Livet och dess förgänglighet. Det blir lätt så klyschigt. Men vi påminns ju då och då eller till och med ständigt om det, om än tack och lov inte så ofta på nära håll. Dessa dagar känns det väldigt närvarande.
Fick också veta att en före detta kollega just förlorat ett syskon genom en tragisk olycka. Jag hörde det på omvägar och kollegan är ingen jag har så mycket kontakt med. Vi springer på varann då och då. Det är en otroligt glad och varm människa, en mycket kompetent kollega, och det gör ont att höra vad som hänt. Jag tror det finns bra människor runtomkring i alla fall.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar