Våren

Igår slogs jag av att det kryllade av folk vid ån. Folk har plockat fram solbrillorna och alla vill äta glass! Vissa har blivit helt spattiga och ordnar grillfester trots att det är snorkallt ute. Jag menar, vi brukar faktiskt frysa i juni när vi grillar och nu är det kanske fyra grader på natten haha. Men det är ändå härligt! Det gäller att ta tillvara på det. Den här extrema vårvärmen kommer inte att vara jättelänge men det är helt underbart att den är här nu!

Själv lyssnar jag på Regina Spektors Soviet Kitsch och ska till att röja upp lite i mitt hem. Detta innan jag drar till Lilla M för lite vin, mat och kanske även lite Ani-dvd. Kanske får vi även sällskap av Em framåt kvällen. Hade hoppats på lite sällskap av Doktorand Limpan också, men har man deadline så har man. Då spelar det ingen roll att det är vår.

Efter slask och is och snö fanns plötsligt nåt att leva för,
när allt som vintern gömt sköt upp ur marken...

Denna dag

Igårnatt kom jag hem och kunde inte sova. Jag frös men när jag väl lagt mig var det för jobbigt att resa mig efter en filt eller ett par pyjamasbrallor. Fick väl upp värmen efter några timmar men fortsatte sova lika dåligt. Jag vaknade till hela tiden och vände och vred på mig. Vid sjusnåret var det någon som sågade utanför mitt fönster. I alla fall var det vad jag uppfattade det som. Varför liksom? I min dvala formulerade jag under natten ett blogginlägg som handlade om allt jag hade kunnat skriva om min höst och vinter, liksom ett indirekt inlägg om det mörka. Det får bli någon annan dag.

Var till tandläkaren sedan. Hade förberett mig på det värsta men det tog några ynka minuter. Gnissla lite på vaxpapper, slipa lite, knacka lite...varsågod och skölj! Jag hoppas det här hjälper nu då. Visst är jag tacksam att jag inte kom därifrån som ett vrak, men självklart är jag lite skeptisk. Skepticism är en bra grundhållning i det mesta, haha.

Jag såg TAW igår. Han var våldsamt bra såklart. Jag passade på att tala om för honom att Sanningen om dig är en av de vackraste låtar jag vet och att jag får lite svårt att andas när jag hör den. Jag tror han blev glad. Han såg glad ut i alla fall.

Men det var ju igår det (eller i förrgår om man ska vara petnoga). Ikväll så var jag och käkade på nation med Em. Hamburgertallrik och en öl. Finemang! Mätt blev jag också. Men inte mättare än att jag efter vårt glassprat på hemvägen tog en extra sväng förbi affären och köpte en daimstrut. En strut som nog legat i botten av frysdisken och både smultit och fryst igen, men den var rätt god i alla fall.

Tvättat har jag gjort idag också, men inte spelat gitarr som jag hade tänkt. Det får väl bli imorgon. Ska väl ha något att göra då också. Eh, ja alltså i pauserna från mitt uppsatsskrivande...

Sov gott alla söta! (Hm, jag funderade innan och kom fram till att jag var en liten hård kaka men fyllt med nåt så läskigt som smörkräm typ. Försökte komma på vad jag i så fall skulle ha varit för kaka innan smörkrämen men jag kom inte riktigt på det... Någonstans gick något snett i alla fall.)

Solen

Jag måste ju bara förtydliga att det är underbart att solen skiner! Även om allt inte är solklart i mitt huvud hela tiden, angående både det ena och det andra, så är det liksom ändå mest bra. Det känns mest bra i magen. I lördags bara slog det mig att jag var glad, riktigt glad. Inte för att jag inte varit glad något innan men precis just då var jag jätteglad och avslappnad. Solen sken och jag skulle iväg och träffa kompisar och var bara...glad. Eftersom jag blivit något av en mespropp i vissa hänseenden så blev jag så rörd av mig själv att jag fick tårar i ögonen. Är det inte vackert så säg? ;)

To be continued...

Min ilande tand kommer att bli en jävla följetong, en följetong som förmodligen bara jag är intresserad av. Det har gått tre veckor sedan nu så jag tog än en gång och ringde till tandläkaren imorse. Sköterskan som svarade upplyste mig om att det minsann kan ta flera månader eller kanske ett helt år innan det känns bra. Yrvaket och något sur över de olika beskeden tackade jag för mig och lade på. Sedan drog jag täcket över huvudet och somnade om. Jag sov länge och när jag väl vaknade låg jag i sängen ett tag och filosoferade över livet samt väntade på att min kropp skulle vara redo att kliva upp.

Efter ett snack med min mamma tog jag och ringde tandläkaren en gång till, nu lite irriterad över att de sagt så olika saker. Den här sköterskan var mycket förstående så nu har jag en tid på torsdag för gud vet vad.

Tog en promenad för att lämna tillbaka lite böcker. Var ute för sent så jag fick gå hem med böckerna igen. Men promenaden var skön. Lyssnade på TAW och såg både tussilago och en söt katt. Handlade också och åt en glass. Glassen var inte jättesmarrig men helt okej.

Underbart vårväder idag med. Det händer nya saker som är lite spännande men samtidigt dyker det förflutna upp. Det förflutna som aldrig riktigt sjunkit undan. Det rör till det lite.

Vår

Fick en värmechock idag när jag klev utanför dörren. Femton grader och i stort sett vindstilla. Underbart! Sedan jag flyttade till den här stan har jag ju cyklat året runt så det där vårtecknet med att ta fram cykeln ur garaget för den första åkturen finns liksom inte. Min cykel behövde dock lite kärlek och omtanke och det kändes riktigt vårigt att tvätta cykeln också. Skulle behövt en vattenslang men man tager vad man haver och cykeln blev rätt ren i alla fall. Och jag blev nöjd. När jag kom in hade jag fönstret öppet en lång stund och så ringde jag en vän jag inte pratat med på länge.

Imorgon ska jag upp skittidigt och ringa tandläkaren. Jag hoppas jag får lite sol på mig sedan, det kan jag behöva.

Zelmani

Jag har så sjukt mycket bra musik! Detta trots att det ibland känns som att det inte finns någonting att lyssna på. Men man måste liksom vara på rätt humör och i rätt stämning för att göra små återupptäckter. Ani behöver jag ju inte upptäcka igen men jag lyssnade mycket på henne för ett tag sen, och jävlar vilken styrka och energi hon ger mig ibland! I torsdags såg jag Lisa Ekdahl och laddade såklart upp med lite av hennes musik, framförallt hennes samlingsskiva. Vissa låtar är helt underbara, speciellt texterna.

Inatt kände jag ett stort behov av Sophie Zelmani. Laddade över Sing and Dance till iPoden och somnade med den i öronen. Det var bara det att jag blev så glad över att höra skivan att jag låg och liksom slog takten och diggade med foten, det är inte bra när man ska sova. Men skivan är så jävla bra!

Nu ska jag lyssna på blandskivan jag fick från Wien tidigare i veckan. Så mycket bra på den! Och så ska jag äta nåt. Sen blir det bio och eventuell gayfest. Och imorrn ska jag njuta av solen.

Revolt

Jag revolterar mot mitt dåliga samvete. Tenta om några dagar och jag vill verkligen inte. Vid ettsnåret låg jag i sängen och läste om inägor och utmarker, om skattebönder och fädbodvallar. Missförstå mig rätt, jag tycker det är skitintressant! På riktigt. Så länge det inte blir ett för ekonomiskt perspektiv, och det blir det inte riktigt. Jag orkar inte läsa. Jag tycker jag har koll, men koll räcker inte riktigt när det kommer till salstentor tyvärr.

Det är så lätt att locka mig ifrån mina böcker. Förra veckan skrev jag PM. Jag fikade, jag lät mig lockas av nybakta kanelbullar (vem skulle inte det?) och kvällen innan seminariet pysslade jag och drack rödvin. Sedan pratade jag i telefon. Efter det förberedde jag det sista. Jag kände mig lagom dekadent och faktiskt rätt nöjd också. Igår lät jag mig lockas av choklad- och hallonmuffins och snack i flera timmar. Jag kommer aldrig i säng heller. Värre än vanligt är det. Jag surfar, kollar på TV, snackar i telefon, chattar, äter... De senaste nätterna har jag kollat på en brittisk ungdomsserie om en 16-årig flata och hennes kompis Sugar. Den har legat här ett tag, och nångång måste jag ju se den, eller hur?

Idag har jag lyssnat på en skitbra blandskiva som jag fick skickat till mig från en bekant i Wien. Och så har jag beställt Ternheims nya EP Lovers Dream & More Music For Psychotic Lovers. Jag älskar den redan, bara för titeln och omslaget. Lovers Dream-duetten är vacker också och jag är så himla nyfiken på de nya låtarna. Dessvärre uteblev publikbiljetterna till TV-programmet där hon medverkar som spelas in imorgon. Annars hade jag ju haft ytterligare en perfekt flykt från mitt tentapluggande.

Torsdagens flykt är redan fixad. Först i form av uppsatshandledning (ny ångest) och sedan i form av konsert och lite sånt. Sedan är tentan 8.00 fredag morgon. Jag vill inte ha tenta, och jag vill inte ha den 8.00.

Jag gör alltså mitt bästa för att revoltera mot mitt dåliga samvete. Eller nej, jag gör inte ens mitt bästa...det händer mest av sig själv. Det bara blir. Och samvetet är tyvärr inte helt oberört.

Kan det inte bara bli vår igen också? Hallå, jag har faktiskt köpt en vårjacka!

Biljetter

Biljetter. Check!

Det blev inget TP i lördags, men väl andra spel. Det förklarades ord och det sjöngs och sånt. Rätt kul spel men man tröttnade efter ett tag. Inte som TP... ;) Trevligt sällskap, vin, drink, ost & kex och väldans god morotskaka satt inte helt fel. Igår försökte jag tentaplugga men det gick sådär... Tänkte ta nya tag idag. Men eftersom jag somnade så sent inatt (klarvaken och pigg vid halv fyra) så är det inte läge att ta itu med dagen riktigt än... Biljetterna är fixade så nu går jag och lägger mig en stund till faktiskt. Gäsp!

Self Evident

Jag och Ani har på sistone umgåtts mer än på mycket länge. Nu lyssnar jag på Self Evident från So Much Shouting, So Much Laughter och jag ryser. Jag ryser över hela kroppen. Från fotlederna till öronen är det knotter tror jag, och det pirrar i magen. Den är så jävla bra! Och hennes röst i den. Ojojoj... Ani, jag kommer ihåg varför jag blev förälskad i dig! Hon har givit mig så mycket energi de sista dagarna, the little folksinger. Tror det är dags för bootlegen från 2003-06-13 sedan när jag kommer hem. Nu ska jag iväg och krossa allt motstånd i TP och dricka vin. Okej, jag har hybris nu så det är ju tur att jag inte är någon våldsamt dålig förlorare.

Kärlek.

Coolast

Em. och jag ska ju se Patti. Och det kan mycket väl hända att det här skivomslaget är ett av de coolaste någonsin.

Yes

Sällskap. Check!

Patti!

Patti Smith kommer till Sverige i juni. Jag SKA se henne! Jag har missat möjligheter att se henne flera gånger så nu får det fan vara nog. Hon har band med sig också. Jag blev så glad att jag nästan började gråta. Det är ett datum jag kan också. Men...det vore ju jävligt trevligt med sällskap. Biljetterna släpps på måndag och jag tänker inte missa Patti så tills dess vill jag ha ett sällskap. Ska jobba lite på Em. till att börja med tror jag. 400 spänn är mycket, men för denna legend! Ni fattar inte vilken legend hon är...

Dessutom; utan denna kvinna hade inte bloggen hetat Dancing Barefoot.

Tandjävel

Det ilar när jag tuggar grejer med lite tuggmotstånd. Och då snackar vi inte kola utan typ mörkt bröd med frön i. Det har gått en vecka nu... Jag måste ringa och jag blir kallsvettig av att bara tänka på rotfyllning. :(

Google

Det kan vara bra att ta sig en titt då och då. I alla fall om man inte har världens vanligaste namn. De första träffarna på mitt namn är en modellsajt där en av mina namnar poserar i bikini. Sedan kommer ett par andra träffar om jobbrelaterade grejer i stil med bank, revision, bygg eller något sådant. Minnet är kort ibland. Först på femte plats är det jag som avses. En uppsats. Dock inte min! Däremot figurerar jag i tackordet till en väns uppsats. Har inte läst uppsatsen i sin helhet och därmed inte tacket, så det var kul! På sjätte plats kommer den enda träff som faktiskt handlar om mig, min C-uppsats. Den låg högre upp förut och förekom två gånger också. Hm, jaja. Bildgoogling genererar inte något. Förut fanns där målningar som modellnamnen gjort, och den sidan brukade också toppa den vanliga googlingen. De var från en konstskola i min gamla hemstad så det är säkert nån som trott att det var mina, hehe. Nu verkar de ha försvunnit i alla fall.

Mer skitmusik

Skona mig! Jag läste precis att Gessle ska släppa nytt album snart och såklart även köra en turné. Ja jag vet, jag behöver varken lyssna eller titta och det finns saker som låter värre. Men ingen annan verkar ha förmågan att åstadkomma sommarplågor på det där väldigt...plågande sättet. Nu kommer vi utsättas för livshotande överdoser av Gessles hjärta och smärta. Get prepared!

Melodifestival (igen)

Så hade man förberett sig för en kväll med skitmusik. Skitmusik och The Ark. Jag gillade i och för sig även Sarah Dawn Finer för hon har en röst som inte är av denna värld. Typ. Skitmusik i trevligt sällskap och med chips visserligen, så jag såg framemot kvällen. Och så inleder Tomas Andersson Wij lite otippat men otroligt vackert hela tillställningen med sin version av Evighet. Han hade till och med glittrigt gitarrband kvällen till ära. Så vackert! Trots Gud, Jesus, Carola och allt. Så det inleddes med Tomas och avslutades med Ola...eh, jag menar The Ark. Finemang! Jag passade på att lovorda Ola Salo ordentligt också. Han förtjänar varje ord, men sen är det extra roligt när jag inte riktigt får något medhåll. M. höll dock med mig lite i alla fall. H. passade på att skicka vad jag förmodar var ett väldigt sarkastiskt sms till mig. Fullträff, så jag skrattade högt. Det innehöll bland annat ett "grrr". Inte så ofta jag får sms med några förföriska "grrr" alls så det var ganska trevligt. (Okej, nu behöver ni inte börja skicka såna bara för att vara snälla...så ni vet, det går bra ändå.)

Intressant också att den största skillnaden mellan juryns och tittarnas poäng nog fanns i fallet med den rosaglänsande lärarinnan. Vi började föra diskussioner kring om det här med demokrati och telefonröstning var så bra ändå. Mera jury, mer Christer Björkman!

Jag måste krypa till korset och erkänna att jag i ren och skär rädsla över idolmänniskorna faktiskt röstade. Jag veeeet....det är läskigt. Men det var ju för Ola! Och helst hade jag velat rösta på Tomas, eller på Kristian och Christers homoerotiska duett. Apropå den förresten... Det är väl fint att de kan skoja lite med heteronormen och sådär, och numera hör det väl till i festivalen också. För att smickra schlagerbögarna och för att kittla Svenssons nerver lite. Speciellt när det inte Christer Lindarw nått finalen liksom, eller ens Magnus Carlsson. Nu hade dom ju visserligen Salo och company då men ja...det återkommer jag till. Luuk har alltid pysslat med ganska tarvliga homoskämt, ända sedan Killing och Schyffert och allt det där. Varför är det just Ola han tjatar sig till en puss av? Och varför har han under hela karusellens gång ropat fåniga kärleksförklaringar eller i alla fall hintar till Björkman? Jag menar, hur förutsägbart får det bli? Vore det inte roligare om han ville pussa på Tommy Nilsson? Tommy hade behövt det, han fick inte ens några poäng. Inte en enda! Till och med Anna Book fick en poäng, och detta trots att hon sjöng falskt.

Mark och Jonas "chockade" ju genom att "gifta sig" med varandra och publiken i Globen för några år sedan. Ska det då vara mer chockande att Luuk vill pussa på Ola Salo? Är det för att han är hetero som det blir lite extra fnissigt? Eller ligger fnisset i att det aldrig blir riktigt farligt då? Ingen homolobby om det bara är Luuk som skojar. Han är ju sådär skönt ironisk också, ni vet den ironiska generationen. De är så nuför tiden, ungdomarna. Lite sådär folkhemskt som Robert Gustafsson som är med på ett hörn och låser in sig på toaletten. Jag menar herre gud är det någon som missat att Ola är bi? Var det inte typ sex år sedan de slog igenom? Aftonbladet verkar ha missat det i alla fall, eller så förbarmar de sig ur upplysningssynpunkt över de som missat. Det finns säkert någon gammal gubbe nångonstans som inte fattat. Rubriken förra veckan löd nämligen något i stil med "Ola Salo: Jag var kär i en kille." Mannen med palindromet (okej, också en uttjatad grej...men just nu när jag skrev det lät det som något slags åkomma) är bi. Vi ha vetat det i sisådär sex år. Och Aftonbladet gör en rubrik av att han sagt att han var kär i en kille när han var arton. Jag tror till och med att tanterna som läser Hänt Extra är mer up to date. Skjutjärnsjournalisten var säkert besviken över att inte få ut något om Salos kärleksliv av dags dato mer än att han har "partner". Jag kan riktigt se framför mig hur journalisten vrider sina händer och gnuggar sina små grå i funderingar över om karln ligger med en man eller en kvinna för närvarande.

Missförstå mig rätt, jag är inte av den åsikten att man inte ska prata om det bara för att det pratats om det förut. Men ändå...blir man inte lite trött? Verkade inte Ola lite trött när Luuk ville ha en puss och frågade om det tre gånger? Hörde han inte eller ville han inte höra? Jaja, jag bara spånar lite. Och jag skrattade överdrivet mycket åt duetten. Ändå kan jag inte låta bli att undra, varför detta tama tjatande (även om det behöver gnuggas in hos vissa)? Och kanske framförallt; varför bara dessa män överallt? Rätta mig om jag har fel, men har vi sett något kvinnligt sexuellt tvivelaktigt sedan Nina & Kim (Friendsbrudarna) var med? Och hade hon den hemska mörkhåriga ens gått ut med att hon var bi då eller kom det efteråt när karriären började dala? Och nej, Christer Lindarw räknas inte...

Förresten var det tur att inte lärarinnan vann. För det hade kunnat tänkas att några hade drabbats av högmod. En viss "grej" som vinner (monsterrock, etnoinslag, duo etc) brukar alltid generera en viss efterklang. Jag har hör talas om, av en säker källa, att en högstadielärare och en förskollärare började spåna på att ställa upp nästa år. Björkman var bara ett telefonsamtal bort. Vi, eh dom menar jag, kan också plinka lite gitarr och sjunga falskt. Men tur att hon inte gick och vann nu, för högmod går före fall har jag hört.

Men men, förra året skickade vi en homofob (hur hon än vrider och vänder på det är det ett faktum) och i år skickar vi ett glammigt band med bisexuell frontfigur som predikat tolerans. Den förstnämnda känns dock mer schlagerbögig än de sistnämnda, vilket är lite skojigt. Hur somhelst så ser jag det som ett framsteg. Mindre trångsynt fundamentalism och mer öppensinnig kärlek. Det är bra det. Bättre musik också måste tilläggas. Isn't it all about the music anyway? Tyvärr alldeles för sällan i det här sammanhanget. Men nu var det en bra låt, en bra grupp och publik och jury var överens. Kanon.

Grattis The Ark!

(Och nu ska jag inte skrämma er mer genom att låta så engagerad. Sparar mig till maj när stora finalen går av stapeln. Kan trösta er med att vi tippade lite vi som tittade ihop, jag var sämst och lyckades bara tippa vinnaren rätt.)

Internationella kvinnodagen

Idag gör jag inte mycket för att uppmärksamma den. Ingen demonstration, inget föredrag, ingen konsert, ingen fest eller ens en middag med vin. Det blev liksom inte så. Men jag läste Maud Lindströms krönika på Aftonbladet, och det tycker jag att ni också kan göra.

Igår for jag till Stockholm på konsert igen. Började dagen med seg sovmorgon och sedan ett möte av typen energikrävande men lättande. Grejade sedan lite hemma innan jag begav mig till tåget. Såg Tomas Andersson Wij tillsammans med H. Han hade turnépremiär på Rival och vi hade skitbra platser. Sara Isaksson och Rebecka Törnqvist förbandade och kompade Tomas på en låt. Senare under konserten dök Bo Sundström upp som duettpartner på Mellanstora mellansvenska städer och Anna Ternheim sjöng Sanningen om dig till komp av Tomas. Sara och Tomas avslutade det hela med en väldigt avskalad version av Där får jag andas ut. Alla gäster var kanon, men att Anna dök upp (vilket jag hade spekulerat lite i om hon skulle göra) och sjöng den låt som nog är min absoluta favorit av Tomas, det small högt!

Var seg i starten imorse och hann inte göra det jag hade tänkt innan jag tog tåget hem. Väl hemma hann jag bara hem och hämta träningskläderna. Nu sitter jag här med blött hår, lyssnar på Tomas och ska käka lite. Sedan måste jag plugga.

Funderade lite på åttonde mars för ett år sedan och gick tillbaka och läste det jag skrivit i mars förra året. Det var i den vevan jag "offentliggjorde" bloggen för flera av mina vänner. På kvinnodagen åt jag middag med Limpan och Lilla M. Jag minns inte vad vi åt, men vi drack vin. Hm, jag undrar om det inte var lasagne faktiskt... Vegetarisk. Stressad var jag då i mars. Det var så mycket i huvudet, massa plugg till exempel. Det var vintrigt och jag längtade efter kramar. Jag minns att det var kallt, kallt när jag stod där och väntade på den som skulle ge mig dem. Sedan gjorde det inte så mycket att det var kallt ute. Jag var glad och varm ändå. Men någonstans där bland alla kramar gick något galet. Ett år. Tidsperspektivet gör att det svindlar.

Käftis

Tillslut blev jag bedövad nog, efter tre sprutor, för att det skulle gå att borra ur gamla lagningar och lägga i en ny. Som mest bedövad var jag nog när jag gått därifrån. Halva ansiktet och lite till liksom. Inte långt från Seinfeldavsnittet där Kramer blir tagen för utvecklingsstörd för att han varit hos tandläkaren och sluddrar och dreglar.

Nu hoppas jag att ilandet försvunnit helt, nästa steg är annars nämligen rotfyllning. Kan inte riktigt känna efter än eftersom hela käken är helt trött och spänd. Jag tycker nog att det är dags att införa presenter hos tandläkaren även för vuxna, speciellt med tanke på priset. Konstaterade att det är tur att jag inte har någon tandläkarskräck, eller "tandvårdsrädsla" som dom kallar det. Det var en tillräcklig pärs ändå idag...

Mera Regina

Här finns en recension som säger en del men inte allt. Här är en från en samarbetande tidning som ger full pott och formulerar sig lite annorlunda. Här finns bilder både från gårdagens spelning och från sommarens, kolla på de sistnämnda också. Här finns lite låtar och videor att lyssna och titta på. Trettio minuter från sommarens konsert kan du lyssna på här ett tag framöver.

Enjoy!

Even Steven

Har ni sett Seinfeldavsnittet där Jerry är Even Steven? Det känns lite så här idag tror jag, lite såna vibbar i alla fall.

Igår var jag på en helt fantastisk konsert! Regina Spektor var underbar. Se henne om ni får chansen. Hon sa att hon skulle komma tillbaka. Jag, som lyssnat in mig på Begin to Hope och Soviet Kitsch kände igen nästan alla låtar. Av de som återstod var åtminstone en ny. Jag tyckte sedan att det var synd att jag inte fick höra Us, men inatt blev jag lite osäker och tänkte att hon kanske kört den i alla fall. Hm. Samson körde hon i alla fall, otroligt vacker! Och Après Moi, Fidelity och Sailor Song också till exempel. Jag är lite dålig på att komma ihåg titlarna märker jag. Vissa låtar körde hon solo och andra med band. Vi slogs av hur hennes röst verkligen är ett instrument och hur förbannat musikalisk hon är. Som hon spelade och som hon sjöng! Coolt var det när hon spelade piano med vänsterhanden, slog takten med en trumpinne med högerhanden och sjöng samtidigt. Texterna är coola, även om man inte riktigt hängde med helt på alla. Hon pratade inte så mycket utan körde nästan i ett i ca 1, 20. Det kändes inte kort, även om jag trodde att hon kanske skulle komma ut och köra ett extranummer till efter de ordinarie (som i och för sig var rätt många).

Vad jag förstår har hon fått bra recensioner. Har inte hunnit med det själv så jag ska nog masa mig iväg mot någon sådan. Kastar in en länk sedan om jag hittar något bra.

Förbandet Only Son var helt okej. Lite enformigt ibland och inget jättespännande, men det kan kanske ta sig. Rätt rolig var han i alla fall.

Efteråt fick jag åka bil hem. Very nice.

Så varför Even Steven? Ja, först och främst står ju cykeln på stationen men det är väl inte så farligt. Jag var skittrött imorse och ville inte gå till skolan och ha datorövning men gjorde det i alla fall. Igår började det ila i en tand och jag ser något misstänkt så jag jobbar på en tandläkartid vilket visade sig vara lättare sagt än gjort. Det ilar när jag äter och dricker. Till exempel ilade det när jag åt världens äckligaste lunch idag! Linssoppa med pikant bismak. Bismaken påminde om askkopp kom jag fram till efter ett tag. Bränd soppa med andra ord. Ingen fröjd för ögat var den heller, tänk soppkök. Det enda som gick ner hyfsat, men som var jobbigt att tugga med min tand, var tre morotsbitar. Jag borde ha upplyst snubben som tog betalt om vilken dynga dom serverade. Hela sällskapet gnällde, och borden runtomkring också, men ingen verkar ha sagt något. Vi betalade vår tjuga och höll käften och hade överseende för det var nation. Dålig idé egentligen. Skulle ha tränat idag också men min partner in crime hade missat att boka passet trots idoga påminnelser. Sånt som händer, men ändåååå. Det brinner i knutarna med ett PM jag inte börjat på än också.

Men men, på onsdag är det konsert igen. Det ska bli skitkul! Och det ska nog gå bra att ta itu med det här PM:et. Tror jag. Och nu ska jag gå och hämta min cykel innan jag glömmer bort det. Skulle ha gjort det medan stan var öppen, men men. (Klockan är faktiskt över sju när jag skriver det här även om det är påbörjat tidigare...därav tiden under inlägget. Dvs: Stan har faktiskt öppet längre än till sex. ;)) Ska promenera iväg med Regina som sällskap. Finns så mycket bra grejer i så många av hennes låtar.

Basket

Sundsvall Dragons vann precis över Norrköping med 111-109. Hahaha! Det var två år sedan jag var på basket senast, så det var TV jag kollade på nu. Tittade inte ens ordentligt förrän emot slutet och då var det jävligt spännande, och Sundsvall kämpade på mest och bäst. Orutinerat nog tänkte jag att nu är "vi" i semi. Glömde att det ska harvas på i ett antal kvartar först. 1-1 i matcher står det tydligen nu då. Jag hoppas dom fortsätter att ge östgötarna stryk!

Det var väl det mest spännande som hänt idag ungefär, det och att jag rev tummen när jag skulle öppna en burk aioli. Häpp! Men dagen är ju inte slut än... Melodifestivalens andra chans har ju inte varit än. ;)

Mat!

Lugn

Det är totalt tyst och lugnt här. Det enda jag hör är datorns surrande och ett avlägset flygplan. Emellanåt far någon bil förbi eller så rör sig någon i trapphuset. Totalt stilla. Jag hör suset i mina öron, såklart.

Jag har sovit så gott inatt. Somnade onödigt sent, med tanke på hur trött jag var, men det kom sig av att jag började kolla på en film. Livet i 8 bitar med bland andra Kjell Bergqvist. Den var rätt kul och jag garvade vid något tillfälle så att jag sträckte mig i nacken. Hade burit tung ryggsäck ett tag igår så det hjälpte säkert till. Sov länge idag och jag har fortfarande inte gjort något speciellt. Föreslog en fika men det gick inte idag.

Försöker hitta en skön känsla, ungefär den jag hade när jag vaknade. Ensamhet och tristess känns så jävla tjatigt. Jag minns lite dåligt men jag tror att jag hade glömt bort lite hur det kändes. I alla fall på det sättet. Känslan är inte konstant men den tränger sig in, sipprar in, i sprickorna och luckorna. Jag försöker skruva tillbaka klockan drygt två år och fundera på hur det var då. Det känns evinnerligt längesedan. Tänker att jag är tillbaka på noll men inser samtidigt att det inte är ett dugg sant.

Nu ska jag ta en promenad i solen. Jag har varit på väg en timme nu och solen håller på att dala. Bäst jag beger mig innan det är mörkt och kallt.

Imorgon blir det både fika och konsert. Regina Spektor kommer bli storartat.

Lika som bär

Regina Spektor och Phil Spector är förmodligen inte särskilt mycket släkt.



Däremot är jag ganska säker på Phil Spector och Sideshow Bob.