Guilty pleasure får väl så lov att översättas med skämslåt. Jag vet inte om jag har någon sådan som jag verkligen lyssnar på, även om det finns en ganska rolig och smått pinsam historia om en låt som jag gillar (men verkligen aldrig lyssnar på) som det knappast förväntas av mig att jag ska gilla, eller åtminstone smyggilla lite. Den historien, som de flesta nog hört, sparar jag till ett annat inlägg.
En låt som slog mig nu när jag funderade lite är balladen Love Hurts med Nazareth. Den tycker jag faktiskt väldigt mycket om även om det är riktigt sjuttiotalssmör. En gång när jag blivit "dumpad" gick jag genom korridorerna på jobbet, nästan ensam kvar men radiohögtalare skvalade. Då spelades just denna låt, vilket fick mig att nästan skratta åt eländet. Men det är inte därför jag gillar den, det gör jag bara ändå. Den finns med i en scen i filmen Tillsammans också där den passar väldigt fint.
Nu bjuder jag er dock på en annan version av låten. Anna Ternheim har gjort den och jag är faktiskt redan på trettonde dagen utan en enda ternheimlåt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar