Gillian

"Oh Gillian, play me a song" sjunger Ane Brun. Jag sitter och dricker kaffe och lyssnar på Gillian Welch. Igår var det någon som sa till mig att jag borde lyssna på lite gladare musik emellanåt. Jag tror inte att det var Gillian Welch han menade. Bra är hon i alla fall. Hade inte lyssnat på henne tidigare. Ska byta till något annat snart.

Det känns som att jag befinner mig lite i en bubbla idag. Jag kommer inte riktigt överens med livet och allt går långsamt. Alla känns långt borta. Allt känns långt borta utom det som stressar mig. Det där jag borde ta itu med men verkligen inte orkar. Allt rör sig men jag står still.

Igår var jag till mina vänner E & J och deras tvillingbarn och hälsade på. Tvillingarna H. och R. hade blivit större sen sist men dom är fortfarande rätt små. Dom små liven föddes tre månader för tidigt i november förra året. R. var lite grinig först och ganska svårflirtad men H. och jag hängde lite vid babygymmet innan det blev dags för en prommis med vagnen. Så himla fina är dom. Jag tycker alltså att bäbisar är skitsöta. Det är lite oroväckande. Sen konstaterade jag att det verkar sjukt jobbigt med två på samma gång och att allt tar sån himla lång tid. Det är inte lika gulligt. Bra. Än är jag inte förlorad.

Det regnade jättemycket igår också.