Tänk på döden

"Tänk på döden" står det ingraverat ovanför grindarna i muren på en kyrkogård i Göteborg. November känns väldigt mycket död faktiskt. Grått och jävligt och alla fina löv är borta. Gone with the wind. Det vore fint om det fanns nåt fungerande sätt att ta sig igenom den här sörjan annat än att bara härda ut.

Igår var jag på teater med Pite-L. Första besöket för min del på stadsteatern här i stan. Hög tid med andra ord! Vi såg Filippa Bark och döden. Så fint! Rolig men också rörande och gripande. Hjärtknipande. Det gick att känna igen sig själv, både som fjortonåring och idag. Jag gillar framförallt Filippa och hennes kroppspråk och sätt att uttrycka sig. Och det hon har att berätta. Nyanserna. Jag gick därifrån och var glad, men ändå lite vemodig. Men vemodet kan jag ju knappast försöka påstå att det inte fanns där innan.

Efter teatern cyklade vi hem till L och drack kaffe och sen pysslade vi med lite pärlor. Jag har nog inte gjort pärlhalsband sen jag gick på fritids men det här blev rätt snyggt faktiskt. Svart med lite rött och lite silver. Sen kom M och vi käkade smarrig pasta, drack vin, snackade och kollade sen på när Sverige fick stryk av Spanien i fotboll.

Idag är det trist söndag igen, väldigt novembrig sådan.