Jag undrar vad som har hänt med mitt hår. Det har blivit alldeles tunnt och glest vid hårfästet, mitt fram vid benan. Jag bara upptäckte det häromdan. Massor av hårstrån har gått av och det känns inte som förut. Men jag borde ju märka om jag tappar hår tycker jag. Det gör mig nervös. Och det är min nya noja, istället för ärret på ryggen som inte läkt så snyggt (även om jag faktiskt ignorerat det ett tag och hunnit noja över en ond fot också, som blivit bra).
Idag fick jag ett mail från en gammal kursare. Gud hade talat till honom i en bön. Han hade tänkt på mig i bönen och sett en del saker som skulle höra ihop med mitt förflutna och som verkade viktigt. Han tänkte att det kanske kunde uppmuntra mig och så ville han att jag skulle höra av mig ifall det han berättade talade till mig. Det gör det inte det minsta, och jag vet inte riktigt hur jag ska reagera. Jag blev mest irriterad och fundersam på vad jag gör i hans böner.
Nu borde jag verkligen läsa Hanna Arendt och skriva ihop uppgiften till kvällens etikföreläsning.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar