Årets bästa album

2007 års tio bästa album, utan inbördes ordning:

Anna Ternheim - Lovers Dream And More Music For Psychotic Lovers (Det är en EP men den måste vara med ändå.)

Kristofer Åström - RainawayTown

Säkert! - Säkert!

Christian Kjellvander - I Saw Her From Here/I Saw Here From Her

Sahara Hotnights - What If Leaving Is A Loving Thing

Gossip - Standing In The Way Of Control

Timbuktu - Oberoendeframkallande

Moneybrother - Mount Pleasure

Lars Winnerbäck - Daugava

The Ark - Prayer For The Weekend

Sen finns det många andra bra album (Miss Lis två senaste, Kent, PJ Harvey, José González, Billie the Vision And the Dancers, Maia Hirasawa, Sophie Zelmani, Manu Chao, Bruce Springsteen, Eva Dahlgren...) och dessutom de jag aldrig riktigt hann kolla in (Mando Diao, The Hives, Feist, Rufus Wainwright...). 2007 var ett bra musikår och jag hoppas att 2008 blir ännu ett utmärkt sådant!

Jul, jul

Julen är över. Nästan i alla fall. Mätt har man blivit. Jag har förutom att äta även hunnit med att sova, kolla på tv, spela Alfapet med familjen, födelsedagsfirat lite till, fått julklappar, träffat vänner, varit ut en sväng, träffat lite släkt (dvs min faster med man typ), läst en bok, handlat lite grejer, lyssnat på musik samt arbetat hårt på Posten.

Nu börjar verkligheten göra sig påmind så smått igen och jag ska snart besöka Arbetsförmedlingens hemsida för att se om det dykt upp nåt nytt under julen. Måste även rapportera in hur jag kan jobba de första veckorna av det nya året. Tentan innan jul lär ju inte ha gått så bra så jag borde läsa lite i den enda bok jag plockat med mig hem. Ett PM ska ju skrivas också men det får nog vänta ett tag till det där. Riktigt slut är nog inte julen ändå...

Så går en dag...

...ifrån vårt liv och kommer aldrig åter.

Nu har jag fyllt år för den här gången. Lite vemodigt att det är ett helt år tills nästa gång men å andra sidan har jag inte direkt brådska att fylla 29. Men jag är ju lite barnslig på det där viset att jag tycker att min egen födelsedag är så himla speciell, fast samtidigt helt vanlig liksom. Det kanske har lite att göra med att jag får vänta så himla länge på den på nåt vis, och att det på nåt bakvänt sätt är lite exotiskt att vara decemberbarn. Eller så är det bara jag som vill tro det, hehe.

Ikväll har jag träffat Limpan, Vanna och Sara över lite nachos och öl och det var väldans trevligt. Tre vänner som inte träffat varandra innan, det är alltid lite speciellt men det var så trevligt så. Såklart! Fick en "bitterpåse" av S. dekorerad med Nina Hemmingson-enrutingar och innehållande lite fina saker. Precis i min stil! Av V. fick jag choklad som jag nu sätter i mig. Ska nog spara det sista tills imorrn. L. var ju halva styrkan bakom fina musmattan som nu ligger på mitt skrivbord.

Det är läge att sova nu, för jag har fortfarande en del packning och städning imorgon innan det är dags att bege sig norrut. Gonatt!

Min dag

Dagen med bakistenta och strömavbrott i tentasalen är redan i det förflutna. Idag är det min dag, min födelsedag, och jag har öppnat presenten från landet i väster. En sjal var det. Nu lyssnar jag på Christian Kjellvander och ska äta en macka eller nåt och sen jävlar i min lilla låda ska jag gå och sova. För min dag börjar ju egentligen mest när jag vaknar även om jag redan mottagit flera födelsedagshälsningar, och jag kan ju inte sova bort hela min dag. Sovmorgon ska jag allt ha men jag har så fruktansvärt mycket att hinna med imorrn. Packa, städa, diska, betala räkningar och helst också tvätta lite innan det är dags för lite öl.

Dekadens

Varför tentaplugga när man kan dela en box vin med två vänner? Jag är lite småfull tror jag och jag har tenta om åtta timmar. Jaja, det var ändå för sent och vad gör mitt liv bättre; en trevlig middag eller nåra timmars frustrerat tentaplugg? Middagen alla gånger.

P.S. Jag har fått en ny musmatta, med betoning på mus. Det är en, I quote: fittis, på den. Den skulle passat utmärkt i Kvarteret Muffen.

Funkar inte

Jag kan inte tentaplugga. Det går inte! Jag lyssnar på Marilyn Manson och vill dricka varm choklad. Ska nog göra det.

Sova

Jag är trött och stressad. Jag vill sova. Jag har väldigt blandade känslor inför den här tiden på året. Det hade jag inte förr. Jag vill inte ha tenta.

Humpidumpidump

Konserten var bra och jag hade det väldigt trevligt i huvudstaden! Självklart var jag inte tillbaka särskilt tidigt idag men sen jag kom hem har jag uträttat en del. Nej nej, inte med pluggandet. Jag har strukit en stor hög tvätt, lagat en strumpa som i evigheter väntat på lagning av ett pyttelitet hål, lagat ett lika pyttelitet hål på en kjol samt dammat av ljusslingan i fönstret ordentligt. Viktiga grejer.

Verklighetsflykt

Hur kul är det att tentaplugga en lördagkväll? Nä, precis. Så jag sticker till Stockholm och får en konsert i förskottsfödelsedagspresent istället! Har ju hela fyra dar på mig sedan att läsa all, och då menar jag all, kurslitteratur. Jag skulle ljuga om jag sa att jag inte har ångest, men den skiter jag i just nu.

Stoppa russinen!

Nu är det såhär va att en lussekatt ska innehålla två russin, en i varje ände, och inte tio-femton stycken utspridda på hela bakverket! Den ska inte vara russinspäckad! Det finns faktiskt folk som inte gillar russin. Blanda inte russinen direkt i smeten, era lata jävlar. Förra veckan hittade jag lussekatter som var både varma (lyckträff), hade bra med saffran, var saftiga och endast innehöll två russin. I en av de två lussekatterna fattades russinen helt. Precis i min smak! Skärp er nu, småtorra lussekatter med lite saffran och mycket russin är dååååligt.

Peking

Idag har jag varit på exkursion. Eller fältstudie/studieresa om man så vill. "Så det har inget med exorcism att göra alltså?" sa min bror. "What a lovely day for an exorcism!" sa jag.

Färden gick till Norrköping och där har det tittats på industrilandskap och miljonprogram. Jag är väldigt nöjd med det hela och Peking verkar vara en rätt schyst stad. Mellan de olika stadsdelarna fick vi oss en lunchpaus och jag passade på att käka thaibuffe med min vän och tillika mitt ex. Det var fint!

Vid Strykjärnet

En såndär lista

Tre saker som alltid finns i min:
Kyl: mjölk, sylt, smör
Frys: I mitt köldfack finns is, is och is. Frysfack har jag inte haft tillräckligt länge för att skaffa mig vanor.
Skafferi: Köksskåpet alltså. Te, ris och en rosa rymdvarelse i plast.
Handväska: Survivalkit, liten hårborste och lypsyl
Sminkväska: Det vore att ta i att påstå att jag har en sminkväska.
Badrumshylla: Diverse ansiktskrämer, tandtråd, värktabletter
Förråd: Extrasäng, diverse gamla skor, en gammal dator
Hjärna: Musik, gammalt skrot, överanalyserande
Jackficka: Bär inte runt så mkt skrot i fickorna men kanske ett mynt, en reflex och ett kvitto.
Kryddhylla: Kryddhylla? Yeah right. Salt, basilika och svartpeppar.
Balkong: Har ingen balkong ju.
Barskåp: Inget barskåp heller, och mindre alkohol än önskvärt hemma. Just nu endast en öl i kylen.
Köksbänk: Disk, diskmedel och en gammal såpakopp i emalj med grejer i.
Fruktkorg: Tre olika? Seriöst? Kanske bananer eller mandariner, i bästa fall båda.
Filofax: Filofax låter så mycket 90-tal. Almanacka har jag. Föreläsningar, födelsedagar och jobb skrivs t.ex. upp där.
På mitt skrivbord på jobbet: När jag jobbar lånar jag andras skrivbord. På mitt skrivbord hemma har jag bland annat dator, massa papper och telefon.

Omväg

Kollade precis på kartan jag hade skrivit ut och tagit med mig igår. Sparade den medvetet eftersom vägen jag gick inte kändes helt klockren. Mycket riktigt, nu såg jag på en gång att jag gått en rejäl omväg. Det är ju solklart hur jag skulle ha gått men jag var så trött och stressad och det regnade så mycket att jag bara kollade snabbt och sen gick. Det där med väderstreck... Tur att jag kom dit jag skulle i alla fall även om det lär ha varit nån kilometer längre.

Muffen

Idag gick jag en promenad som nog var längre än den utgav sig för att vara. Och så regnade det. När jag var nästan framme i Fruängens centrum såg jag en stor skylt. På den stod något i stil med "Här bygger vi Kvarteret Muffen". Kvarteret Muffen?! I Fruängen! Klockrent. Det gjorde min dag. Det gjorde nästan inget att det regnade in i min mössa.

Vit springare

Vit är kanske bland de fulaste färgerna på en cykel. Jag är nu ägare av en vit cykel. Den är fulare än min gamla cykel som ändå hade viss stil. Vad hände med den röda? Ja den var visst för dålig för att reparera. Konstigt men ja så nu fanns det en vit som fixades i ordning under dagen. Det var ju fint. Jag fick syn på en grönaktig gammal damcykel längre bort som liksom ropade på mig men där stod jag med min fixade vita cykel och halade upp en förmögenhet ur plånboken. Well well, den verkar gå bra och jag ska nog spraymåla den lila eller nåt.

Christian Kjellvander och Kristofer Åström var fantastiska igår.

Tjacka hoj

Har spenderat eftermiddagen med att traska stan runt på jakt efter en begagnad cykel till hyfsat pris. Det var lättare sagt än gjort. Till slut hittade jag dock en röd skönhet (nåja) som ännu inte är fixad och paxade den. Senast nästa torsdag blir den min och jag är mycket nöjd! Återigen inser jag att jag skulle kunna sälja min lilla skruttcykel med bockstyre som stått med punka i över fem år för några hundra. Andrahandsmarknaden i denhär stan är bisarr.

Nu ska jag ta en liten tupplur. Min kropp är trött överallt tror jag och senare ikväll ska jag på konsert och då vill jag ju vara hyfsat pigg!

Pyttingar

Tidigare ikväll fick jag veta att ett par kompisar till mig fått barn för två veckor sedan. De små liven är födda alldeles alldeles för tidigt och väger i dagsläget kring 700 gram var. Det är inte mycket, inte mycket alls. Jag hade inte väntat mig det här samtalet än på ett par månader.

Snyggcykeln

Snyggcykeln är stulen. Min fina cykel som alla mobbar mig för. Den som egentligen är pappas cykel och inhandlades hos "Cykel-Bosse" sisådär 1988. Igår la jag ner en slant på lite service. Senare på kvällen tänkte jag gå ner på stan men ångrade mig och tog cykeln istället. Väldigt nöjd över att den var fixad. Sen var jag på kul fest och blev full och dansade som bara den. När jag skulle ta Snyggcykeln med mig hem framåt nattkröken var den borta. Ingen cykel som lyste vit och fin i cykelstället. Den är spårlöst försvunnen och den där servicen känns ju som en måttligt bra investering. Jag är totalt beroende av att ha en cykel så till veckan måste jag och min obefintliga ekonomi köpa hoj. Alternativet är att fixa iordning gamla Skruttcykeln (dyrt, jobbigt och obekväm cykel) eller låna en vit herrcykel av min lokala cykeldealer Limpan. Ser jag någon cykla runt på Snyggcykeln kommer jag inte längre att ansvara för mina handlingar...

Stjärna som är din

"Vad jag önskar att du får
allt det där du vill åt.
Jag önskar seglen tar dig med
till en oupptäckt planet.
Ingenting av det här.
Ingenting av det där..."

Jag lyssnar på Thåström. Det var ett tag sen sist. Skebokvarnsvägen passar den här tiden på året. Vissa skivor blir också så otroligt förknippade med en viss period i livet eller en viss tid på året. Det här är ett sådant album. Det var december och kallt. Snöigt och kring lucia. Det var två år sedan och jag hade några dagars praktik på en förskola på andra sidan stan. Jag hade nästan läst klart första terminen på påbyggnadsutbildningen jag så gärna hade velat komma in på. Jag visste inte om jag skulle ha någon försörjning kommande termin och gick nervöst och väntade på stipendiebeskedet. En snorkall dag tog jag och gick hela vägen hem från min praktikplats, dit jag hade åkt buss eftersom det var alltför kallt för att cykla den morgonen. Jag ville nästan inte komma hem, jag var så nervös för huruvida det skulle ligga nåt brev på hallmattan eller inte. Varje dag det inte gjorde det var en pina. Snön knarrade under fötterna under min långa promenad hem och jag lyssnade på Thåström. När jag kom hem låg ett vitt kuvert innanför dörren.

Underbara människor

Det är härligt med människor som bryter av. Sen kan dom fortfarande vara sjukt störiga, men det är härligt att dom bryter av. Jag läste om en tjej som bor och pluggar i en liten håla (tänk Carl-Jan). I den här byn brukade hon se en gothkille, i full utstyrsel, promenera med stavar. Byns kanske enda gothare går alltså stavgång. Han bryter liksom av mer än på bara ett sätt. Det är helt underbart. Tjejen skrev att hon någon dag måste tala om för honom hur glad han gör henne. Jag hoppas verkligen att hon gör det. Jag blir glad bara av att måla upp bilden av gotharen för mitt inre. Den får mig att le. Helt underbart.

Märkligt

Livet är lite märkligt ibland. Många gånger har jag tänkt på de orden under det gågna året. Blev allt lite paff idag. Bland annat.

Har haft en fin dag i Stockholm idag också. Promenerat och fikat med H. Skulle gå på föredrag och grejer också hade jag planerat men jag orkade bara inte och det var så fint att strosa runt och bara vara på Söder. Illustrerar det hela med en bild från vår något kylslagna promenad. H. frös om fötterna och jag frös om rumpan.

Årstaviken

Skinn på näsan

Jag har fått jobb i dagarna två ett pendeltåg och en tunnelbana bort. Dom behövde en vikarie med skinn på näsan sa dom. Den här dagen förflöt smärtfritt men imorgon har jag fler lektioner och är lite nervös. Men det ska nog gå bra. Som min vän Limpan skrev: "Du har ju skinn överallt!"

En onsdag

Idag har det varit blött ute. Sådär så det inte riktigt regnar men luften är liksom fuktig. Jag cyklade till Anna och åt kanelbullar i en nystädad lägenhet. Kanelbullar is the shit. Man kanske skulle ha nån som lämnar nybakta bullar i ens frys? En lägenhet med en riktigt frys kanske vore en början. En lägenhet med en ugn. Då kanske jag kunde baka bullar själv, men det är ju mycket bättre med nån som bakar bullar åt en. Jag är inte så inne på att baka, mer på att äta.

Äta ska jag göra snart. Sent omsider. Wok. Den kommer bestå av tråkiga wokgrönsaker av budgetmärke. Istället för minimajs innehåller blandningen rödlök (?) och haricot verts samt massa morötter. Och broccoli. Men jag ska röra ner räkor i. Till detta äter jag nudlar, fullkornsnudlar. Lite wokmix fuskar jag med också.

Jag fick en länk till en blogg som jag fastnade i också. Det är kul. Då slapp jag diska. Och så upptäckte jag att tv-kanalerna jag inte kunnat se på sistone nu har kommit tillbaka. Det tackar vi för! Då slapp jag ringa kundtjänsten och stå i telefonkön från helvetet. Jag har varit påväg att mejla dem i flera dagar men har inte orkat. Lika bra det kanske.

Men november är hårt. Tärande. Livet är som en blöt yllefilt för fler än mig. Konstigt vore det väl annars kan man tycka, men det blir uppenbart emellanåt.

Jag har sagt att jag är tillgänglig för jobb dom här dagarna. Är skitstressad över att bli uppringd sex på morgonen. Imorse låg jag som på nålar och kunde inte slappna av förrän vid tiosnåret. Föredrar att veta dan innan hur det blir liksom. Jag vill ju ha jobb, men ni fattar. Jag blir nojig och nervös.

Nu ska jag äta mina räkor.

Arbetsförnedring

Jag vet, jag är jättevitsig. Detta handlar inte ens om mina kontakter med den så kallade förmedlingen heller. Detta handlar om vad som bubblar upp inom mig när jag surfar in på Platsbanken och kollar läget. Detta gör jag minst en gång om dagen. Det är fler lärarjobb ute nu än för ett par veckor sedan, men i princip inga tjänster alls i mina ämnen. Vi snackar nada! Jag vill skrika högt och slå omkring mig, hårt. Det vill jag.

Tänk på döden

"Tänk på döden" står det ingraverat ovanför grindarna i muren på en kyrkogård i Göteborg. November känns väldigt mycket död faktiskt. Grått och jävligt och alla fina löv är borta. Gone with the wind. Det vore fint om det fanns nåt fungerande sätt att ta sig igenom den här sörjan annat än att bara härda ut.

Igår var jag på teater med Pite-L. Första besöket för min del på stadsteatern här i stan. Hög tid med andra ord! Vi såg Filippa Bark och döden. Så fint! Rolig men också rörande och gripande. Hjärtknipande. Det gick att känna igen sig själv, både som fjortonåring och idag. Jag gillar framförallt Filippa och hennes kroppspråk och sätt att uttrycka sig. Och det hon har att berätta. Nyanserna. Jag gick därifrån och var glad, men ändå lite vemodig. Men vemodet kan jag ju knappast försöka påstå att det inte fanns där innan.

Efter teatern cyklade vi hem till L och drack kaffe och sen pysslade vi med lite pärlor. Jag har nog inte gjort pärlhalsband sen jag gick på fritids men det här blev rätt snyggt faktiskt. Svart med lite rött och lite silver. Sen kom M och vi käkade smarrig pasta, drack vin, snackade och kollade sen på när Sverige fick stryk av Spanien i fotboll.

Idag är det trist söndag igen, väldigt novembrig sådan.

Stampande

Jag står och stampar, kommer ingen vart och kan inget göra åt det. Idag stampar jag inte ens mycket. Jag är så jävla förkyld. Eller så jävla förkyld är jag kanske inte, men ganska rejält ändå och även om jag står på benen så gör mig den här förkylningen helt väck i huvudet och öm i kroppen. Igår var jag på exkursion med kursen större delen av dagen. Sen kom jag hem och dog lite under lager av kläder, täcken och filt. Jag hade hoppats på att somna men istället var jag så täppt i näsan att jag mest bara blev hysterisk. Måste bli frisk snart annars kommer jag att deppa ihop totalt. Att sitta hemma och hänga och knappt orka röra en fena gör mig inget gott på något vis. Och snart får faktiskt november vara slut! Jag hoppas på en bra december och lite energi till att överleva januari, februari och mars. Sen hoppas jag på att livet återvänder. Det här funkar liksom inte.

Nu ska jag gå till Apoteket och tjacka lite värktabletter som jag kan knarka ihop med nässprayen.

Life goes on

Jag hostar, funderar över livet och lyssnar på Christian Kjellvander. Jag vill gå och lägga mig fast ändå inte. Ska tvinga iväg mig själv till affären strax. Äta bör man, har jag hört.

Det var inte såhär det skulle vara. Det var inte såhär det skulle bli.

Imorrn ska jag till Tensta och titta på höghus.

22

Rock vid Magasinet, Gatufesten Norra scenen, V-Dala, Gatufesten Stora scenen, Grönan, Göta Lejon, Katalin, Storsjöyran, Kägelbanan, Göta Lejon, Tonhallen, Universitetsaulan, Gatufesten Stora scenen, Kalasturnén Stockholm, Södra Teatern, Universitetsaulan, Göta Lejon, Gatufesten Stora scenen, Skansen, Berns, Parken Sundsvall och idag...Fyrishov. 1999-2007

Jag skiter i att ni trackar mig, jag bjuder på det. En del av er förstår mig ju också, i alla fall till viss del. Jag konstaterade tidigare ikväll att den mannens musik varit en del, en stor del, av i stort sett hela mitt vuxna liv. Tidigare i höst var det tio år sedan jag hörde hans musik för första gången. Sedan tog det lite tid innan jag vågade köpa en skiva och innan jag såg honom live. Men tioårsjubiléum är det allt. Det har faktiskt hänt mycket på dom där tio åren och under i alla fall nästan nio av dom har hans musik funnits där. Klart att det betyder massor!

Ikväll var det speciellt att höra de nya låtarna från Daugava live. Det är alltid speciellt att höra nya låtar live såklart, men om man förstått vad Daugava handlar om... Vissa låtar trodde jag aldrig att han skulle köra live. Vissa äldre låtar trodde jag definitivt inte att han skulle välja att spela i höst. Men han gjorde det och han var glad, spelglad. Oväntat att höra så många låtar från Kom, men kul! Jag var tvungen att sjunga med fast jag är så hostig och hes att jag låter som en förkyld Janis Joplin. Kul att höra nya versioner på äldre låtar, kul med delvis nytt band och nytt sound. Lite halvtaskigt ljud uppe på läktaren där vi satt, men men. Jag har blivit rätt kräsen också har jag märkt. Volymen var i alla fall inte för hög, och jag lät mina smått tinnitusskadade öron vara utan proppar. Det var skönt att höra Stadlings röst igen, jag tror jag hade saknat den.

På det stora hela var det liksom ett kärt återseende och jag kände att jag varit med ett bra tag. Men det är kul att man kan göra så otroligt många referenser. Första gången han körde Elegi live var jag där, första gången han körde För dig var jag där, vissa låtar har jag hört i så många olika versioner, första gången man hörde vissa låtar, minnen förknippade med dem, vad han sagt om olika låtar, när han skrev dem, vad de handlar om... Låtar jag inte lyssnat på på länge, texter jag inte tänkt på på ännu längre men som verkligen känns.

Efteråt ville jag bara hem och lyssna på Kom. När jag kom hem blev jag sådär sentimental igen och kände att jag ville se hela spelningen igen. Men nu har jag inga fler biljetter.

Det känns bra att det händer nya grejer, att det går framåt, men att det samtidigt är samma gamla Lasse.

Slit

Fick ett städ- och mattantsgig på en förskola några dagar. Hej igen 6.40-bussen! Jag tror inte att jag behöver påpeka att jag är trött som satan? Efter gårdagen hade jag också sådär lagom ont i ryggen. Efter dagens avslutade uppdrag fick jag även ont i armbågen, den som brukar krångla och bli inflamerad emellanåt. Men jag ska inte klaga, det är relativt lättförtjänta pengar. Och pengar behöver jag.

Det tar sig med min trissvinstplan också. I onsdags köpte jag en lott och vann femtio kronor, bytte in den mot två nya lotter på ett annat ställe, vann tjugofem kronor och bytte den mot en ny på ytterligare ett ställe och vann femtio kronor igen. Idag löste jag in den lotten mot två nya och vann tvåhundra spänn på den ena! Dom hundralapparna har jag nu hämtat ut i kontanter. Känns fint!

Mera Ani

Till att börja med; en recension av gårdagens begivenhet. Recensenten har dock inte brytt sig om förbandet, vilket är synd.

Och avslutningsvis; Anis Marrow är en av de allra bästa låtarna någonsin. Bara så ni vet! Och jag har hört den live, aaah.

"i'm a good kisser
and you're a fast learner
and that kinda thing could float us
for a pretty long time
then one day you'd realize
you've memorized my phone number
and you'll call it and find
it's a disconnected line"

Moneybrother

Moneybrother var bra, såklart! Florence Valentin var inte så pjåkigt heller faktiskt.


Sova.

Inget

Ibland vet man inget och orkar inget. Jag skulle ju städa lite men nu är det sent och jag är trött. Idag vaknade jag strax före två med ett ryck, mitt i en dröm. Det tänkte jag inte göra om imorgon.

Jag klarade nog tentan men jag är fattigare än jag någonsin varit.

Går nog och lägger mig nu, läser lite och försöker vagga tankarna till ro. Skiter i att det ser ut som ett bombnedslag här. Igen. Nämen, hittade lite godis i röran! Trodde jag ätit upp allt förut.

Det är snö ute nu också. Lite lite. Det känns bisarrt, jag är inte redo. Imorrn ska jag se bra musik. Det var definitivt på tiden!

Tentaplugg

Det känns som att jag gjort min beskärda del av plugg inför salstentor under åren. Jag är inte alls särskilt intresserad av att göra det mer, men eftersom jag nu läser en kurs som innehåller en salstenta så kommer jag inte riktigt undan tyvärr. Satt på bibblan och läste ett par timmar idag i alla fall. Läste koncentrerat nästan hela tiden trots att mina ögon vandrade iväg längs sociologihyllan en bit bort. Titlar som Metalheads och Goth Chic lockade betydligt mer. På bordet bredvid mig låg ett nummer av Bang som jag faktiskt bläddrade igenom lite snabbt. Det handlade om kärlek.

Imorrn måste jag till Arbetsförmedlingen på ett möte som känns allt annat än nödvändigt. Den ena verkar inte veta vad den andra gör. Känns mest som att dom lägger krokben för mig.

Nu ska jag dricka varm choklad.

Min Ani

Det var ett tag sedan jag lyssnade på Ani DiFranco senast. I somras eller i början på hösten kanske. Det är så härligt när hon dyker upp igen och jag inser, igen, hur jävla bra hon är. Jag blir alldeles varm i bröstet och börjar nästan att gråta när hon pratar med sin numera ganska djupa röst och sedan kör Subdivision. Jag vet inte om jag med ord kan beskriva vad hennes musik har betytt för mig under de senaste sex och ett halvt åren. Eller det kan jag nog, men det skulle bli många ord. Dom tänker jag inte sätta ihop ikväll, men kanske nån annan dag.

2001 befann jag mig på ett sätt i början av något, av flera saker, och Ani hängde på. Ibland var det nog jag som hängde på henne. Det känns som en mycket längre tid hon funnits där med mig. Alltifrån rödvinskvällar med vänner till krångliga kärlekshistorier. Det finns en aniplatta för varje tillfälle, hehe.

Nu kör hon Gratitude. En gammal en.

thank you
for letting me stay here
thank you for taking me in
i don't know where else
i would have turned
but i don't come and go like a pop song
that you can play incessantly
and then forget when it's gone
you can't write me off and
you don't turn me on

Ide

Idag vill jag gå i ide, som en björn eller en igelkott. Gräva ner mig i en lövhög och stanna där till mars, eller kanske till och med till april. Folk verkar inte riktigt ha nåt svar på om man får gå i ide. Min bror hade ändå klarast svar. Han menade att han inte riktigt var säker på vilken myndighet som hade hand om de frågorna och var man i så fall skulle ansöka. Jag ska definitivt kolla upp det!

Det är verkligen november idag. Inte i almanackan men om man tittar ut genom fönstret. Jag har lite ont i halsen och känner mig sjukt trött. Sorterar tvätt och ska masa mig iväg till tvättstugan och fixa en tid. Sen borde jag tentaplugga och sysselsätta mig med massa saker så jag inte hakar upp mig på det gråa och börjar tänka på massa skit.

Fixat en intervju på ännu ett bemanningsföretag har jag gjort också.

Nu vill jag sova. Får jag gå och lägga mig nu eller?

No more shall we part

Det är mitt i natten, eller hur man nu väljer att se det, och jag lyssnar på Nick Cave. Nick Cave & The Bad Seeds. Åh jävlar vad bra! Jag brukar känna det med jämna mellanrum. Farlig musik att lyssna på mitt i natten, ibland till och med mitt på dan, men så fint. Så fint att det gör ont.

Och jag sorterar papper, ja jävlar vad jag sorterar papper. Slänger massa gammal skit. Sånt som inte är skit också men som helt enkelt inte får plats. Man kan inte kånka runt på allt, så enkelt är det!

Har lite ont i huvudet. Det är inte bra. Är stressad. Det är inte heller bra.

Men Nick Cave är bra, mycket bra.

Abstinens

Insåg att jag nog hade lite kaffeabstinens. Botar den just nu med äckligt starkt kaffe. Det var inte meningen att det skulle bli så, det bara blev ändå. Som så mycket annat.

Idag är det jag och Christian Kjellvander. Så jävla bra han är!

...macht trött som fan

Eller framförallt inte arbetet. Att kliva upp 5.30 efter några fjuttiga timmars sömn makes S. a dull girl. Skulle kunna skriva en lång historia om dagens äventyr men jag orkar inte. Summan av kardemumman är att själva jobbandet gick bra. Nu går bussen om alldeles för få timmar så jag borde försöka sova lite igen. Så trött att det känns som att jag inte riktigt är en del av den här verkligheten.

Säng...sova....nu...zzzzz.

Arbeit...

Imorgon ska undertecknad arbeta. Förvärvsarbeta, jobba, knega...bring home the bacon helt enkelt. Blir i och för sig inte så himla mycket bacon men i nuläget är det väldigt välkommet för det var längesen jag käkade grisarsle (eller vad det nu är) senast. En och en halv dag ska jag jobba, med att lära högstadiekids engelska i en av grannkommunerna. Jag måste kliva upp 5.30. Jag undrar vilket som kommer att bli mest intressant: att ta sig upp och komma rätt eller själva undervisningen. Det lär visa sig...

Kanske

Kanske dags att gå och lägga sig nu eller? Jag har msn:at, youtubeat och facebookat. Och gäspat.

Sushi

Idag har jag käkat sushi, finsushi, på ett ställe jag inte varit på innan trots att jag tänkt gå dit i flera år. Gott, gott! Men jag tror att Ayakos smäller högre hos mig ändå alltså. Men jag kommer nog definitivt att återvända. Jag har bara ätit sushi två gånger i höst, och första gången var förra veckan då det blev lite sushibuffe med nåra kursare. I våras blev det desto mer sushi, men jag har ont om pengar nu och vårens sushikompis nummer ett verkar inte vilja leka med mig mer. Jag vill ha mera sushi - nu!

Tränade ett skittråkigt gympapass häromdan och jag är fortfarande stel i kroppen och magmusklerna protesterar efter en långvarig tillvaro i dvala.

Nu ska jag nog städa lite bland nåra papper innan det är dags att sova. Inatt fick jag ett städryck och röjde lite på skrivbordet och pressade in böcker i en av de redan överfulla bokhyllorna.

För första gången på länge har jag ett frysfack. Har ju till slut lyckats få hyra ett i frysen i källaren där jag bor. När jag flyttade hit fanns den inte vad jag vet och när jag väl upptäckte den var den konstant upptagen. Nu har jag haft facket ett tag i alla fall och idag kom jag mig för att köpa lite grejer och stoppa dit. En påse wokgrönsaker och en påse hallon blev det. Det kändes bra liksom.

Kaustiksoda

Rubriken har inget med inlägget att göra men jag tyckte det matchade det föregående.

1. ställ in musikspelaren eller mp3:n på ”shuffle”
2. tryck framåt efter varje fråga
3. använd låttiteln som svar till varje fråga om ditt liv (även om den inte verkar logisk)
FUSKA INTE!!!

• kommer det att ordna sig? Lady - Regina Spektor (Lady sings the blues so well, as if she means it, as if it's hell down here...)

• hur mår du idag? Dom kommer kliva på dig igen - Håkan Hellström (Dom skulle kliva på mig, dom skulle kliva på mig igen...)

• hur ser dina vänner på dig? Somewhere Else - Asha Ali (Look at the state of this place, look at the dishes piled up, it's a mess on the floor, between the wind and the door...)

• kommer du att gifta dig? Jedi - Melpo Mene (I am not afraid if she's a Jedi too, oh I don't belive in anything. Sorry if I am low but where did my days go, oh I wish I could belive in this...)

• vilken är din bästa väns signaturmelodi? Fredmans Epistel 72 - Ramsby & Hederos (Glimmande nymf, glittrande öga...)

• vilken är ditt livs historia? Overdosing With You - Billie the Vision and the Dancers (I've been trying to kill the pain by watching make-belive people's fake disasters...)

• hur var det i gymnasiet? Hurricane Gilbert - Håkan Hellström (I mitten av en Hurricane, en dag till...)

• hur kan du komma framåt i livet? Fallen - Kristofer Åström (Don't really wanna know what happened after you left through the door...)

• vad är det bästa med dina vänner? While You're On Your Way - Asha Ali (Just another night makes no difference as long as there's another night to make right what you made wrong...)

• hur kommer kvällen att bli? Conjure Me - Kristofer Åström (I kept coming home only to see how lonely could be...)

• hur kommer helgen att bli? The Loneliness Is Gone - Anna Ternheim (It's a new thing I have for you. I'm alone but the loneliness is gone...)

• vilken sång beskriver dig bäst? En bärs med Nefertite - Stefan Sundström (Jag ville jag vore ett sandkorn i öknens oändliga hav. [...] Trist varar länge men underbart är kort...)

• hur kan man beskriva dina mor- eller farföräldrar? Kom hem nu - Lars Winnerbäck (Från åkrarnas jord och strändernas brus, kom hem nu...)

• hur går det med ditt liv? Love On My Mind - Sophie Zelmani (So many years has just become a long long time...)

• vilken låt kommer att spelas på din begravning? Vad spelar det för roll - Hanna Hallgren (Hahaha, Hanna jag tror du just fick ett gig!) (Vad spelar det för roll om jag faller ner och dör...)

• hur ser omvärlden på dig? Give It To Me - Miss Li (Yes, what I want is you...)

• kommer du få ett lyckligt liv? Andy Warhol - David Bowie (I'd like to be a gallery, put you all inside my show...)

• vad tycker dina vänner om dig på riktigt? Känslig - Di Leva (För du är känslig som en fjärilsvinge, flyg hem till drömmen igen...)

• finns det någon som är tänd på dig i hemlighet? Down By The Water - PJ Harvey (That blue eyed girl she said 'no more'...)

• hur kan du göra dig själv lycklig? My Love - Billie the Vision... (Nothing is gonna be alright but thank you anyway...)

• vad ska du göra med ditt liv? Cool Water - På den Gyldene Freden - Cornelis Vreeswijk (Det som ska göras ska göras riktigt. Det som ska göras ska göras snarast. Gå dit ljuset syns vara klarast...)

• kommer du någonsin att få barn? How It Feels - Sophie Zelmani (I haven't thought about it darling, how it really feels...)

Jamen vilken tur att man är en sån jävla gladskit!

Partysoda

På Konsum i Bagis hittade jag och Henke en läsk som hette Partysoda. Coops egen såklart. Vad kan en sådan liten goding innehålla för frukt tro? Vänder på flaskan och läser innehållsförteckningen. "Arom" står det. Fint, den tar vi. Mange piffade till den med lite frusna hallon och rosa sugrör och vips blev det värsta findrinken.

Har alltså varit i Estocholmo igen. Joinade Pitelena och Henke men drog på stan för mig själv medan dom kollade lite hipp inredning. Sen tog vi tricken (som Sundström skulle ha sagt) mot Bagis och lite tacopaj och vin och sånt. Fint.

Jag har ingen frukost hemma. Det känns dekadent. Eller salami och hårdbröd finns det, så det räknas väl. Och te utan mjölk. Rätt schyst frukost om man tänker efter. Det är ju ändå söndag efter alkoholintag och jag är student och under trettio.

Det är fest i huset så det luktar ciggrök i min lägenhet. Det har förmodligen rökts utanför porten hela kvällen, med porten öppen. Mmmm.

Jag är törstig. Önskar jag hade haft lite partysoda.

Hästjazz

Jag sitter här i min randiga gubbpyjamas och ett par randiga tjocksockar och lyssnar på lite country. Eller "konntry" som min farfar sa. Det är förresten farfars pyjamas jag har på mig. Han fick den i 90-årspresent för ett år sedan men dog en och en halv vecka senare så den är inte direkt utsliten. Sockarna är förresten dom som syns på presentationsbilden här bredvid.

För några veckor sedan fick jag en låt med en mycket skön titel av en gammal vän. Did I shave my legs for this? hette den. Kan man annat än älska en låt med den titeln? Det är ju inte utan att man ställt sig frågor i den stilen nångång. Mina gubbpyjamasben är förövrigt obehagligt stubbiga.

Efter Deana Carters låt, som får mig att tänka på en gammal SNL-sketch med Seinfeld-Elaine, avnjuter jag lite Dolly innan det är dags att sova.

Guldfisk

Mitt närminne har tagit någon form av semester tror jag. Alldeles för mycket slöande i de regionerna. Det var något jag skulle skriva här också men jag har glömt vad.

Måndag

I don't like Mondays. Eller varför inte den här ? Kanske bättre än originalet egentligen. Mer att lyssna på en dag som denna: Monday, Monday, Manic Monday, Blue Monday, Monday, Monday, Monday, Monday Morning 1, Monday Morning 2, New Moon On Monday, Stormy Monday Blues, Lonely Monday Morning, Bank Holiday Monday.

Och på vissa arbetsplatser kan det vara såhär en måndag.

Ika

Ur alla sena 70-talisters och främst tidiga 80-talisters barndomstrauman (samt YouTube) har jag nu grävt fram det kanske mest bisarra svenska barnprogrammet någonsin - Ika i rutan. Jo, jag vet vad som gjordes på 70-talet, men ändå. Då var hon rätt läskig och långdragen, nu är hon faktiskt rätt skön. Men jag ska börja med att ge er en liten dos.

Vill inte!

Jag vill inte vara vaken nu! Hela min kroppp skriker neeeeeej. Somnade fyra. Det här går inte.

Höst på min planet

En kväll för tio år sedan satt jag på golvet i mitt rum och pluggade. Vad jag pluggade kommer jag inte ihåg men kanske var det franska eller tyska. Kanske var det samhällskunskap. Det spelar ingen roll vad det var. Det som spelar roll är att jag samtidigt lyssnade på radio. P3 live letade sig ut ur högtalarna. P3 live och en kille med en gitarr och ett vackert efternamn. Jag tänkte att den där killen har något speciellt och att honom måste jag kolla upp. På den tiden gick man i regel till skivaffären för att kolla upp en artist. Vilket jag gjorde. Jag fingrade på hans då nysläppta andraalbum och funderade på om en del av det 640 kronor stora studiebidraget kunde få finansiera ett inköp. Jag var lite mer restriktiv i mina skivköp på den tiden så skivan stod kvar där i butiken och det dröjde 1½ år och till nästa album innan jag gjorde slag i saken. Men det var då, för ganska exakt tio år sedan jag gjorde upptäckten. Just precis nu ljuder en av de låtarna jag kom ihåg, Höst på min planet, ur samma högtalare som för tio år sedan, även om det nu är ett annat rum i en annan stad.

Flera år, album och konserter senare har Lars Winnerbäck precis släppt sitt nya album Daugava. Jag har så många lasserelaterade anekdoter och minnen att jag skulle kunna fylla den här bloggen med dem varje dag ganska länge men jag ska förskona er. Tror jag. Daugava ska jag nog skriva några rader om nån dag när jag har tid och lust.

Persiennerna dras ner,
det mörknar och jag ber:
Låt mig bli din melankoliska vemodskavaljer.
En nattlig promenad,
i en höstmörk stad;
jag kan inte önska mig nåt mer

(Lars Winnerbäck, Höst på min planet, Rusningstrafik, 1997)

Svart blogg

Min blogg börjar bli en svart blogg, som Pluras, haha. Svart till färgen har den varit hela tiden, svart till innehållet periodvis. Det var längesedan den var något annat nu tror jag. Ge mig ett jobb, en färdig uppsats och någon att krama så kanske det blir ändring.

Midnight talker

Jag är inte bara nattuggla, jag är en pratkvarn också. Jag pratar så sanslöst mycket. Bland mycket annat har jag fått höra att jag är överkommunikativ och då blev jag skitsur. Inte så att jag inte känner folk som snackar mycket, jag känner till och med en och annan som nästan pratar mer. Men betydligt oftare än så händer det att folk kommenterar att jag pratar mycket, blir trötta eller helt enkelt säger åt mig att lägga av. Att ha lite ågren dagen efter över saker som sagts händer väl folk i allmänhet, men jag känner så ibland även när jag varit nykter. Inte så att jag inte kan hålla käften om saker det inte bör snackas om men jag snackar somsagt mycket och allt är inte nödvändigt att säga. Som onykter kan jag också blir jävligt frispråkig, öppenhjärtig och bre på med sarkasmen och raljerandet. Ibland behöver det dock inte handla om vad som sagts utan bara om att det sagts så jävla mycket, att käften går. Jag är ett kontrollfreak också som inte gillar att blotta strupen, vilket jag ändå gör emellanåt och det ger mig också ångest.

Jag pratar mycket och det är en stor del av mig så varför ska jag ändra på mig? Jag är så jävla less på att det är fel att både vara dödstrött på morgonen och att vara pratig. Det är jobbigt med folk som inte säger något, och det är jobbigt med folk som pratar tyst för då hör jag verkligen inte vad dom säger. Det är jobbigt med folk som skriker också även om jag kan vara rätt högljudd själv. Ibland är det bara så jävla skönt med folk som pratar mycket och som dessutom pratar på samma sätt som en själv. Det är så skönt med någon som pratar fort, som pratar mycket och som kanske upprepar sig och inte alltid hittar den röda tråden eller kommer till poängen. Med någon som kan flyta ut i värsta bisaken och sen kanske inte hittar tillbaka. Det kan vara skitirriterande också men om samtalet är intressant så gör det liksom inget, inte när man är på samma nivå. Med nån som får mig att garva och som lika nördigt diskuterar musik och sånt. Som samtidigt lyssnar på mig. Jag gillar inte folk som inte lyssnar och jag gillar inte när folk inte hör av sig.

Även dom jag känner som snackar allra mest kan be mig lägga av eller bli märkbart störda av mitt snack. Det finns tidpunkter och situationer då jag är tyst också, tro't eller ej, men jag är en snackig person för helvete! Det är jag och jag är less på att emellanåt behöva må dåligt över det. Och jag är just precis nu mest sur över att jag varit för öppenhjärtig och släppt lite kontroll i onödan. Jag tror jag försökte placera lite egenskaper hos någon, egenskaper som inte riktigt fanns där. På ett sätt men samtidigt inte. Det påminde mig om något jag saknar. Det var lite likt men ändå inte så nu är jag småsur. På mig själv, på livet och tillvaron i allmänhet. Fuck you livjävel.

Nu ska jag dricka ett glas vatten, kolla ett youtubeklipp, slå på tvn, borsta gaddarna och dra täcket över huvudet. Imorgon har jag föreläsning på stadsplanering och jag kunde inte bry mig mindre om bokjäveln som är sjukt tråkig (enligt alla som läst den, jag har bestämt mig för att det är tillräcklig ansträngning att ha lyckats låna den på bibblan).

Fit for fight

Kanske inte just idag, och definitivt inte imorgon, men snart så! Jag och min träningspolare har inte rört på fläsket, jag menar spännt musklerna, på sisådär ett halvår. Eller hade. I fredags köpte vi träningskort och idag gav vi järnet på ett spinningpass, så nu jävlar!

Tingsek

Kära vänner, Tingsek på onsdag?

Gomorron

Det är nu dom säger gomorron på radion, vid fyra. Men jag lyssnar inte på radio. Tidningen kommer inte så tidigt nu heller och det är mörkt ute. Mindre ångest av att vara vaken den här tiden då. Jag kan inte sova och jag är hungrig. Och så är jag pank också. Snart i alla fall. Snart pank. Och inte bara sådär som-man-säger-pank, utan noll kronor tillgångar, trehundratusennånting studieskulder. Sov så gott.

Livet

I slutänden har man bara sig själv, och jag hatar det. Jag är less på mig själv. Och jag är less på att vara så jävla förstående åt höger och vänster. Less på så mycket. Less på saker jag i princip inte kan göra något åt. Jag orkar inte. Och jag förstår mig inte på människor ibland. Emellanåt försöker jag så himla mycket men det tar sån energi att fundera och vara sådär förstående att jag undrar om jag inte ska sluta med det. Han har så mycket nu, hon jobbar hela tiden, hon har en dålig dag, hon bryr sig ju egentligen, han tänker bara inte på det, jag är tjatig... Fan heller! Jag orkar inte vara förstående och jag tänker sluta ursäkta både andra och mig själv. Hädanefter tänker jag antingen hålla käften eller konfrontera. Och jag tänker vara sur, ledsen och besviken när jag känner för det. Här bestämmer jag.

Sentimentalitetsattack

Jag sneglar på de röda skorna i hallen. Mina skor. Jag minns när dom dansade på Kägelbanan en kväll i september 2002. Jag minns att jag nästan blev trampad på fötterna, av en liten kvinna med stor röst. Jag minns konserten innan och den förväntansfulla stämningen. Luften i den lilla lokalen gick nästan att skära med kniv. Fyra helt nya låtar fick vi höra har jag för mig. Jag minns att jag tyckte dom var så bra, att dom kändes i magen. Det talade jag sedan om för en smålullig upphovsman. Det var efter det det dansades. Till Nationalteatern och till Ani. Jag minns det varma höstmörkret efteråt. Minns exakt vad jag hade på mig. Tiden där ikring. Året som hade varit. Jag togs tillbaks dit av musik jag inte lyssnat på på länge. Mitt gamla korridorsrum och ett 22-årigt jag. Så himla längesen.

Sa jag att jag fick en sentimentalitetsattack nyss? Något tog mig tillbaka till våren och en ljummen lätt känsla. Till vind i håret och pirr i magen. Till gnag i magen och grubbel i huvudet. Till öl, skratt och musik. Till att prata så mycket att det snurrar i huvudet. Saknad. Något tog mig vidare till dom där röda skorna, via en solig höst för två år sedan. En höst med ny utbildning och nya saker. Vidgade vyer, början och slut.

Livet är lite märkligt ibland, som nån sa en annan kväll nån annanstans. En kväll jag aldrig någonsin kommer att glömma.

Jaja, jag förvarnade redan i rubriken!

Nattugglan

Igårkväll var jag skittrött när jag kom hem efter att ha träffat mamma och kusin vitamin i Stockholm. Klockan fyra dansade jag ändå runt här hemma i pyjamasbrallor till R.E.M. med tandborsten i högsta hugg. Påmindes om varför jag älskar vissa låtar så, eller åtminstone om att jag älskar dom så. Efter två kom jag in i någon andra andning och när jag väl hade lagt mig hade jag lite svårt att somna.

När jag såg Håkan i lördags började hela konserten med att R.E.M.s Nightswimming spelades samtidigt som en tjusig videoprojektion visades på backdropen precis innan Håkan och bandet kom in på scenen. Det var lite som att någon knuffade till mig. Och det var bara början.

Lyssna, se och njut.

Recension

DN om Håkan.

Håkan

Detta spanade jag in tidigare ikväll. Eller igår då om man ska vara petig. Finfin konsert! Jag var ute i fruktansvärt god tid av både mer planerade och mer oplanerade orsaker. Ensam var jag också till en början och hann med att både frysa lite och förbanna mänskligheten både i allmänhet och i synnerhet. Sällskap anlände, superbra konsert följde. Tonåringar så långt ögat kunde nå, varav rätt många rätt jobbiga. Sen köpte jag en korv och så gick vi mot stan och tog tåget hem. Fjärde gången på några månader som jag varit på Djurgården på konsert. Tre gånger Grönan (Tyrol, Lilla scenen och Stora scenen) och en gång Cirkus. Nu lär det nog dröja ett tag innan jag sätter foten där igen tror jag.

Ska gå och dra täcket över huvudet nu. Det är det enda rätta.

Mörkare & kallare

Och värre lär det väl bli...

Träsmak i arslet. Vinslatt i kalendern. Kaffe på skrivbordet. Vilka böcker ska jag sälja? Jag borde cykla med kläder till Myrorna. Fan vad dammigt det är här! Just det, kläderna jag skulle stryka. Hur länge har dammsugaren stått här? Håller utslagen i ansiktet på att sprida sig och bli värre än någonsin? Plantera om blommorna, just ja. Imorrn måste jag kopiera intygen och utdragen! Snart kommer jag att vara helt jävla black. Borde jag klippa mig snart? Fan, uppsatsdeadline om 1½ vecka... Snart kommer det vara för kallt för att jag ska komma mig för att putsa fönstren. Jag borde ringa facket. Försäkringarna borde jag ta mig en titt på. Intervju på torsdag ja. Kommer jag lyckas få nåt jobb? Frysfacket i kylen, det håller inte... Vad är det för fel på folk som bara snackar och lovar, och knappt ens det längre? Träsmaken ja... Borde gå och lägga mig. Fan klockan är snart halv tre. Var är nu papprena jag måste kopiera? När har Studerandeexpeditionen öppet egentligen? Hm, kommer jag in dit jag ska ha föreläsning klockan sex? Vad behöver jag ha med mig nu om jag ska vara borta hela eftermiddagen och kvällen? Kanske borde jag köpa ett block. Fast jag hoppas ju lite att jag slipper plugga. Kursen i november verkar ju fruktansvärt intressant dock, den vill jag verkligen läsa! Jag är hungrig. Just ja, jag skulle leta reda på den där musiken också. Sortera lite! Maila, är det någon jag glömt att maila? Telefonen här hemma...displayen dör nog snart helt. Måste köpa ny. IKEA, jag måste åka till IKEA. Handla för vilka pengar då förresten? Förvaringslådor, måste ha förvaringslådor. Ordna mitt liv ju. Sortera, slänga, sortera, byta plats, ordna.

Och så fortsätter det... Och ni undrar varför jag är vaken på nätterna.

Better be

"Friends forever oh no another girl will change your mind in less than half a summer. [...] She better be someone special."

Hon var bra ikväll med, såklart! Skön promenad ut, lagom kväll. Kan själv. Kallt och mörkt var det. Texterna gick rakt in. Distet också, jag hade glömt öronpropparna. Funkade rätt bra ändå. French love och My Secret rockade som fan somvanligt. Hon låg ner på rygg med den fina röda gitarren. Troubled mind som allra sista extranummer. Underbart. Jag fick trevligt sällskap på min promenad tillbaka till stan och tåget hem.

Mörkt & kallt

Den här veckan har det svängt. Det kröp sig på under förra helgen. Jättevarmt i fredags, varmt men något annat i luften i lördags och i söndags var den där...hösten. Sen har det bara eskalerat. Visst, en del sol och ganska varmt vissa dagar men den där känslan är ändå där. De kalla vindarna också. Idag kände jag höstlukten. Det är fascinerande hur snabbt det kan gå. Hösten kan ju vara fin och så och vi vet ju alla åt vilket håll det går...

Jag planerar konserter jag inte har råd med, eller knappt ens sällskap till. Kontona är snart helt tomma och inget jobb i sikte. En höst kan börja bättre...

Jag vill bort, nån annanstans. Känslan brukar infinna sig mer frekvent den här tiden på året. Så har det varit i många många år. Nåt odefinierat annat. Nåt större och lite bättre. Lite grönare. Men livet är ju här och nu och allt sånt klyschigt.

Imorrn åker jag till Stockholm för att gå på konsert. Inget sällskap får jag men istället för att sitta hemma och vara sur över det så tänker jag åka. Sedan ser jag framför mig att jag ska gå en sväng på stan och sedan ska jag promenera ut till Djurgården med musik i öronen. Sen ska jag se konserten och njuta, innan jag beger mig hemåt i mörkret. En artist jag sett massor av gånger, senast alldeles nyligen. Det kan tyckas lite psykat, men ingen lär knappast bli förvånad. Jag försöker skita i vilket och se till att min kväll blir bra. Men först har jag sjukt mycket tråkiga saker att fixa på dan, så jag borde lägga mig nu. Tyvärr funkar det inte riktigt att bara fly in i böcker, skivor, konserter, gitarrsträngar och ensamma promenader. Jag har fortfarande inget jobb, inga pengar och ingen färdig uppsats. För att nämna några saker.

Gonatt

Klipper med ögonen och tänker att kanske somnar jag direkt om jag lägger mig nu. Det vore fint. Jag lyssnar på Marit. Forever doesn't live here anymore... Förut idag gick jag en promenad med Lilla M. Jag frös om armarna. Senare på kvällen blev det ett par öl med Em. Vi både förbannade och lovordade. Sen gick vi hem. Det var lite kallt då med. Hösten är helt klart på intåg nu, eller den är rentav här. Nu har mina kuddar det lite ensamt utan mig så jag ska joina dom nu. Imorrn ska jag fika med Reva. Ja hon har ju ett riktigt namn också. Och ett gårdsnamn från Dalarna till och med. Det är det inte alla som har! Gonatt!

Helvete

Helvete vad bra hon var ikväll igen, Anna Ternheim! Ooooh. Katalin och Anna är en mycket mycket bra kombination. Nu infinner sig liksom en viss tomhet.

Jag är bra

Jag är bra. Det kanske till och med är mycket möjligt att jag är bäst. Lite i alla fall. Efter en hel del pillande är hälften av gitarrsträngarna på plats. Jag är mycket nöjd! Jag är stolt över mig själv! Det ser till och med rätt fint ut. Bara diskantsträngarna kvar nu. Lite annat pyssel med dom men det ska väl gå det med.

Dessutom ringde jag till ett ställe jag sökt jobb på för att kolla läget. Sånt är skitjobbigt att ta itu med men jag fick lite ångest (mer än vanligt alltså) idag när jag läste att det finns 15% färre tjänster inom mitt område nu jämfört med för ett år sedan. Kvinnan jag pratade med ställde lite frågor och bad mig återkomma om en vecka ungefär så fick vi se då. Hoppas hoppas... Vi pratar fortfarande bara timvik, men sådan är världen. (Hjälp, var det där allra sista ett Ranelid-citat? Jag hör det med hans röst. Brrr...)

Tyvärr är det svårt att säga detta utan att få Lill Lindfors version av Deidres samba i huvudet men faktum kvarstår: jag är bra!

Fulfärg

Jag köpte strängar idag. Kollade lite på ett capo också men nöjde mig med strängarna. Gick därifrån och kände mig belåten. När jag för ett tag sedan skulle plocka upp dom och börja proceduren med att stränga på dom så ser jag till min stora fasa att strängarna är svarta och guldfärgade! Finns det ens?! Mässing på bassträngarna och svart på diskantsträngarna. Så jävla fult! Vad tänkte snubben i affären när han gav mig dom? Nu är jag ju utan gitarr ikväll och måste tillbaka till affären imorgon... Irritation.

Aaaaaaa

Faaan! Jag har spelat av en sträng på min gitarr. Eller nja, jag spelade och tre timmar senare hör jag "frrrrrr...boing!". A-strängen har pajat. Visste ju att strängarna sjöng lite på sista versen så att säga, men hade tänkt skjuta upp bytet lite. Nu måste jag ner på stan och fixa strängar imorgon. Jag är ju inne i en gitarrspelande period, goddamnit! Jag hatar pillgöra men ska prova efter devisen "kan själv!" först och om (när) jag går bet får jag väl så lov att kalla in expertisen... Suck.

Lakrits

Allt är inte alltid vad det verkar här i livet...

Trönninge, Halmstad
En flicka ~5 kommer fram med en halv skogssnigel.
Flickan: Mamma, jag hittade lakrits i skogen.
(tjuvlyssnat.nu)

Music like mercy

Hittills i år:
Laleh, Debaser Medis
Ane Brun & DMF String Quintet + Wendy McNeill, Rival
Regina Spektor, Chinateatern
Tomas Andersson Wij + gäster, Rival
Lisa Ekdahl, Katalin
Tomas Andersson Wij, Katalin
Marit Bergman, Tyrol
Patti Smith, Cirkus
Marit Bergman, Timbuktu m.fl., Gatufesten
Anna Ternheim, Ramsby & Hederos, Anna & Idde, The Ark m.fl., Storsjöyran
Britta Persson m.fl., Parksnäckan

Planerat:
Anna Ternheim, Katalin
Lars Winnerbäck, Fyrishov

Funderar på:
Anna Ternheim, Grönan
Håkan Hellström, Grönan
Tingsek, Katalin
Lars Demian, Katalin
Miss Li, Katalin
Lars Winnerbäck, Annexet
Rufus Wainwright, Cirkus

Och när ni läser den där sista kategorin så tycker jag mig nog höra utrop i stil med "Åh vad bra, det där vill jag också gå på!". Visst hör jag det va?

Skönt

Det är sent, väldigt sent, och jag borde sova. Som så många nätter förut har jag ingen lust att gå och lägga mig. Just denna natt är jag faktiskt rätt trött däremot, så jag ska snart krypa ner i min sköna säng. Annars trivs jag rätt bra just precis nu. Inte jättebra och jag ska inte känna efter alltför mycket, men det är ganska skönt. Skönt att sitta här i min färgglada klänning på min köksstol vid skrivbordet och lyssna på Sundström. Köksstolen därför att skrivbordsstolen drog sin definitivt sista suck igårnatt. Jag lägger upp benen på datorn, lutar huvudet bakåt mot ryggstödet, blundar och lyssnar på Steffes stämma som sjunger om Färingsö. Det är nog dags att gå och lägga sig i alla fall. Jag har en massage som väntar imorgon.

Melankoli

Okej det kanske inte var den rubrik jag tänkt mig egentligen. Det skulle jag kunna döpa 75% av alla mina inlägg till i och för sig. Idag tänkte jag döpa det till något Stefan Sundström precis sjöng i mina högtalare. "... och allt medan livet går iland i andra hamnar". Men det lät dramatiskt och framförallt var det lite för långt för min smak. Kort och koncist gillar jag. Eller hur var det nu? Lyssnar i alla fall på En bärs med Nefertite.

Satt och funderade innan på vad jag skulle ha velat pyssla med helst och egentligen. Om. OM jag hade haft lite mer talang och hade ansträngt mig lite mer när jag var yngre. Om jag hade fattat det då. Pluggat hade jag kunnat göra för mitt höga nöjes skull. Sen hade jag kunnat pyssla på musik på ett eller annat sätt. Inte för att det är nån dans på rosor (ha ha). Och inte för att det spelar någon somhelst roll när det är femton år för sent och man suger.

När jag var kring 12-13 ville jag hålla på med teater. Jag gjorde nåra försök men blev varse ganska snabbt att jag var tämligen värdelös. Teatergruppen som var det mer seriösa försöket dog tämligen omgående av och det var ju bra för cellolektionerna som den krockade med. Jag sög på att spela cello också och la av efter ytterligare något år. Då var jag less på det mesiga låtutbud vår lärare presenterade för oss, och jag var less på att inte orka ta hem den gröna pärmen med noterna ur skåpet. Minns att jag fick beröm en gång på slutet, för att jag verkligen tränat. Det hade jag inte, jag hade bara råkat tycka att låten var rätt lätt och dessutom rolig att spela.

Tidigare i sommar städade jag lite lådor i mitt gamla skrivbord hemma hos föräldrarna. Jag hittade en bit stråkharts. Jag brukade älska den lukten som blev när man gned stråken mot hartset. Enbart av nostalgiskäl, och för att jag varit en jävel på att samla på mig skrot, fanns en liten orange bit kvar i lådan. Jag visade den för brorsan och sa "Åh, du vet du vad det här är?!" Det visste han. Den luktade inte så mycket längre. Nästan inget alls faktiskt. Lite nöjd satt jag ändå och pillade på den tills den for ur näven och landade på vardagsrumsgolvet och gick i tusen bitar. Såklart! Muttrande gick jag och slängde resterna i soporna.

Jag spelade faktiskt piano en gång i sommar också. Den enda låt jag kan spela utan att bli arg. Fast oftast öppnar jag inte ens locket till det ostämda pianot. Jag brukar bara damma det lite, ta bort tidningshögen som letat sig dit (min far tenderar att se pianot, och många andra ställen, som avstjälpningsplatser) och klappa lite på locket. Pianot ger mig lite dåligt samvete så jag försöker i alla fall att vara lite snäll med det ibland.

Min gitarr borde få lite snällhet också. Den börjar se ledsen ut igen efter att ha börjat vant sig vid uppmärksamhet. Jag borde spela lite på den. Jag borde köpa nya strängar också, men det verkar lite pilligt att byta och jag har dåligt tålamod. Inte har jag riktigt lust att fråga nån om hjälp heller. Inte nu. Så det får nog vara ett tag.

Om jag skulle återgå till det jag borde göra kanske? Vilket är att söka jobb och sånt pyssel som jag är så jävla less på. Eller så blir det en promenad. Ja det blir det.

Mörkt

Mörkt.
Fuktigt.
Varmt.
Mörkt.
I just wanna be, wanna be gone...

Kondens på min iPod.

Bikini kill

Så fick min blekfeta kropp dra på sig bikinin en gång till i år i alla fall! Första gången jag har badat i den här stan faktiskt. Och jag vet faktiskt inte när jag sist badade i en sjö istället för i havet. Det var nog fem år sedan när jag åkte från Yran, men det var nog kanske en tjärn egentligen. Skitsamma, det var skönt med ett dopp idag! Trevligt att surra lite också. Det är alltid trevligt att surra. Nu ska jag åka vidare till Pite-L. och surra mera, över ett glas vin eller tre.

Själsligt

Rom (som i kubansk rom, inte som i staden även om den säkert också är fin), trevligt sällskap och tropisk värme är bra för själen. Träffade några gamla kursare igår. Hela gänget dök upp. Började med lite mat och öl på uteservering. Fortsatte med rom i mörkret vid åkanten med reggaefestival i bakgrunden. Det sistnämnda borde man göra oftare och längre stunder åt gången. Bara en och annan pissmyra störde.

Idag är det ingen tropisk värme. Jag stryker kläder och lyssnar på Led Zeppelin. Bland annat. Det börjar bli dags att fixa lite mat.

Försöker tänka positivt. Det går ganska bra ganska ofta, men inte hela tiden. Försöker att inte älta men en del behöver processas lite och förberedas. Men snart ska jag vara färdig med det här hoppas jag. Då slipper ni lyssna, ni som har tålamod när någon dragit ur proppen.

Gammal kärlek...

Inatt lyssnar jag på Lasse. Det var inte meningen, det bara blev så. Igårnatt sjöng Anna Stadling Nu är jag ung för mig. Det var inte heller meningen, det bara blev så. Jag har visst lite svårt för att gå och lägga mig. Dels värmen, dels massa annat. Jag försöker se saker och ting positivt nu, och rätt ofta lyckas jag ganska långa stunder. Det känns lovande, och jag hoppas att det inte bara är en släng av självbedrägeri. Det ordnar sig, det blir bra. På ett annat sätt, men bra. Kanske bättre egentligen.


"se dig om är det nånting du vill ha
är det nåt du har sagt eller nåt du aldrig sa
ska du rättas in i leden eller söka strid
vad ska du ge vad ska du ta
hur bidar du din tid"

(LW - Se dig om)


"letar mönster i gatan
ibland så ser jag nåt system
ibland ser jag vart jag skulle
ibland så ser jag bara sten"

(LW - Lång dag)

Don't Let Him Waste Your Time

You can stay all night if you want to
You can hang out with all of his friends
You can go and meet his mother and father
Better make sure that's where it ends

'cause baby there's just one thing that you've gotta know

Let him read your palm and guess your sign
Let him take you home and treat you fine
But baby
Don't let him waste your time
Don't let him waste your time

'cause the years flash by in an instant
And you wonder what he's waiting for
Then some skinny bitch walks by in some hot pants
And he's running out the door

So remember that one thing you've gotta know

Let him read your palm and guess your sign
Let him take you home and treat you so fine
But baby
Don't let him waste your time
Don't let him waste your time

You ain't getting no younger
And you've got nothing to show
So tell him that it's now or never
And then
Go go go go go

He can have his space
He can take his time
He can kiss you where the sun don't shine
Oh baby
Don't let him waste your time
Don't let him waste your time

- Jarvis Cocker

Depp

Johnny Depp makes me happy.
Lite i alla fall.

I slutänden

I slutänden har man bara sig själv och roligare än så blir det inte, hur trist det än låter.

Bitterfittan fick hybris

Det känns som ett utslag av hybris. Egentligen var det nog mer en önskan av att slippa min gråa vardag och spinna vidare på något som kanske knappt fanns. Det blir så lätt att hoppas då. Jag tänker inte ta på mig all skuld själv, men det är ju jag som har en tung känsla i bröstet och det är ju bara jag själv som kan skydda mig från den.

Jag ska vara sådär klyschig nu och säga att vad skulle jag göra utan mina vänner? Men det är ju sant. Ni som lyssnar, uppmuntrar, skäller lite, tar emot mig när jag faller, skrapar upp resterna, får mig att skratta, bekräftar och allt det där andra. Ni som står ut och som får mig att stå ut. Ältkontot är stort! som någon sa förra året i ett annat sammanhang.

Jag snubblade över ett citat alldeles nyss:
If you have to ask for something more than once or twice it wasn't yours in the first place.
- Madonna

Jag vet inte om hon har rätt, men jag borde nog ha lyssnat lite mer på Madonna den här våren. Men skam den som ger sig...

Egentligen är jag ju värsta kapet, hehe. Men vad hjälper det mig just nu?

Tillbaka på Gå

Det går inte bra för mitt lag. Det är bara att konstatera. Vem fan trodde jag att jag var där ett tag, va? Trodde jag att mitt lag skulle nå lite framgångar eller? Med tanke på att jag varken är bra på lagsport eller relationer borde jag insett faktum. Taktiken måste kanske läggas om lite. Subtil är ju inte bra, men inte superpå heller...speciellt inte om man inte känner för det. Det kanske är målen jag siktar på det är fel på?

Jag är tillbaka på Gå igen. Eller det har jag väl varit ett tag, om jag någonsin rört mig därifrån. Men nu är det fucking övertydligt. Same procedure as last year! Typ på dagen as last year.

Fucking kronisk åkomma är det det här. Så jävla tjatigt!

Men det finns några skillnader och en av dem är att jag vägrar att återuppleva förra årets backlash. Helvete heller att jag tänker kräla varesig på golvet eller i stoftet!

Det är dags att vakna nu, dags att vakna och lukta på kaffet.

Jämtland revisited

Östersund tur och retur avklarat. Very nice indeed! Inget regn på lördagkväll, massa bra musik, trevligt sällskap, sovplats inomhus, fikabesök och faktiskt mest skoj att köra massa bil.

Veckans fan-också: Att jag inte kom mig för att se Anna Stadling spela i Spikarö kapell i torsdags.

Veckans bästa: När Ternheim körde No Subtle Men (inkl. försnacket), när Ramsby & Hederos körde Du min vän och när Anna & Idde körde Rusningstrafik. Ja, och så festivalsällskapet såklart!

Men nu är klyktattarna* hemma igen!

Skriver mer om det hela senare. Kanske.


* För er som inte vet är det surjämtarnas benämning på invånarna i Västernorrland (Y-län).

Obs!

Måste bara tillägga att det är vindstilla, kvällssol, tjugo grader varmt och att smultronen smakar bra.

Snart så

Bara en dag kvar på Posten nu. Kanske för alltid? Känns lite märkligt. Men med tanke på hur bra mitt jobbsökande går *host* så är det väl inte otänkbart att jag kommer att behöva tampas med blålådor, C5:or, reklambuntar, klump och annat skit igen. Det är dock fortfarande skönt att fem veckors sommarjobb är till ända.

Jag sitter här och dricker en vansinnigt söt pulvercappucino. Fick nåra gratisprov för nån vecka sen. Sitter här i min nya svarta kjol. Var in till stan en sväng i eftermiddags och köpte bland annat den och ett par coola örhängen. Sedan köpte jag med mig sushi hem. Det var nästan så att jag dreglade i bilen i väntan på att få sätta tänderna i allt det smarriga. Gott var det, men inte Ayakos-klass (vilket väl var väntat).

Ska spela gitarr nu, och pyssla lite. Tvättar mina jobbsandaler i tvättmaskinen precis och det ska bli intressant att se om det är nåt kvar av dom för mig att jobba i imorgon eller om jag ska slänga dom innan jobbet istället för efter. Sista jobbdagen alltså. Både skönt och läskigt. Läskigt för att framtiden liksom börjar då. Uppsatsskrivandet måste avslutas t.ex. Men på lördag är det Yran som gäller och det ska bli jävligt skoj! Ser framemot en skön roadtrip då jag tänker sjunga i bilen nåra timmar (precis som på jobbet med andra ord haha) och sen bra konserter och trevligt sällskap. Det behöver jag verkligen!

Ser så framemot att se Anna Ternheim (nähä?) och ser det som en uppvärmning för Katalin-spelningen, hehe.

Nu är slisket i koppen (min nya favoritkopp: en brun höganäsmugg utan öra, som det varit Apotekets senap i) slut och gitarren väntar.

Dagens djur

Dagens djur på turen blir den röda katten på Snäckvägen som låg och slaggade på ett staket, alldeles bakom brevlådan. Den brydde sig inte nämnvärt när jag släppte i posten och sen grejade lite med en "klump" som också skulle i. Till slut reste den sig lite, tittade på mig och buffade mot lådan. Jag snackade lite med den och kliade den bakom örat. Sen var jag tyvärr tvungen att dra vidare eftersom det stod en man ute vid grannlådan och väntade på posten.

Dagens bubblare: Ekorren på Farkostvägen.

Yran

Jamen det ser ut att bli en one-woman-roadtrip till Östersund och sen en three-women-roadtrip hem. Jag kör upp, joinar H & M, ser massa bra grejer som Miss Li, Anna Ternheim, The Ark, The Pipettes och Nina Ramsby & Martin Hederos, sover i tält (ej festivalcampingen) och sen joinar brudarna mig i bilen på hemvägen. Förhoppningsvis blir det en liten visit i Östersunds utkanter också. Sounds good to me!

Nu ska postis sova.

Film

Brorsan och jag har alltså avverkat lite film i helgen. Vi började med Almost Famous som jag sett flera gånger men som han inte hade sett. Jag hade tjatat i två veckor om att vi skulle se den. Tjenare kungen hade han inte heller sett, men jag hade sett den två gånger. Igår var det så brorsans tur att bestämma en film och då blev det Spinal Tap som jag faktiskt inte sett. Jag anar ett visst tema...

Idag känner jag också en viss längtan efter att träna. Jovisst! Sisådär 4½ månad sedan jag sist besökte ett gym har jag två dagar irad fått för mig att göra lite situps och armhävningar. Armarna klarar sig men magen alltså... Det är lite skönt med träningsvärk faktiskt. Jag hoppas den håller i sig, den här känslan av att vilja träna rejält. Om jag gillade att jogga skulle jag nog bege mig ut, men jag hatar det. Så jag får väl försöka komma iväg på fler promenader, och om andan faller på kanske jag hänger mig lite åt mitt gamla hopprep. Det sista tror jag nog inte riktigt på själv ens en gång.

Snyggt

Jag såg värsta snygga paret vid bankomaten idag när jag svischade in på parkeringen efter turen. Båda var helt svartklädda, hade svart hår och hela armarna tatuerade. Dom var liksom bara så snygga! Med sig hade dom ett barn i rosa tröja. Det var inte lika coolt kanske, men ändå rätt skönt. Att dom var föräldrar, och ändå som folk...eller inte.

Långpromenad

Tog en promenad för någon timme sedan. Regina Spektor i öronen och solen i ögonen. Jag gick norrut, mot min gamla lågstadieskola, och försökte låta bli att tänka på att det är dags att köra samma sträcka imorgon med massa reklam. Vek sedan upp vid kyrkan och tog en sväng på kyrkogården. "Nya" kyrkogården som inte varit ny sedan jag gick på fritids, men den är ju fortfarande den nyaste så. Hörde det krafsa till i en tall och tittade uppåt. Fick syn på en ekorre som samtidigt fick syn på mig. Vi tittade på varandra en lång stund innan han vände bort huvudet. Det luktade tjära från klockstapeln. När jag sedan fortsatte på rakan över skogen mot Smedsgården [smessgårn] såg jag en till ekorre, men denna gång utsträckt i vägrenen och stendöd.

