Så.

Då var jag här igen. Sitter och lyssnar på Anna Ternheim och är mätt på pasta med massa ost. Anna sjunger My Secret i Berlin. Den där starka och lite hesa rösten som går rakt in. Skär. Och när rösten blir lite djupare är det som underbarast. Snart kommer ny skiva. Jag ser verkligen fram emot den. Det finns så mycket förknippat med den förra, på så många sätt, och det ska bli intressant att se vad som kommer att förknippas med den här. Jag vet att det är en skiva som kommer att gå varm hela hösten. Minst. Ser också fram emot Laleh. Och Marit Bergman, fast där vet jag inte riktigt vad jag har att vänta.

Laleh såg jag i förrgår med Hannapanna och Limpan. Sundström spelade med Laleh också. Eller han spelade inte, utan sjöng bara, för han hade ont i tummen. Konserten var underbar. Det var underbart i juli också men nu var det dubbelt så långt och lite lättare att fokusera kanske. Härlig julikvällssol var bytt mot mörk universitetsaula. Jag både skrattade och grät. Jo, jag fällde faktiskt en tår. Vackert, roligt, härligt och ärligt var det alltihop. Skönt och med en spontan känsla. Man ville knappt gå därifrån, och det ville definitivt inte Laleh heller.

Innan Laleh hade jag precis kommit hem från Köpenhamn. Em och jag åkte dit för att semestra lite. Insupa atmosfär och kolla in kongens by. Vi åt och fikade oss igenom stan. Promenerade en hel del. Kollade in framförallt Nörrebro men även Vesterbro och ena hörnet av Söndermarken. Vi gick lite på och kring Ströget även om vi minimerade besöken på själva Ströget. Rätt nära fanns dock bland annat mysiga "Pisserenden". Det låter inte mysigt, men det var det. På onsdagen släpade jag iväg oss till Christiania. Det var coolt att se! Mindre coolt var de häftiga regnskurarna. Vi kollade de mest centrala delarna och käkade god mat på en vegetarisk restaurang. Jättegott! Jag vill gärna se mer av Christiania. Visste inte riktigt hur stort det var, men har kollat lite mer på det sen jag kom hem och kan konstatera att det finns en del kvar för Sandra att se. Arkitekturen vill jag ta mig en rejäl titt på. Vid nästa besök ska jag köpa en guidebok för fem pix eller hör och häpna, ta en guidad tur! Pengarna går ju till "bevarelsen av Christiania". Stoppa normaliseringen! Många mysiga ställen att äta och dricka på har vi hittat och summan av kardemumman är väl att jag gillar Köpenhamn och gärna återvänder. Snart. Det är inte lika vackert som Stockholm, men det är en del av poängen.

Igår fikade jag med Hannapanna i solen och sedan käkade jag norrländsk specialitet med Pite-Lena och Haparanda-Henke. Surströmming! Det smakade gott, alldeles lagom. Imorgon är det såndär alldeles vanlig vardag igen. Lite läskigt faktiskt. Snart drar terminen igång. Jag skulle behöva fixa lite innan dess.