Nu flytta ja

Sista bloggandet från min lilla lya med stora fönstren. Nästa inlägg blir från Penthouse. Jag har nyss kommit hem från min första jobbfest med en grupp kollegor. Trevligt och god mat men samtidigt speciellt att vara på middag/fest med folk man inte känner som sinsemellan känner varandra i varierande grad och att dessa människor dessutom är mina kollegor. Jag har tagit över någons plats och är dessutom rätt ny i yrket. Det är lite speciellt. Vi hade i "uppgift" att berätta om saker vi var stolta över, saker vi ångrade och att ta med oss en låt vi skäms över att vi gillar. Hur mycket pratar man om sina misslyckanden i ett sånthär sammanhang? Hur mycket pratar man om det man är stolt över. Sammanfattningsvis verkar det som att den här samlingen kvinnor är jävligt stolta över sina utbildningar även om många hade svårt att säga vad de var stolta över. Utbildning var t.ex. så naturligt för vissa. Ångrar oss gör vi tydligen över hur vi behandlat människor emellanåt. Och nån hade trampat på en kyckling med en träsko. Nåra hade inte med sig låtar. Nåra pratade skitmycket, nåra mindre. Nåra kom till saken, andra inte. Några hade väldigt personliga, privata och känslosamma historier. Nån hade bara varit en jävligt dålig aupair, vilket i och för sig var hysteriskt roligt att höra om.

Nästa vecka är det personalfest, modell större liksom.

Nu är jag hemma, tror att jag håller på att få ont i halsen och bävar för att flytta alla mina jävla saker imorgon. Ska bli skönt imorrnkväll när allt är på plats.