en svensk arbetare.
Stupad i fredstid.
Vapenlös, värnlös.
Arkebuserad
av okända kulor.
Brottet var hunger.
Glöm honom aldrig.
Denna gravskrift av Erik Blomberg står på en minnessten på Gudmundrå kyrkogård. Där har jag inte varit, men jag tycker skriften är vacker. Däremot stannade jag idag till vid minnesmonumentet i Lunde där dödsskjutningarna ägde rum 1931. Lunde vid Sandöbrons ena fäste känns idag väldigt bakom och väldigt ratigt. Avsomnat har det nog varit länge men definitivt sedan E4 sedan drygt tio år tillbaka går via Högakustenbron istället.
Det får bli Gudmundrå någon annan gång. Som historialärare (och för den delen även samhällslärare), men kanske framförallt som person med arbetarklassbakgrund, som norrlänning och som svensk så känns Ådalen 31 otroligt viktigt och som något alldeles för få vet något om. Nog har jag åkt förbi Lunde många gånger men det kändes viktigt att nångång stanna till och gå på den väg där demonstranterna gick den där vårdagen. Framförallt är det viktigt för mig som person men också som lärare eftersom det finns vissa pedagogiska poänger med att ha besökt platsen ifråga. Till skillnad från många andra så brukar jag faktiskt prata om Ådalen 31 när jag undervisar om industralisering, arbetsliv, välfärdssamhälle eller mellankrigstiden.
Förövrigt finns här hemma ett foto som min mormor hade. Det var taget i Skönvik norr om Sundsvall, på ett demonstrationståg, samma dag som skotten i Ådalen. Jag ska ta och leta reda på det.
Minnesmonumentet i Lunde"Här
stupade
fem unga
arbetare
för kulor
från
kommenderad
militär
14/5 1931"
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar