Var på konsert ikväll och såg Marit Bergman. Jag hade liksom inte tänkt på att hon skulle vara solo, så när som på en duett med en snubbe från Brooklyn, och akustisk. Men det blev ju nästan som en trevlig överraskning! Inte ett endaste gitarrplink blev det heller då hon ägnade sig helt åt flygeln. Tydligen för att hon tycker den är så himla bra den där flygeln. Bra som fan var det i alla fall! Och som hon kan ta i...
Att Marit är rolig visste jag redan men ibland har jag nästan tyckt att det blivit lite för mycket av det goda. Ikväll var hon dock bara skitrolig och kändes sådär öppen, spontan och sympatisk som hon alltid är. Jag gillar att hon säger och gör små saker som man liksom inte "ska" göra på scenen samtidigt som hon är så himla duktig och professionell.
Jag fick höra många favoritlåtar och så avslutades det fint med Out on the piers, kort och gott presenterad som "bögsexlåten" utan förklarande historia.
Nu ska jag försöka gå och sova, hur nu det ska gå till? Men jag måste nog. Jag har nämligen lite att göra imorgon förmiddag, lite att prestera.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar