Bang and blame

En omfamning och ord jag inte alls ville höra. Ord jag hade väntat på. Det vände sig i magen och jag kände ilskan skölja över mig. Smack! Så skulle det ha låtit när handflatan mötte kinden. "Bra..." All den där kraften som fanns i kroppen kom inte ut genom handen. Andra handen. Den landade där den skulle men även den endast med halv kraft. Som att slå i vatten med en svepande rörelse. Knytnävarna slog. Det kändes inte bra men jag var tvungen. Dom slog men med den där konstiga känslan av vatten. Kramen hade känts mer verklig än slagen men det var bara en dröm och jag vaknade upp med känslan av att ha slagit någon på käften.

Bang and blame

Helg

Cykeln har blivit av med ett hjul. Jag har tappat ett nyinköpt fint örhänge. Dock inte samtidigt. Igår blev det "afterwork" med Hanna, Maja, Moll och en kompis till Maja. Hade tänkt mig nåra timmar. Åkte hem med sista tåget och stupade av utmattning när jag kom hem. Slog inte ens på datorn när jag kom hem. Det ni!

Idag har jag använt mina otränade muskler till att hjälpa Em och hennes F. att flytta. Nu är de tillbaka mer i mina delar av stan, det är kanon. Jag är rätt bra flytthjälp om jag får säga det själv.

Nu är det dags för sömn här igen. Imorrn är ambitionen att köpa ett cykelhjul.

Svåra beslut

Har just nu en överläggning med mig själv om huruvida jag ska duscha ikväll eller imorgon bitti. Jag orkar verkligen inte nu och jag har möjlighet att ta lite sovmorgon. Det vore skönt att vara färdigduschad nu men jag ooorkar inte. Alarmet stod på 5.30 imorse. Vi hade öppet hus igår så jag var hemma vid 22 igårkväll. Man blir trött då. Idag var jag hemma före sju nån gång.

Fick lön idag efter lite fixande. De hade missat att få in mig i systemet. Lönen han oväntat in under dagen dock. Så jag shoppade lite grejer på väg hem och känner mig rik tills imorgon då jag tänkte ta itu med att betala räkningar och skulder. Men skönt att få en ordentlig lön för första gången på mycket mycket länge.

Nu är det nog dags för sömn.

Upp till kamp!

Vissa dagar är en kamp, mot allt möjligt. Eller för allt möjligt. Mot rädslor och smärta, för ork och...glädje. Mot saknad, saknad av värme, kramar och allt det där andra. Av en hel människa. Tiden rullar på och jag sover för lite och jobbar mycket. Mestadels är det någon form av okej. Emellanåt är jag på bra humör. Konserten fick mig riktigt glad. Andra stunder handlar det om att andas. Regnet hjälper inte till särskilt mycket. Inte sömnbristen och de långa dagarna heller. Jag vill och behöver träna, för både orken och för att jag har en kropp jag inte trivs i trots att jag försöker. Jag hinner inte träna, orkar inte träna.

Tiden knuffar mig framåt, det går så fort att det virvlar. På andra sätt drar jag mig sakta framåt. Samtidigt är jag så himla rädd att jag ska ramla bakåt ner i ett mörkt hål. Det känns inte som att jag är på väg dit, jag borde inte vara på väg dit men man kan aldrig veta med sånadär hål och det gör mig rädd ibland. För tre år sedan hade jag nästan nått någon form av botten på det där hålet och jag är inte särskilt intresserad av ett återbesök. Jag tror inte det är någon risk, så dåligt mår jag inte, men...man vet ju aldrig. Det finns så mycket att vara rädd för och så mycket att sakna just nu. Att fokusera på det jag har räcker inte alltid.

Sömnen

Måste få tag på lite av den, sömnen, men jag kan meddela att jag sett Anna Ternheim i veckan. Det var fantastiskt! Sen har jag jobbat, jobbat, jooobbaaat. Försökt ge mig själv ett litet break trots att det inte funnits tid till nåt alls egentligen. I måndags träffade jag Limpan och det var fint, precis vad jag behövde. Det och en snorig bäbis som blev glad att se mig.

Jag funderar på att återuppta mina födelsedagsplaner precis som de en gång såg ut och faktiskt göra det bästa av det.

Så, nu ska det sovas.

Grått

Idag avskyr jag det gråa och grubblar på livet.

Ordallergi #2

kvarg

Inte så jag inte klarar av det men det låter rätt äckligt, så pass äckligt att jag verkligen drar mig för att köpa Kesella med tanken att äta det som det är, trots att de lockar med efterrättssmaker.

Konsten att linda in

Idag reagerar jag mot att kvällspressen skriver att en 17-årig flicka "tvingades till gruppsex". Handlar det om tvång finns det ett alldeles utmärkt ord att använda. Det heter våldtäkt, i det här fallet gruppvåldtäkt, och inget annat.

Why, oh why?

Jag har åter igen börjat fundera på varför jag skriver här egentligen. Som alltid går det i perioder hur mycket jag skriver och vad jag skriver men just nu känns det faktiskt ganska menlöst. Det är trots allt mest jag själv som läser det.

Fel fel fel

Felläst på sistone:

"Mona håller tal till Stalin". Knappast... Mona Sahlin håller tal.
"El & klamydia". Eh nej, en gammal favoritfelläsning dök upp igen. Kylmedia ska det vara.
"Hundratals nördar på perrongerna." Nej, SL har inte anställt nördar (inte uttryckligen i alla fall), däremot värdar.

Ordallergi #1

entreprenörskap

näringsliv

fredagsmys

livspussel

fräsig

Vecka ett

Överlevde första veckan på jobbet men nu måste jag faktiskt sova.

Vilja & veta

mellan veta och vilja går vilsen och väntar på sans
och att se allting klart
men när stormen tar fart över frosten inatt
ropar sansen på värme i svavel och skratt

- Lars Winnerbäck, ur Inte för kärleks skull

Jag har börjat jobba idag och det var...jobbigt, men det gick bra. Mjukstart trots allt. Var hemma sjukt sent och är redan sliten. Efter en halv dag.

Klippte mig gjorde jag på förmiddagen och blev rätt nöjd. Jag blev ganska snygg.

Jag tänkte en positiv tanke förut, en liten försiktig en och vågade ta ett litet steg framåt. Detta för första gången på en vecka.

Sista dagen

Imorgon, eller idag, är det sista dagen innan jag börjar jobba. Jag misstänker södagsångesten från helvetet. Ikväll har jag tagit några öl med Hanna för att göra något åt den här kvällen. Det var fint. I övrigt känner jag mig fruktansvärt utanför ikväll och ska nu dra täcket över huvudet.