Winnerbäck

Såg jag inte ikväll. Först skulle jag inte gå eftersom det var på Grönan som blir trångt och jävligt. Sedan hörde en gammal vän av sig och undrade om jag ville gå. För gamla tiders skull, och för att det ändå var Lasse, så sa jag ja. Sedan blev min väns barnvakt sjuk så vi fick ställa in med kort varsel. Jag hörde av mig till en annan vän men hon hade fullt upp på jobbet. Tänkte på en tredje vän som skulle ha följt med mig för tio år sedan, men hon bor inte ens kvar i stan. Jag orkade inte gå själv utan tog tåget hem.

Det hade aldrig hänt för 8-10 år sedan. Jag har inte ens sett honom med det här bandet. Ingen ny skiva på gång dock och jag har hört de nya låtarna, de flesta i alla fall. För två år sedan var det till och med en turné jag inte såg.

Men ändå... Jag kände mig lite gammal! Och bekväm... Men även förr gillade jag sittkonserter och att ha biljetter på typ rad två. Men jag skulle aldrig ha missat. Jag lyssnar inte så ofta längre, men konserten förra hösten var fantastisk och han kommer alltid att betyda jättemycket. Det hade varit så fint att gå med min vän. Vi skulle inte ha känt varandra om det inte hade varit för Lasse. Och vi har inte haft någon egentlig kontakt på flera år. Mycket vatten har runnit under broarna.

Det får bli en annan gång. Och tills dess får vi ta en fika.

Den konsert jag ser framemot allra mest nu, det är Ternheim på Cirkus i november. Men dit är det långt. Känns fint att ha den där dock, en söndag i november.

En vårdag i november.