, avgöra vad ni ska rösta på. Se till politiken, se till vad den kommer att betyda för samhället. Ni får rösta på vad ni vill, men gör det inte utan att verkligen ha tänkt efter.

Känner ni till exempel att folkpartiet eller centern har svikit er och att ni därför irrar runt bland allianspartierna och inte hittar hem? Snälla snälla, överväg en röst på socialdemokraterna eller miljöpartiet. Fundera på det, överväg i alla fall. Även om det känns som att det är fel sida, trots att sossarna kanske gjort er besvikna tidigare.

Det beslut ni tar bör vara välavvägt. Det är viktigare i det här riksdagsvalet än på mycket länge. Dels på grund av de främlingsfientliga sverigedemokraterna men också i allra högsta grad Alliansens politik. Det handlar om skolan, det handlar om arbetsmarknaden och a-kassan och det handlar om de utförsäkrade. Det handlar om jämställdhet även om det inte varit någon stor fråga i valrörelsen. Det handlar om utförsäljningar av skolan, av bostäder, av sjukvården, av stora företag... Vi har redan tagit ett rejält steg på den här vägen redan men vad kommer att hända inom de närmsta fyra åren? Lita på att det kommer att gå fort. Alliansen vet aldrig hur länge de kan få behålla makten, så det kommer gå undan. Och när vi väl sålt ut, så kan det inte tas tillbaka. Som Stellan Skarsgård sa under sitt tal till stöd för de rödgröna härom dagen: Bytt är bytt och kommer aldrig mer igen.

Jag är riktigt orolig för framtiden. Jag vaknar med ont i magen och framförallt skolpolitiken gör mig ledsen på riktigt. Jag är arg också men det handlar om mycket mer än det.

Jag vet att jag är mer vänster än flera av er som läser detta, men snälla...ta ett välavvägt och genomtänkt beslut på söndag. Behöver ni hjälp kan jag rekommendera SVT/SRs valtest som jag tycker är bäst av de olika testerna.

Nötter

Sverigedemokraterna har i likhet med de rödgröna gjort en så kallad "skuggbudget" som ska visa hur de tänker ta itu med ekonomin. Där slutar väl likheterna med vänsterblocket. SD får idag kritik i DN, av bland andra Svenskt Näringsliv, för hur de egentligen räknat när de kommit fram till sina siffror. Det visar sig att de både tänkt fel, räknat fel och i största allmänhet inte fattat något. Det var kanske inte så överraskande. Såhär låter det däremot när en av partitopparna ska försvara sig. Det är djupt oroande, såklart, men samtidigt så jävla roligt.

"– Om de sagt att vi missat någon detalj hade jag kunnat förstå det men när de säger att hela vårt sätt att räkna är fel, och jag som inte är en ekonom förstår det, tycker jag det är märkligt."

"Jag som inte är en ekonom förstår det..." Jadu, kan det vara så att problemet ligger däri någonstans? Jag är inte heller ekonom men jag ser både hur fel det ser ut och att de nog skulle behövt en och annan nationalekonom när de satte ihop sin lilla budget.

tisdag, september 14, 2010

måndag, september 13, 2010

Tänka, tank, tunkit

Jag tänker bra i duschen. Jag stod i duschen alldeles nyss och tyckte att jag hade något (relativt) angeläget att säga. Nu sitter jag insvept i en handduk i köket och har ingen aning om vad det kan ha varit för något.

lördag, september 11, 2010

Weirdos

Okej. Om jag förstått det hela rätt har Will Smith och Jada Pinkett Smith döpt sina ungar till Jaden och Willow. Den förstnämnde har just spelat huvudrollen i en film. Den andra har precis släppt en skiva.

'Nuff said.

Sikh

Jag råkade sova väldigt länge idag. Återstoden av dagen ägnas åt sikhism och en seminarieuppgift på ämnet. Det är Kulturnatt i stan och jag borde kanske ha mig iväg ner på stan men jag får se hur det blir med den saken. Hade gärna velat se en utställning med Jonas Linells foton. Ni vet han som bl.a. fotat skivomslag åt framförallt Kent men även Winnerbäck till exempel. Helst hade jag velat hinna smida i silver också men det får bli någon annan gång. Jag tycker det verkar grymt coolt att smida i silver. Ska gå en kurs i det nån gång. Men nu åter till sikherna.


fredag, september 10, 2010

Gomorron TV4...

Hörde just följande: "Svenska islamiska förbundet är kritiska mot brännandet av koranen". Det var rubriken på ett inslag. Se ni något konstigt där? Innebär påståendet att det finns muslimer som är positiva till brännande av koranen? Om inte, vilken ickenyhet. I inslaget fick vi sedan höra att sagda förbund var kritiskt mot medierapporteringen om den där galningen i USA som uppmanar till bokbål som utpressning och protest mot ett moskébygge vid Ground Zero. Det hade ju kunnat vara intelligent att formulera påannonseringen därefter... För övrigt tycker jag att det är skitcoolt att det överhuvudtaget finns planer på en moské i de där krokarna och jag hoppas att ingen ger efter för den där fundamentalistgalningen.

Ja, vad säger man?

För ett tag sedan joinade min mamma Facebook. Brorsan försökte skylla på mig, men jag lovar att det faktiskt inte var mitt fel. Det var även då min bror påpekade att "Du inser att mamma har Facebook innan du har Skype? Och hon har Skype." Sedan tycker jag ju inte att mamma stör direkt och jag tror att hon har bättre saker för sig än att snoka runt i mitt extremt händelserika liv också. Sedan innan hade jag ju redan ett par kompisars mammor, några släktingar i föräldragenerationen, och en och annan vän till familjen på min vänlista. Hm, nu när jag tänker på det så är det väldigt mycket mammor på Facebook men inte så himla många pappor. I alla fall... Igår fick jag en vänförfrågan från min lågstadiefröken. Jag visste att hon fanns där. Att hon la till mig kändes både kul och lite märkligt. Jag taggade henne i mitt skolfoto från ettan som jag la upp i våras. På något sätt känns det som att cirkeln är sluten.

torsdag, september 09, 2010

Livet

Administrationen tar för mycket tid från kärnverksamheten.

onsdag, september 08, 2010

Och tiden går

"Men sommarn dör och min rastlöshet är min..."

Jag lyssnar på en sju år gammal skiva och slås, igen, av att tiden går. Jävlar vad den går...

söndag, september 05, 2010

In my mind

Igår flyttade jag in i två nya bostäder.

Först flyttade jag in i en kulturmärkt etta här i stan. Tegelfasad och grön ytterdörr. Egen ytterdörr. På bron (farstubron för er som är dialektalt förvirrade) utanför skulle jag ha krukor med pelargoner. En stol skulle jag ha där också, och en kaffekopp. Kanske en katt? Kanske kanske kunde jag ha ett litet bord där på gatstenen nedanför bron. På vintern skulle jag behöva skotta snö från bron. Inne skulle jag gå barfota över de där ljusa trägolven. Jag skulle spana ut genom de höga spröjsade fönstren och ljuset skulle flöda in. Jag skulle älska den där lägenheten och ha överseende med badrummet som är alldeles för litet. Det skulle inte göra så mycket, jag skulle ju inte bo där för all evighet. Det var ju trots allt ändå en etta även om den var stor. Sedan skulle jag ju träffa den stora kärleken och flytta därifrån. Kanske till ett fantastiskt trähus.

Ett fantastiskt trähus flyttade jag in i senare på dagen, när jag hade hunnit till stockholmsannonserna. Inte stort nog för mig och den stora kärleken så den fanns inte med på kartan här. Här var det huset som var den stora kärleken. Det ligger på Långholmen det där huset. Ett 1600-talshus med lågt i tak och kakelugn. Träbadkaret ligger i uthuset och där kan man ligga och blicka ut mot Söder. Sovloftet i huvudhuset skulle man kunna vinterbona så man kunde sova där även på vintern. Ta emot sällskap även vintertid liksom. Med ett sånt hus mitt i stan skulle det nog inte vara några problem, ha! Trädgården var så fin att jag fick ont i magen. Stor var den och full av syrénträd, både vita och lila. Grönt gräs under fötterna, kaffe på bron. Och så den där katten då. Kanske kunna traska iväg och ta ett morgondopp. Jag skulle sitta där i min gömda innerstadsdröm och bara vara. Skulle jag inte träffa någon stor kärlek så skulle det ju inte göra något, för den skulle knappast få plats i det där huset i ändå. Speciellt inte om det var en lång person.

Skänkes

Jag tänkte skänka bort saker igen. Ja, jag är ju så jävla givmild. Inte så att jag tänker pracka på er mina avlagda kläder och sådär men en del är i bra skick och finns det nån som vill ha det är det ju onödigt att släpa det till Myrorna.

Finnes:

En svart tunika/klänning omlott med knythalterneck. Avtagen under bysten med knyt i sidan. Svart från H&M i stl. 40. Sommarplagg visserligen men det beror ju på hur man ser det. Den är i bra skick och har inte hamnat i Myrornas påse än. Vem vill ha?

En grå top från Gina Tricot i stl M. Det är ett tryck med en gitarr på.

En vansinnigt rosa växt, nyplanterad i planteringskruka.

En eller ett par röda pelargoner. Bor i en stor kruka på min balkong men vill flytta in nånstans i en mindre kruka innan det blir kallt om fötterna. De blommar inte just nu men repar sig nog om de får komma in.

Några hugade spekulanter?

fredag, september 03, 2010

torsdag, september 02, 2010

Ni är så coola!

Mina kära vänner, ni är så himla coola! Som om era fantastiska personligheter och er vänskap inte vore nog så verkar ni vara grymt bra på det ni gör på era jobb och med era studier. Ni föder barn och ni bestiger fjäll. Och ibland gör ni liksom sådär extra coola grejer. Bara senaste veckan har ni lämnat in avhandlingsmanus, påbörjat doktorerande, fått besked om att döma VM-kval i fotboll, kommit på grymt bra placering i en stafett och sist men inte minst har min bror flyttat till ett annat land för att jobba utan att ens kunna språket. Ni är så coola och jag är så stolt!

Imperfektionism

Det är en dokumentär med Cohen på TV. Med bitar ur en hyllningskonsert, en konsert vars skiva jag lyssnat en hel del på. Cohen har skrivit mycket bra, förmodligen en hel del som jag inte alls har koll på också. Det må låta klyschigt men de här raderna jag ska citera nu gillar jag verkligen:

"There's a crack in everything. That's how the light gets in."

Klyschigt eller inte, det är sånt som tål att tänkas på ibland. Jag har även hört Jonas Gardell använda de orden på svenska.

Annars älskar jag Chelsea Hotel #2 mest tror jag, och har sedan jag hörde den första gången. Vilket mycket väl kan ha varit 2001.



I'm your man. Den dansade jag till i ett vardagsrum en trött valborgsfest för några år sedan. Sen cyklade jag iväg genom natten och sa att jag lägger mig här bredvid dig...

onsdag, september 01, 2010

Jesus och jag

Läskig rubrik va? Men jag lovar, jag har inte blivit frälst. Jag ska hänga med Jesus och grabbarna ett tag framöver. Ja, för det är ju mest grabbar tyvärr de som religionen och historien har brytt sig om. Dock hoppas jag även på en rejäl dos feministisk teori. Jag ska läsa religionsvetenskap. Åtta år på universitetet räcker ju inte för att få nåt jobb så jag tänkte att jag skulle öka konkurrenskraften lite. Vet man vad jag är utbildad till så är det ju inte så konstigt som det låter. Så jag tar ett djupt andetag och förbereder mig mentalt på att ha och göra med människor som inte kan skilja religionsvetenskapliga diskussioner från teologiska. Jag loggade in på kursens nätplattform och de är redan där... Det ska bli intressant i alla fall. Jag funderar på att fördjupa mig i sikhism inför nästa veckas seminarium.

tisdag, augusti 31, 2010

Träffsäkert

Snälla snälla snälla ni som tänker rösta på folkpartiet: De har gått och blivit småfascistiska populister! De har odlat det länge men nu blomstrar det fritt. Det är dansk folkeparti nästa. Jag vet att ni kanske inte vill rösta på M och att C och Maud känns vansinnigt och thank god (no pun intended) är KD inte aktuella. Men tänk efter...jag vet att det finns dem av er som ligger ganska nära sossarna. Jag vet att det kanske känns som i fel block eller att "de var inge bra sist" men snälla... Eller miljöpartiet åtminstone, de är ju lite smyghöger i vissa frågor. Vill vi verkligen ha fyra år till med Alliansen? De kommer att fucka upp hela vårt skolsystem till att börja med, de åstadkommer så mycket skada att jag faktiskt är rädd på riktigt. Jag skojar inte! Det känns som Schwarzeneggers läskiga "Four more years!" (Foua moua yeaaass!).

Men man får skoja, trots allt. Och Dorsin gör det och slår samtidigt huvudet på spiken.

måndag, augusti 30, 2010

Snyggt

Har ni tänkt på att Pernilla Andersson & Dregen är ett jävligt snyggt par? Det har jag tänkt på. Sedan är de ju inte bara snygga utan begåvade också. Tänkte jag skulle lägga ut en bild här men jag hittade ingen jag ville ha. Så jag ger er istället den här superfina versionen av Olle Ljungströms Jag och min far.

fredag, augusti 27, 2010

Dagens citat

Jag läste just en PR-intervju med Carola i en kvällstidning. Ganska underhållande. På ett väldigt tydligt sätt försöker hon sälja in en bild av sig själv, rättfärdiga sånt som folk undrar över och betona att hon är tillbaka på banan. Hon blandar upp sin "tuffa" stockholmska med lite engelska fraser här och där. I slutklämmen hittade jag även följande guldkorn: "Jag brinner för östländerna, jag vill till Östeuropa där de behöver muntras upp mer med julmusik och andlig föda rent musikaliskt."

Ni kanske inte tycker det är kul. Jag tycker det är sjukt roligt. Inte riktigt i klass med när hon gav parfym till sitt fattiga fadderbarn i Haiti för att få lite PR. Inte heller i klass med den riktigt gamla klassikern när hon och läskiga exet hade julkonsert för hemlösa och gav dem cd-skivor i present när de hemlösa själva hade hoppats på strumpor. Men nästan, helt klart nästan är det i samma stil. Hon är så härligt världsfrånvänd.

torsdag, augusti 26, 2010

Extraknäck

Jag har fått ett extraknäck, i väntan på bättre tider och så länge Gud vill och A-kassan tillåter.

onsdag, augusti 25, 2010

Dealer

Köpte en tallrik på Myrorna för ett tag sedan, för tjugofem spänn. Sålde den på Tradera för nittioen. Jag visste att det var ett fynd när jag hittade den. Lite avgifter och grejer gör ju att förtjänsten blir lite mindre. Men ändå, en liten hacka!

tisdag, augusti 24, 2010

Tirsdag

Dagen började trött. Sov så himla dåligt inatt. Var extremt svårstartad. Gick till Em & F och käkade tjockpannkaka med blåbärssylt. Jag gillar ju egentligen inte tjockpannaka men den här gick ner och var riktigt god. Sen tog jag och Em en promenad. Himlen passade på att öppna sig och jag var dyngsur innan jag kom hem. Efter ett ombyte tog jag mig in till stan för att lyssna på de rödgrönas partiledare och språkrör. En del klyschor en del sanning samt en uppmaning till att utnyttja sin rösträtt/fullfölja sin demokratiska skyldighet. Några små bäbismoderater buade.

Nu ska jag glida ner i soffan med en kopp te och en macka och kurera kliig hals och titta på TV.


Tyvärr dricker jag inte te ur en sån här fin Bellis.

söndag, augusti 22, 2010

Räkenskaperna

Det är söndag i slutet av månaden och jag summerar räkenskaperna. Allt går på minus, det vet jag redan, men jag tar reda på exakt HUR mycket minus för att veta hur mycket jag ska försöka låna ihop detta månadsskifte.

Sedan ska jag installera min gamla skrivare så jag kan skriva ut de sista papprena jag behöver till min a-kasseansökan. Så jag kan få några pengar i alla fall inom en inte alltför avlägsen framtid.

Kul söndag, det hör ni ju. Fast jag slappar ju en hel del också. Slappar med lite lagom stress och ångest i magen. Tänkte gå en promenad men jag orkar ju inte. Imorrn är det ju måndag, ny vecka och nytt liv. Eller hur?

Dagens låttips: Britta Persson - Meet a Bear

lördag, augusti 21, 2010

Det nya svarta

Antal personer som säljer svarta skjortor på Tradera: Många

Antal personer som köper svarta skjortor på Tradera: Inte fullt lika många

torsdag, augusti 19, 2010

Ordallergi #3

shabby chic

cupcake

tisdag, augusti 17, 2010

Satan!

[Lång svordomsramsa]

Säljes/skänkes

Städar lite i garderoben. Den här gången gäller det sådant som känns lite för bra för att skänka till välgörenhet. Dock har jag en typ knälång trikåklänning från Indiska som nån kan få. Den är vit med grönblått mönster med 70-talsfeeling. V-ringad och rätt tajt. Stl M. Alldeles gratis!

Sånt som inom kort åker upp på Tradera för en billig penning: Svart skjorta (stretch, H&M, stl 44, liten i storleken), kort svart klänning (H&M stl L), kort lila klänning (oanvänd, H&M stl 44, liten i storleken) och tunn halvlång svart skjorta/tunika (H&M Divided stl 42, liten i storleken). Den senare skulle man faktiskt kunna få mot en kopp kaffe om man vill, innan jag lägger upp den på nätet.

Tanken är att jag ska avyttra en svart enkel långklänning, nästan helt oanvänd, och en svart volangkjol också men jag vet inte var jag lagt dom... Klart opraktiskt.

måndag, augusti 16, 2010

Tystnad tagning

Intervju imorse. Resten av dagen har telefonen varit alldeles bredvid mig. Jag har väntat på ett besked. Allt eftersom timmarna gått har hoppet minskat. Samma visa som förut känns det som. De har fullt upp och meddelar de som inte fått jobbet långt efter att vi förstått det själva. Samtidigt lever ett litet hopp. Det verkade ju trots allt smått omöjligt att hinna intervjua folk hela dan och sedan dessutom hinna få tag på referenser. Sist jag var med om en såhär snabb rekrytering var det inte tal om att kalla ett helt gäng till intervju...

Jaja. Vi får väl se. Snart hoppas jag, för jag blir så nervös av det här.

söndag, augusti 15, 2010

Trött söndag

Helgen har varit bra men jag är lite stressad. I fredags var jag ute och tog nåra öl med J som jag aldrig annars lyckas synka med. När vi skilts åt slöt jag upp med M och hennes vän A som satt och ölade på annat håll. Kort efter det gick vi hem men jag och M fastnade i en vägkorsning, som så många gånger förr, och diskuterade saker som Markus Birro, sommarprat, Eva Dahlgren och kriminalvård bland annat. Kom hem sent, somnade sent.

Igår var det dags för en trettioårsfest. Ems F fyllde år. Det var en mycket trevlig tillställning en mycket varm och fuktig kväll. När jag kom hem orkade jag inte gå och lägga mig utan fastnade först vid datorn och sedan i tidningen. När jag väl ville sova så gick det inte. Somnade framåt morgonkröken och är riktigt trött idag.

Imorrn är det allvar... Känns lite ödesdigert, som att det imorgon avgörs om hösten fylls av arbete eller arbetslöshet.

fredag, augusti 13, 2010

Tummarna

De hjälpte, era tummar. På måndag är det intervju igen. Tredje gången gillt?

Nörderier

Jag insåg just att jag liksom inte bokfört årets konserter än. Det brukar jag ju göra! Nu har det i och för sig varit dåligt med konserter sista året men ändåååå.

Spelningar 2010

Markus Krunegård @ Katalin, Uppsala
Amanda Jenssen @ Katalin, Uppsala
Tomas Andersson Wij + Ola Joyce @ Katalin, Uppsala
Markus Krunegård, Timo Räisänen, Kent, Moto boy, Hoffmaestro & Chraa, Mustasch @ Gatufesten, Sundsvall
Theresa Andersson @ Parksnäckan, Uppsala


Shit, jag tror det är allt i år! [Här slår jag händerna på kinderna och ser ut som Munchs skriet.] Att jämföra med förra året:

Spelningar 2009

Anna Ternheim + Nina Kinert @ Katalin, Uppsala
Markus Krunegård @ Katalin, Uppsala
Hello Saferide + Two White Horses @ Katalin, Uppsala
Håkan Hellström @ UKK, Uppsala
Anna Ternheim + Nina Kinert @ Katalin, Uppsala
Eldkvarn @ Katalin, Uppsala
Marit Bergman @ Reginateatern, Uppsala
Flowers by Irene + Johanna Rådling @ Grand, Uppsala
Nick Cave, Fever Ray, Duffy, Hello Saferide, Tiger Lou, Moneybrother @ Where The Action Is, Stockholm
Marit Bergman, Adiam Dymott, The Soundtrack Of Our Lives @ Gatufesten, Sundsvall
The Good Honey Society @ Hijazz, Uppsala
Louise Hoffsten @ Parksnäckan, Uppsala
Anna Ternheim, [ingenting], Markus Krunegård @ Popaganda, Stockholm
The Good Honey Society @ Hijazz, Uppsala
Lars Winnerbäck + Andreas Grega @ Fyrishov, Uppsala
Anna Ternheim @ Reginateatern, Uppsala

Och 2009 kan ju jämföras med 2008...

Spelningar 2008

Tomas Andersson Wij + Jennie Abrahamson @ Katalin, Uppsala
Kaizers Orchestra @ Debaser Medis, Stockholm
Hellsongs + Twiggy Frostbite @ Katalin, Uppsala
Timo Räisänen @ Katalin, Uppsala
Rachelle van Zandt + Josse @ Hijazz, Uppsala
Martha Wainwright @ Södra Teatern, Stockholm
Håkan Hellström, Hellacopters, Timo Räisänen @ Gatufesten, Sundsvall
Lars Winnerbäck, Miss Li, Markus Krunegård @ Bergsåkers IP, Sundsvall
Marit Bergman @ Katalin, Uppsala
Anna Stadling & Idde Schultz @ Parksnäckan, Uppsala
Flowers by Irene @ Stora torget, Uppsala
Martha Wainwright @ Katalin, Uppsala
Sophie Zelmani @ Katalin, Uppsala
Tomas Andersson Wij @ Katalin, Uppsala
Anna Ternheim @ Orionteatern, Stockholm
Lars Demian & Christian Kjellvander @ Katalin, Uppsala

Och bara för att jag ska ha det lika noggrannt protokollförda 2007 på samma ställe så bjuder jag på det.

Spelningar 2007

Laleh, Debaser Medis (Stockholm)
Ane Brun & DMF String Quintet + Wendy McNeill, Rival (Stockholm)
Regina Spektor, Chinateatern (Stockholm)
Tomas Andersson Wij + gäster, Rival (Stockholm)
Lisa Ekdahl, Katalin (Uppsala)
Tomas Andersson Wij, Katalin (Uppsala)
Marit Bergman, Tyrol (Stockholm)
Patti Smith, Cirkus (Stockholm)
Marit Bergman, Timbuktu m.fl., Gatufesten (Sundsvall)
Anna Ternheim, Ramsby & Hederos, Anna & Idde, The Ark m.fl., Storsjöyran (Östersund)
Britta Persson m.fl., Parksnäckan (Uppsala)
Anna Ternheim, Katalin (Uppsala)
Anna Ternheim, Gröna Lund (Stockholm)
Håkan Hellström, Gröna Lund (Stockholm)
Miss Li + The Tarantula Waltz, Katalin (Uppsala)
Moneybrother + Florence Valentin, Katalin (Uppsala)
Lars Winnerbäck + Abalone Dots, Fyrishov (Uppsala)
Christian Kjellvander + Kristofer Åström, Katalin (Uppsala)
Loney, Dear, Debaser Medis (Stockholm)


Som ni ser så är det en oroväckande nedgång just nu. Pengar och ett jobb skulle kunna göra något åt det... Vill dock tillägga att det finns biljett till Håkan Hellström. Det finns också planer på No More Lullabies med Ane Brun m.fl. samt Anna Stadling. Båda konserterna gratis. Lite sugen är jag på The Ark också men det krockar med Lullabies. Och sen är det ju Popaganda snart och då ska jag se Robyn. Puh... Något säger mig dock att bristen på konserter för min del inte direkt oroar er. Men jag såg inte Lasse (Winnerbäck för er som undrar) i år. Första turnén på över tio år som jag inte ser honom. (Här andas vissa faktiskt ut...I know you!) Men det är ju sånt här jag lever på. Fler konserter till mig!

torsdag, augusti 12, 2010

Torsdag

Idag är det visst torsdag. Jag ska gå på konsert och se Theresa Andersson. Utomhus på ett ställe med världens hårdaste träbänkar. Aldrig att man får sån träsmak som där! Oftast har jag varit där i regn också så det ska bli fint med (det förmodade) uppehållet ikväll. Thaikäk stod på agendan också men det får jag så lov att banga. Ont om stålars.

Imorrn blir jag kanske kallad till en intervju, eller så blir jag det inte. Håll tummarna för det förstnämnda.

onsdag, augusti 11, 2010

Sightseeing

I eftermiddag har jag varit och hälsat på A, T och deras lilla Vera. På vägen dit var jag först tvungen att greja lite med cykeln och sen höll jag nästan på att köra över S och hennes pojkvän när jag cyklade på fel cykelbana. (Skulle bara göra det en liten liten bit...). Sen körde jag en lite onödig väg men jag har ännu inte hittat den ultimata vägen till A & T. Fram kommer jag ju, men sällan i tid.

Väl där fick jag hålla Vera och ge henne en present. Jag hade köpt "Pek-Elvis". En strålande bok tycker jag. Sedan gick vi allihop en promenad till ett fik. Ja det var verkligen ett fik...ett sånt som härstammar från femtiotalet och som har eget bageri. Sen blev det en prommis i en stadsdel som jag inte alls är bekant med. Den var väldigt fin. Stadsdelarna där borta hänger liksom ihop allihopa och har delvis olika karaktär även om det mesta är miljonprogramshus på tre-fyra våningar.

En fin katt såg jag också och hade gärna snackat lite med den men den var ute med sin matte och jag tänkte att jag kanske skulle försöka vara lite normal.

Träningskortet är förnyat också så nu är det dags att ringa hem till mamma och tigga lite mer pengar. Det rullar inte in så mycket kulor nu när jag inte har jobb och inte har a-kassa än. Hoppas jättemycket på ett jobb jag sökt så håll tummarna!