Ship to Gaza

Det gör mig så jävla förbannad, Israels agerande. Attack på humanitär insats och detta på internationellt vatten. Att de dessutom gick hårdast åt på det turkiska skeppet grundat på nåt slags terroristargument är riktigt äckligt. Om det hela ägde rum på internationellt vatten verkar inte vara helt klarlagt i nuläget men det är vidrigt ändå. Klarlagt verkar det dock vara att minst tio personer dödats av den israeliska armén och att många är skadade och resten hålls fängslade på ett eller annat sätt.

Det känns skönt att höra att israeler demonstrerat i hamnarna, att det sker demonstrationer även inom landet. Jag såg även en bild från London på hur ortodoxa judar brände den israeliska flaggan. Jag hoppas att bilden är äkta, för om den är det säger det agerandet en hel del.

Det är inte första gången Israel ställer sig över folkrätten och internationella lagar. Hur länge ska de få hålla på så? Jag undrar om det gjorts några uttalanden från USA i nuläget. Det vore onekligen intressant att höra.

Faktiskt

Det är ju faktiskt så, att det mest är det man inte gör man ångrar snarare än det man gör.

Stockholm

Regn

Ibland regnar det liksom.

Cykel

Jag saknar verkligen min cykel nu och måste köpa ett hjul så snart jag får pengar.

Med min mintgröna Mustang, i störtkruka av frigolit.
80-talet.

Tiden

Tiden räcker inte riktigt till. Snabbupdate: Jättemycket på jobbet för att hinna med allt såhär i slutet av terminen. I helgen var jag hem till päronen. På lördagen då passade det på att bli sommar. Här hemma hos mig är det jättemycket sommar just nu. Imorrn ska jag hänga lite med Systrarna Ö efter jobbet.

På återseende.

Finkulturell

I fredags var jag och såg Lo Kauppis Bergsprängardöttrar på Södra teatern. Den var bra och gav upphov till en hel del tankar. Ikväll var jag och såg En midsommarnattsdröm på Uppsala stadsteater. Den har blivit rätt omskriven, mest på grund av den lite otippade Özz Nujen i rollen som Puck. Han var strålande som Puck. Uppsättningen som sådan var om inte strålande så i alla fall riktigt bra. Rätt ojämn skulle jag säga men jag har i alla fall träningsvärk i skrattmusklerna. Men jag gillade det mesta, vissa delar väldigt mycket. Bäst var Özz och kvinnan som imiterade Mona Sahlin. Det var några skolklasser där och det var kul att se. Özz fick med dem in i föreställningen från början, speciellt en fordonsklass från Enköping. De svarade på en gång liksom. Jättekul!

Ytterligare en strålande idé

Alltså vilket under av kreativitet jag är, det bara sprudlar. Jag tänkte göra en playlist över mitt 90-tal!

En fundering

Jag kanske borde odla sockerärtor på balkongen i sommar?

Walpurgisnacht

När jag fortfarande bodde i min gamla hemstad hette det inte Valborg utan Sista april. Barndomsminnena vittnar om tidig vår, snö i dikena, cykel till majbrasan, kyla, smällare och elden som gjorde att ansiktet hettade.

Ett år hade jag, min bror och grannbarnen cykelhjälmar och blev kallade "frigolitgänget" av den äldsta i grannbarnskaran. Han cyklade inte till majbrasan utan hängde "coolt" utanför en av de lokala kioskerna. Ett år minns jag att vi åkte och lyssnade på morfars manskör som sjöng Vintern rasat vid en brasa vid foten av en slalombacke. Ett år vann mamma en falukorv på den lokala idrottsföreningens chokladhjul. Sista valborgsfirandet i hemstaden ägde rum på fest hos en kompis kompis. Det dracks tyskt rieslingvin ur blå flaska och jag och min vän S. vägrade följa med till den närbelägna brasan trots värdinnans desperata ord om att Kjell Lönnå minsann brukade synas till där.

Året efter åkte jag och S. ner till L. som då bosatt sig i Uppsala och sedan dess har jag varit i Uppsala varje Valborg. Jag har aldrig kört hela programmet med frukost osv. men ibland har det varit fest i dagarna tre. Under ganska många år var det ångest in i det sista över vad jag skulle göra, över vilka jag skulle kunna tänkas hänga med. Vid större festligheter har det ganska ofta genom åren varit så att alla jag känner har andra vänner att hänga med, inte bara på Valborg.

Vidare har det festats på nation, det har sillunchats på balkong, det har champagnegaloppats, det har picknickats i diverse parker, det har headbangats, det har kissats i buskar, det har tittats på mössviftande i Carolinabacken, det har efterfestats i korridor, det har grillats och det har våldgästats fester. Jag har upplevt eftermiddagsbakisheten när bara en pizza eller sömn kan hjälpa en att komma igång igen. Ibland har det inte räckt, ibland har heldagsfyllan hållit hela vägen. En gång sjöng jag karaoke och dansade till Leonard Cohen. En gång vaknade jag upp på andra sidan stan för att sedan gå en riktigt klyschig walk of shame hemåt dagen efter. En gång slutade kvällen i gråt och förtvivlan, mestadels dock inte min. En gång bröt min kompis foten. En gång fick jag sms om att ett par kompisar gift sig. Vädret har under åren varit allt från duggregn och snåblåst till 25 grader varmt och strålande sol.

Förra året hade jag och en då mycket nära vän världens bästa antivalborg på min balkong. Vi grillade, drack kopiösa mängder vin och blev därefter. Sedan sjöng vi Bohemian Rhapsody och gick ut och tog en öl och snackade om livet.

I år jobbade jag. Jag gick näst sist från jobbet. Väl i stan tog jag en promenad hem och parkerade mitt jättetrötta jag i soffan och försökte att inte reflektera så mycket kring det hela. Jag orkade inte så mycket, var inte sugen på valborgsfirande men samtidigt lite sur över att ingen velat leka med mig. Sen somnade jag och sov över tio timmar.

Valborg 2009