Fredagsmys

Seriöst, är inte det ett ganska äckligt ord? Fredagsmys... Alltså fredag är ju bra (TGIF!) och mys är ju bra (beror i och för sig på vad man har för definition på mys) men fredagsmys. Det verkar ha blivit något slags standard bland svenska barnfamiljer, och inte bara barnfamiljer för den delen. Det är som att det utkonkurrerat lördagsgodis som begrepp. Och kan man inte bara mysa en fredag utan att behöva kalla det fredagsmys? Håller fredagsmyset på att institutionaliseras? Trivselfascism är ett ord som ligger nära till hands.

Fredagsmys som koncept verkar helst ska innehålla ett stycke kärnfamilj, ett stycke underhållningsprogram på TV och valfri sort snacks eller godis. En soffa ska man ha också.

Jag har haft en väldigt trevlig och mysig fredag men inte har jag fredagsmyst. Jag har haft fyra vänner och tillika gamla kursare här. Vi har lagat pizza, druckit vin och snackat. Mycket trevligt!

Och nu är jag så trött att jag kollapsar snart men jag ska diska och sen se om min kompis som är ute och disputationsfestar ramlar in och kräver sängplats innan hon sen reclaimar sängen också. Ja jag tjatar lite men vi har haft en väldigt trevligt tid jag och 180-sängen med dubbla madrasser och grejer. Både ensam och med sällskap av olika sort har det varit en mycket fin bekantskap. Kärlek vid första ögonkastet skulle man kunna säga.

När en vän till mig sov över här i våras utbrast hon spontant "Vad mjuk den var, den här går det ju inte att nuppa i!" (Förövrigt är hon en av de få jag känner som faktiskt använder ordet nuppa.) Nu skulle vi ju inte göra det och jorå, vill man så går det. Nog sagt om det. Imorrn ska jag återuppta bekantskapen med 120-sängen som stått övergiven i källaren. Long time no see liksom. Det blir nog bra det med. Mer plats i sovrummet så nu kanske jag kan flytta in datorn dit också, förutsatt att jag orkar fixa med router så jag kommer åt internet där inne. Lång sladd tvärs över golvet vore så ocharmigt, för att inte säga livsfarligt.

Sov sött.