Det är totalt tyst och lugnt här. Det enda jag hör är datorns surrande och ett avlägset flygplan. Emellanåt far någon bil förbi eller så rör sig någon i trapphuset. Totalt stilla. Jag hör suset i mina öron, såklart.
Jag har sovit så gott inatt. Somnade onödigt sent, med tanke på hur trött jag var, men det kom sig av att jag började kolla på en film. Livet i 8 bitar med bland andra Kjell Bergqvist. Den var rätt kul och jag garvade vid något tillfälle så att jag sträckte mig i nacken. Hade burit tung ryggsäck ett tag igår så det hjälpte säkert till. Sov länge idag och jag har fortfarande inte gjort något speciellt. Föreslog en fika men det gick inte idag.
Försöker hitta en skön känsla, ungefär den jag hade när jag vaknade. Ensamhet och tristess känns så jävla tjatigt. Jag minns lite dåligt men jag tror att jag hade glömt bort lite hur det kändes. I alla fall på det sättet. Känslan är inte konstant men den tränger sig in, sipprar in, i sprickorna och luckorna. Jag försöker skruva tillbaka klockan drygt två år och fundera på hur det var då. Det känns evinnerligt längesedan. Tänker att jag är tillbaka på noll men inser samtidigt att det inte är ett dugg sant.
Nu ska jag ta en promenad i solen. Jag har varit på väg en timme nu och solen håller på att dala. Bäst jag beger mig innan det är mörkt och kallt.
Imorgon blir det både fika och konsert. Regina Spektor kommer bli storartat.
2 kommentarer:
Och hur var konserten?
Jag kom på alldeles för sent att jag ville gå.
Den var fantastisk!
Skicka en kommentar