Traskade vidare och det var verkligen knappt en kotte ute. Inte ens fåren. Såg några hästar och ett par bilar åkte förbi i alla fall. Sneddade ner mot "meken" och Nedergård men vek av mot ridskolan. Funderade över rötter och fötter. Plockade nåra små hallon. Gick lite längre än jag först tänkt, ända mot vattentornet, för att få blicka ut över utsikten som är en av höjdpunkterna under mina jobbdagar. Man ser inte bara sundet utan ännu längre, Sundsvallsfjärden och ända till Njurunda och Nolbykullen. Visserligen ser man stans största industrier också men det hör till och utsikten är storslagen. Traskade förbi "konstnärns" (det har inte bott någon konstnär där på rätt många år nu men ateljén är ju kvar) och sedan huset där den gamla tanten låg död förra sommaren. Utsikten började försvinna och Regina hade sjungit klart om Uh-merica. Sedan var jag nere på stora vägen igen och bilarna svischade förbi. Tidigare i veckan låg det en överkörd ekorre här. Såg en levande den dagen med. Jag hoppades så att dom inte var kompisar.

A New England

De senaste dagarnas hangup.

I saw two shooting stars last night
I wished on them but they were only satellites
Is it wrong to wish on space hardware
I wish, I wish, I wish you'd care

I don't want to change the world
I'm not looking for a new England
I'm just looking for another girl

(Billy Bragg - A New England)

Jag höjde volymen och sjöng med i postbilen i torsdags när jag hörde den på radion. Folk kollade, men vad bryr jag mig om det?

Koncentration

När man spelar, och sjunger, Hello Saferides The Quiz gäller det att ha styr på fingrarna och tungan rätt i mun! :)

Lördag

Idag har jag sovit och njutit av att jag får göra det. Sedan har jag träffat S. och fikat och snackat lite i solen. Vattnade lite på min gammelmormors grav på hemvägen och sedan har jag handlat käk, tvättat lite (tvättandet måste fylla nåt slags terapeutisk funktion för mig för fan vad jag tvättar haha), spelat lite gitarr och nu sitter jag här och lyssnar på Juliette & the Licks via Billy Braggs New England och Winnerbäcks Vinter över ån. Jag har inte jättemycket musik i den här datorn, hehe. Fast brorsan har ju desto mer så jag kanske skulle rota reda på lite Black Sabbath eller nåt.

Apropå 70-talsrock så såg jag en av mina favvofilmer igår - Almost Famous. Vet inte vad det är med den men jag älskar den. Ikväll blir det nog en annan favvo, nämligen Tjenare kungen. Den grät jag till på bio, eh. Det gjorde ingen annan och jag brukar extremt sällan gråta på bio.

På tal om musik behöver min gitarr strängas om. Vissa av strängarna börjar verkligen se risiga ut. Det blir ett projekt när jag är åter i mitt eget hem. Det och att köpa ett nytt och bättre capo.

Bortskänkes

Hej mina vänner och andra som jag känner. Är det någon som är sugen på en bikini i stl 38? Det ligger ett gammalt men oanvänt så kallat "reafynd" i min garderob här till ingen nytta. Tyckte den var så fin när jag köpte den men som det kan bli när man handlar på rea så blev det ju inte mycket till fynd i slutänden eftersom den var för liten. Det var ju nåra år sedan det här, idag tittar jag inte ens på den storleken hehe, men vi snackar väl det här millenniet i alla fall.

Den är vit med röda blommor och lite rosa på. Blommor utan att vara gullig. Lite trekantsvariant på bhn fast sådär så trekanterna sitter fast och inte far runt som dom vill på ett snöre. Trosorna är av vanlig modell men kanske rätt lågt skurna fram.

Nå? Annars åker den med lite gamla t-shirtar och annat skrot till en hjälporganisation (som har en secondhandaffär alltså, bikinin ska inte till "barnen i Afrika").

Maaaaat

Jag är hungrig! Ska snart bli lite bullköttar här. Med potatis, sås och lingonsylt. Det var inte direkt igår jag åt det. Har skickat brorsan på affärn. Affärn... Det blir lite fler såna ändelser ('n) på ord än vanligt har jag märkt. Det var nåt jag tänkte på förut idag men vad det var för ord det har jag glömt. Tror inte jag säger "hunn" istället för hund/hunden än i alla fall, haha. Det har jag väl inte direkt gjort tidigare heller så. Hehe, kanske var det "blon" jag tänkte på? Blon som sipprade ur min tå häromdan, haha.

Sex arbetsdagar kvar nu om allt går som planerat. Riktigt trött är jag nu. Den där första postkoman har övergått i en mer konstant och rejäl trötthet. Man är mer uthållig än förr men samtidigt mer riktigt trött.

Jag känner mig lite rastlös också. Jag vill hitta på nåt kul snart men det verkar inte riktigt vara någon som vill leka med mig. Nu ska jag leka lite med min gitarr.

Happy Feet?

Nja, riktigt glad är inte högerfoten än. Igår eftermiddag kunde jag verkligen knappt gå på den och jag var verkligen inte glad över det hela. Sånt som vila, linda, smörja, värktablett och bil till jobbet istället för promenad har dock gjort sitt till. Det gick över förväntan att jobba idag. Imorse hasade jag dock runt så försiktigt det gick och för att inte ta ett steg i onödan släppte jag en "blålåda" lite väl oförsiktigt och den landade med ena hörnet på en av mina tår. Aaaj! Så sen hade jag både bandage och plåster på samma fot ett tag, haha.

Idag blev jag upplyst av en kund om att man minnsan inte får åka förbi postlådor bara för att det står en bil parkerad framför. "Så får man inte göra!" Det får man visst det. Jag blir hårdare och hårdare för varje säsong, om nåt blockerar lådan så får folk skylla sig själva eftersom det är deras skyldighet att ha lådan tillgänglig. Lyckas man göra illa sig under det extra besväret (typ halka på vintern och bryta foten) blir det inte så kul heller. Jag gör undantag ibland, beroende på vad det är för post och om det är en engångsföreteelse/nåt kunden inte kunnat rå för. Så "Flytta din jävla bil om du vill ha nån post!" hade jag lust att säga, istället försökte jag förklara hur det låg till och gav honom namnet på min chef. Det var inte på någon av mina ordinarie gator och jag fick känslan av att den här mannen hade försökt förr. Och oh så rätt jag hade. Inget uppseendeväckande detta. Konstigare saker har man råkat ut för, ännu konstigare har man hört. Man blir luttrad. Trevligare idag var alla söta barn som hämtade post och/eller tittade när jag åkte förbi.

+
Foten bättre
Söta barn
Fina katter
Pop nonstop på P3
Ingen reklam
Relativt lite post (inkl. lite "klump")

-
Psyko-gubbe
Skällschäfern som hatar mig (eller postbilen)

Stukad

Min fot gör ont. Klev snett i en trappa på turen idag och stukade foten. Lite skrubbsår på knät också men det är ingen fara. Foten gör dock riktigt ont nu efter promenaden hem. Reklam och fyra extra gator idag också. Nu är jag trött! Funderar på att åka till stranden och lägga mig och sova men det kom massa fula moln och min fot gör ju ont så jag kanske bara ska halta ut på balkongen?

Måndagsjävel!

Vill inte

Jag vill ha semester, jag vill inte jobba!

Imorrn är det reklam också men jag ska försöka fokusera på att resten av veckan är reklamfri. Så himla skönt.

Gonatt!

Sommar & sol

Idag har det varit en solig och oväntat varm dag, jättevarm närmare bestämt. Mycket skönt! Efter några dagar helt solo har brorsan återvänt från Västkusten, Norge och konserter. Päronen har dragit till Kroatien på MC. Efter en vecka av jobb är det äntligen helg. Stökar runt lite här hemma nu. Tvättar, kollar på gamla foton, slösurfar, ska spela lite gitarr, filosoferar lite...

Tidigare idag träffade jag värsta snyggingen! Ago Thor heter han och är drygt åtta månader. Jag har bara träffat honom en gång tidigare och då var han ungefär en och en halv månad gammal. Då skrek, åt och bajsade han. Nu badade han i sin fina pool, stod och gick med lite assistans samt var väldigt intresserad av sladdar och snören. En mycket glad liten filur. Ja, jag träffade ju hans föräldrar också och fikade lite i solen.

Nu ska jag hänga lite tvätt. På återseende!

Sett på jobbet

Naturist. Check!
Hund med cykelhjälm. Check!
Man springandes med stor brevlåda under armen. Check!

Dinar

När jag var liten gillade jag stenar och innan jag kunde säga "stenar" sa jag "dinar". "Oooh, titta dinar!" ska jag visst ha sagt. Det borde ha varit kring samma tidsperiod som jag stampade på myrorna på vår uteplats och sa "Döda, döda, döda!". Vill minnas att jag också skjutsade de små mosade myrliken på flaket till trehjulingen vid nåt tillfälle. Vad stensamlingar anbelangar så höll det i sig länge och jag kan fortfarande hitta "fina stenar" och snäckskal i mina gamla skrivbordslådor när jag rensar. Alla fina stenar är dock inte så jävla fina...

Idag har jag dock varit och letat stenar av modell lite större tillsammans med mamma och pappa. Vi hade bestämt oss för att åka till byn där pappa växte upp (och där delar av min släkt huserat i en himla massa hundra år) och ner till Ljungan för att plocka lite fina runda stenar att lägga kring planteringen på farmor och farfars grav. Som en kant liksom. Vi åkte till stället där farfar under många år var med och drog not. We're talking fiska, framförallt lax, med not. Där plockade vi på oss några kilo sten, jag plockade lite blommor (Mamma: "Har du plockat nå' orkidéer? Jag: "Eh, det hoppas jag inte...jag trodde det var ogräs." Vi kom fram till att det nog var nån sketen strandväxt bara.) Sen åkte vi vidare mot kyrkogården och satte lite nya blommor och la dit stenarna. Jättefint blev det!

När vi ändå var i de tagen åkte vi vidare till min gammelmormors grav för att sätta en ny blomma även där. Hon fick dock inga stenar, även om vi hade nåra över. Det behövs inte där och det skulle ju liksom blivit fel. Fel älv till och med.

Nu ligger det en lite mindre sten kvar i mammas bil, på golvet nedanför där jag satt. Glömde... Plockade den på en gång vi klev ur bilen och hade sen lite svårt att slita mig från den. Nästan som när vi var på bilsemester när jag var liten och pappa fick tömma bilen på sten när vi kom hem!

If no one wants to party...

...I will party on my own.

Började kvällen med middag med min Sandravän. Fajitas och en öl la sig fint i magen. Jag gick sedan vidare och löste in mig på Gatufesten. Såg Marit Bergman som hade en oförtjänt liten publik. Det kan ju delvis haft med vädret att göra, kvällen innan hade det inte varit jätteroligt. Konserten var bra även om Tyrol såklart var svårslaget. Det började regna igen och jag träffade på två bekanta som jag småpratade med. Den ena tog plats under mitt paraply och snackade vidare och den andra gav mig en puss på kinden och erbjöd mig en halväten lakritsrem innan de tog skydd för regnet i ett öltält.

Efter Marit gick jag en sväng runt området för att checka läget och såg i ena ögonvrån hur Jerry Williams drog igång på torget. Begav mig snabbt därifrån och ställde mig under tak vid en annan scen och inväntade Asha Ali. Såg några låtar och hon var väldigt bra. Regnet hade gett med sig men trots det var det kanske bara en 25 pers som tittade. De som stod längst fram rockade för betydligt fler dock och Asha blev alldeles rörd.

Pinnade vidare ner mot ån för att se Timbuktu & Damn. Massa folk stod redan och gungade med Timbuk och hans polare. Som mest var dom tolv pers på scenen. Jag hade aldrig sett honom live förut så det var verkligen kul och jag var mycket nöjd även om jag missade början. Till de utklingande tonerna av Det brinner i Paris igen ("- Är det nån som känner till ett band som heter Helt Off?") gick jag mot torget för festens kanske mesta lågvattenmärke - Highway Stars. Betraktade Ljudteknikern som soundcheckade och skämdes samtidigt lite över att stå där som om jag väntade på 70-talsperukerna. Gömde mig under mitt paraply. Tittade på publiken som faktiskt började strömma till. Giget var tack och lov bara en timme, jag hade inte blivit förvånad om det hade varit längre. Ett dimmigt duggregn låg över torget och gjorde att konfettin smetade sig fast på mitt paraply. Jag stod på behörigt avstånd från den tätaste publikklungan, som i vissa stunder i mångt och mycket liknade en djurpark. Var det här samma stad som nyss visade upp sina fina sidor med Timbuktu? Ja, samma stad men förmodligen inte alls samma människor. Samtidigt får jag ju konstatera att det hade kunnat vara mycket mycket värre. Det mesta såg faktiskt städat ut och folk hade ju kul, så varför ska jag döma eller gnälla? 70-talsdisco är inte så illa heller, och om jag inte tittade på dom som framförde det så gick det ju att uthärda.

När spektaklet var slut kollade jag på klockan och konstaterade att det var en timme kvar tills nästa nattbuss och jag hade ju tänkt vara lite social också. Ställde mig och tittade på ett coverband ett tag. Dom är ganska bra och mina päron känner dom. Ena stunden var paraplyet uppe, andra stunden tyckte jag det gick bra utan. Jag var helt blöt i håret men ändå rätt nöjd med att regnet inte varit värre under kvällen, jag hade ju befarat konstant spöregn. För att få nåt att göra och för att jag var sugen på nåt så gick jag och köpte mig lite wokad älg i pitabröd. Tänkte för en stund köpa thaimat men den kön var mycket längre. Inget fel på älgkött men anrättningen var lite trist faktiskt, och det var lite pyssligt att äta det sista samtidigt som jag höll i paraplyet. Kollade lite mer på coverbandet och gick nån vända runt torget. Träffade sen han som jobbat klart och fick skjuts hem, vilket var väldigt välkommet. Jag slapp åka nattbuss med pöbeln och hann dessutom vara lite social.

Nu har ni fått blogg att läsa så ni klarar er. Lite kompensation för det fattiga skrivandet på sistone kanske man skulle kunna säga. Jag har mer att skriva men för att det inte ska bli så sanslöst långt, och för att inte blanda äpplen med päron, så gör jag ett till inlägg...

Regn hos mig

Ja, nu är det väl inte bara hos mig det regnar direkt men här har vi varit förskonade från ovädret som härjar söderut. Vi har haft några dagar med strålande sol och tjugofem grader varmt. Idag har det varit mest mulet men liksom helt okej. Tills det blev kväll och jag skjutsade in brorsan till stan, då började det regna och sen har det hållt i sig. Imorrn tänkte jag bege mig in på stan och se lite konserter och vädret beräknas vara lika vidrigt då. Men jag är tjurig och jag hade bestämt mig, så utan sällskap men med regnjacka kommer jag att bege mig in imorgon för att se framförallt Marit Bergman och Timbuktu. Eftersom någon jag känner kommer till stan och jobbar lite måste jag nog stanna kvar och se det kanske kassaste och mest ointressanta bandet av alla också, men men...då är jag väl redan kall, blöt och trött så vad gör en timme till? Det skulle ju vara kvällssol vid Norra scenen när jag skulle stå där och njuta av Marits och Timbuktus musik. Det skulle vara varmt och jag skulle ha min nya och hittills oanvända tunika ju! Nowadays går jag ju mest i mörkblå jävligt läckra brevbärarkläder. Jaja, jag får väl avlägga rapport om hur kvällen gick. Var det nån som sa att svenskar snackar mycket väder? Hehe. Holländare är likadana har jag hört. Men det är väl inte så konstigt att jag beklagar mig över regnet (och bristen på sällskap), jag blir så grinig när jag blir blöt om fötterna.

Gonatt!

Tröttis

Jag är en trött postis som nu avverkat en vecka av fem, eller fem dar av tjugofem. Ska skriva något snart, måste bara vila lite först...

The point of no return

Om femton timmar är det dags att sätta fötterna i sandalerna och knalla iväg. Undrar hur många timmars sömn jag kommer ha lyckats skrapa ihop då. Inatt somnade jag fyra. Imorgon måste jag kliva upp strax efter sex. Jag har redan hunnit drömma den obligatoriska jobbångestdrömmen, att jag kommer åt helvete för sent till jobbet. Sådär sent så att arbetsdagen är slut. I verkligheten har jag nog aldrig varit senare än typ sju minuter. Peppar, peppar... Åh vad jag hoppas att jag får vara ledig nästa sommar!

I övrigt är jag lite rastlös. Kan ju bero på jobbandet och så, men också på att det tar nåra dar att acklimatisera sig tror jag. Och för att jag inte riktigt vet var jag ska göra av mig själv rent allmänt.

Idag läste jag förresten i ST att stockholmarna har noll koll på det landskap där jag är född och uppvuxen. Dom visste oftast inte ens om det låg norrut eller söderut och ibland inte ens om det var ett landskap eller om det låg i Sverige. Ganska oberoende av ålder var det också. Ignoranta jävlar...

Nu ska jag gå och hänga tvätt.

Pingviner

Jag hade tänkt blogga lite nu, kanske, men så sa brorsan att vi ska se på pingviner nu så jag får nog skjuta upp bloggandet ett tag till. Happy Feet. Och jag är godissugen. Helst på sega sura saker men om jag vittjar skåpen kan jag nog hitta lite mörk choklad. Hosta har jag fått också. Noo good.

Recension

Här kan man läsa om hur det var.

Cool coolare coolast

Patti var så jävla bra! Jag har haft ett så stort leende på läpparna att jag blivit helt trött i kinderna. Nu borde jag sovit för två timmar sedan så jag nöjer mig med att plita ner en länk till lite bilder. Kanske inte dom bästa bilderna men garanterat bättre än vad jag skulle ha åstadkommit med min kamera därifrån jag stod. Missförstå mig rätt, vi stod jättebra till verkligen. Men ja, ni fattar.

Sovdags

Det börjar bli sovdags nu. Och det är mindre än ett dygn kvar till Patti Smith. Oooh!

Tex-ass

Jag läste nyss en artikel om sexleksaker och flygplanssäkerhet. Jag snubblade över den och den var rätt intresant och kul. Framförallt fastnade mina ögon på en mening alldeles i slutet av den relativt långa artikeln av dos and don'ts.

"In Texas, they won't look kindly at a suitcase full of vibrators (possessing more than three is currently illegal in that state)."

What?! Man lär sig nåt nytt varje dag. Att dom där jänkarna långtifrån alltid är riktigt riktiga visste jag ju redan i och för sig, men ändåååå.

Gravel

Idag, alltså den 13:e, är det exakt fyra år sedan jag såg Ani DiFranco på Vega i Köpenhamn. Fyra år sedan hon spelade Gravel och ljuset slocknade och poff var hon bara borta. En fredagen den trettonde faktiskt. Jag hoppas verkligen inte att det blir four more years (läses lite schwarzeneggerskt sådär) till nästa gång. Jag tror inte att det blir det.

Dagen till ära ska jag posta setlistan:

Shy
Your Next Bold Move
Tiptoe -> Cradle and All
Marrow
Phase
You Each Time
Names and Dates and Times
Independence Day
Bubble
Bliss Like This
Animal
Evolve
Serpentine
Gravel

Ani på Vega 13 juni 2003

Svalt

Det känns nästan lite kallt idag. Jag saknar faktiskt hettan. Och jag är stressad och frustrerad över uppsats, över att jag snart åker norrut, över att jag ska jobba, över jobb jag söker men inte hör nåt av samt att jag inte vet om kvällens planer är några planer.

Jag borde sätta mig och plugga.

Varmt och kallt

Ett sanslöst varmt Tyrol och en kall öl satt sådär utomordentligt fint. Det spelade ingen roll att ölen var halvtrist och att den serverades i plastmugg. Den var kall och enormt god då och där. Sedan satt vi där, Hanna, Maja och jag, på balkongen. Vi satt så bra att vi blev sittande där större delen av konserten. Under de sista låtarna gick vi ner på parketten och klappade med lite mera. Sjöng också. Fan, det är läskigt att sjunga i öronproppar men jag är ändå nöjd att jag hade propparna. Måste vara snäll(are) med mina öron.

Konserten var skön och med tanke på att vi inte betalade något alls för den så kändes det ännu bättre. Ofta är det bara så svårt att säga direkt efter en konsert vad man tyckte om den. Ofta kan jag känna mig lite nollställd och den måste sjunka in innan jag kan svara. Ibland är det för att jag är loj, ibland för att konserten varit ojämn och ibland för att jag är så överväldigad att jag nästan är tom. Ibland behöver jag se om en spelning för att slanten ska trilla ner. Igår var det nog mest lojhet. Men jag njöt där jag satt även om det är lätt att tankarna vandrar iväg när man sitter en bit bort och så. Fokus.

Efteråt gick vi en sväng på Grönan och köpte en god glass. Kollade in nya bergochdalbanan. Kan nog tänka mig att åka den nåndag. Den är nog läskigare än den ser ut. Sen hängde vi lite utanför ett tag. Vinkade av sällskapet vid färjan och satt mig och väntade på min skjuts. Satt på en bänk och filosoferade och lyssnade på två tjejer som käkade glass. Äntligen var min skjuts klar sedan. Värsta lyxen att få skjuts hem. Planen att åka hem istället för att sova i huvudstaden var att jag idag skulle plugga och få massa bra saker gjort. Det gick ju sådär... Fast nu ska jag ta och stryka lite faktiskt.

Idag har jag lyssnat på: Marit, Marit, Marit...och lite Britta Persson.

OCH och och, i augusti spelar Anna Ternheim på mitt favvoställe här i stan!

Marit

Ikväll blir det Marit Bergman, tjoho! Solen skiner från en klarblå himmel och luften är fortfarande het. Jag kan tänka mig sämre saker än att ta tåget mot Stockholm framåt kvällen. Jag behöver se lite vatten. Fyrisån är väldigt fin nu, men it doesn't do it for me riktigt. Att sitta vid åkanten och äta glass eller en lunchsallad är dock inte helt fel. Nu ska jag ta och sätta lite fart här. Kanske plugga en stund i solen innan det är dags att dra.

Folk och folk

Här är en intressant artikel om Linda Rosing och Carolina Gynning. Det är tydligt att det är skillnad på folk och folk. Det är inte så man blir förvånad när man läser men det gör det inte mindre intressant. Själv har jag alltid haft svårt att skilja på dom två kvinnorna eftersom jag för det första inte sett såpan de medverkade i och för det andra inte bryr mig så mycket. Jag tycker ni ska läsa artikeln i alla fall.

Sova?

Jag vill inte sova. Ögonen börjar kännas lite trötta, men jag vill inte. Massa chokladtårta i magen. Väldigt bra, speciellt med tanke på att jag inte riktigt hann äta middag idag. En flaska skumpa har också landat i magen. Den befinner sig fortfarande lite i huvudet och jag vill dansa till bra musik och skratta. Eller nåt annat trevligt. Men ingen är vaken. Varken på MSN eller någonstans. Tingsek i högtalarna och bara fåglarna som kraxar som galningar i parken.

Who am I kidding?

Några klipp på YouTube, ett telefonsamtal med en annan nattuggla och en av mina nya böcker ("bara en krönika till..."). Jag tror jag somnade vid halv fyra-fyra. Starkt jobbat!

An early night

Jag skulle kunna skriva om besvikelser och om känslan av att inte räcka till. Om orättvisor och hårt jobb. Om kampen och att stånga sig blodig. Om duktiga flickor.

Kanske skulle jag också kunna skriva om nya shorts eller om dillchips. Kanske om att träffa någon man inte träffat på ett år men som det känns som att man träffat rätt nyligen. Om att det var någon som badade i ån idag och att turister stannade och fotade.

Eller om mina nya böcker. Eller om filmerna jag såg igår.

Men jag är så himla trött att jag ska gå och sova istället. Och imorgon ska jag äta chokladtårta och dricka bubbel. Jo, faktiskt.