Gnyyy

Jag är så trött att jag vill gråta, dö eller dylikt. Just nu, precis som i förmiddags, känns det som om vissa inre vitala delar försöker ta sig ut ur kroppen. Det är inte heller någon mysig känsla. Igårkväll var jag deppig, nervös och lite stressad och sov sen ganska dåligt. Mitt löneförhandlande som jag var så laddad för gick inte alls som förväntat och är ett ännu icke avslutat kapitel. Det är så mycket att hålla reda på att jag blir helt matt. Och då har inte eleverna invaderat skolan än. Det gör dom imorrn. När jag kom hem ville jag ha en puss i pannan, en kram och gärna lagad middag också. Var är min hemmafru? Ingår det inte en sådan?

Allt känns inte lika direkt och spontant bra som det gjorde på min förra arbetsplats men folk är trevliga och tillmötesgående och det blir nog bra det där.