Det är vår nu. Äntligen.
Natten kom och älvor for som dårar över stan
och jag var en av alla kungar i salongen
Men ruset kom och gick och lämnade kvar ett litet barn
som låg och kippade efter andan på balkongen
Jag slog mig själv för pannan och sa: Vad har jag gjort?
Jag skrek rakt ut att: Det här var sista gången
Men värdinnan drog mig med och vi vällde ut ur hennes port
och trotsade Newton i den sviktande betongen
Det var vår och det var ljumt och alla älvor sjöng i kör
när vi la oss under stjärnorna i parken
Efter slask och is och snö fanns plötsligt nåt att leva för
när allt som vintern gömt sköt upp ur marken
Det var nånting om befruktning, det var nåt om hur man gör
Det liksom for omkring, det måste varit pollen
Vi skrattade och drack vin direkt ur flaskan, som sig bör
när det är vår och fest och man har tappat kollen
Så säg hur aktierna faller, säg hur kursen vänder om
Ge mig tips och goda råd så jag kan göra helt tvärt om
För det är väl fan inte sånt man tänker på och drömmer om
Varenda tår, varenda skratt
Varenda dröm ska vi ha fatt
Allt ska sugas ut ur varje natt
Ruset kom tillbaks och alla vänner drog sig hem
och lämnade kvar mig i en park med en värdinna
Vi lova att vi skulle ligga kvar till gryningen
och känna vinterångest tyna och försvinna
Vi bara låg där och såg på hur en vårnatt underhöll
Det var så stort, man liksom tappade perspektivet
Det var så konstigt hur jag smalt, det var så härligt hur jag föll
när värdinnan höll ett tal om själva livet
Hon sa: Vad är det här för värld, där man ska slå eller få stryk
Ska man förlora eller följa direktiven
Man får resa i sig själv i korridorerna på psyk
om man inte har fått säkra kort på given
Ska man älta om sin barndom, eller tackla sig fram
Det verkar bara finnas dom alternativen
Nej, vi kan vältra oss i parken här och bry oss om varann
Det är ingen stress och ingen strid på kniven
Så säg hur aktierna faller...
Nätter kommer smygande med vårens luft ibland
det liksom rör sig under ytan och fasaden
Det här var natten då vi dansade tills älvorna kom fram
Det var pollenchock och stjärnfall över staden
Det var natten då vi kom bland alla älvor och försvann
rätt in i dimman ibland blommorna och bladen
Hon har ett badkar, där vi sitter nu och drunknar i varann
Sagan är slut, jag sätter punkt för sista raden
Så säg hur aktierna faller...
(LW - Pollenchock & stjärnfall)
P.S. När jag ändå efterlyste mina vantar så kan jag passa på att säga att jag saknar mitt videoband med Ani från Musikbyrån ännu mer. Det är puts väck! Moa Martinssons Kvinnor och äppelträd verkar ha fått fötter också, nu när jag tänker på det. Städa? Va, vem jag?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar