"Befrielsen är nära" sjöng de 1974 i Jösses flickor. Över trettio år har gått men hur nära är vi befrielsen egentligen? Från patriarkatets bojor, så att säga. Ikväll är vi i alla fall ett helt gäng som ska se Jösses flickor återkomsten. Det var flera månader sedan vi bokade biljetterna och jag har velat se den ännu längre. Snart dags att bege sig mot tåget!
Förövrigt kväver uppsatspaniken mig snart.
Och jag får ingenting gjort. Nästan ingenting.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar